torsdag 19 april 2018

Riksda´n 18 april


logotyp: Sveriges riksdag
18 april 2018

Beslut i korthet

Riksdagsbeslut 18 april

Regler på arbetsmarknadsområdet anpassas till EU-regler (AU12)
Civilrättsliga anpassningar till EU:s dataskyddsförordning (CU19)
Anpassning av lagar när dataskyddsförordningen börjar gälla (CU21)
Regeringen bör se över områden inom det civila försvaret och krisberedskapen (FöU7)
Ny strålskyddslag ersätter den gamla (FöU11)
Domstolsdatalagen anpassas till nya EU-bestämmelser (JuU33)
Ny lag införs när dataskyddsförordningen börjar gälla (KU23)
Valdatabaslagen ändras enligt EU-förordning om behandling av personuppgifter (KU24)
Två lagar anpassas till EU-regler om personuppgifter (KU25)
Regeringen bör utreda om domstolarnas och domarnas oberoende behöver stärkas (KU36)
Regeringen bör överväga utökat straffansvar för tjänstefel (KU37)
Nej till motioner om livsmedelspolitik (MJU16)
Det behövs en bättre nationell samordning av det regionala arbetet med att genomföra livsmedelsstrategin (MJU18)
Reglerna för personuppgiftsbehandling vid Skatteverket, Tullverket och Kronofogden anpassas till EU:s nya dataskyddsförordning (SkU15)
Nej till motioner om övergripande skolfrågor (UbU18)
Skärpta regler för studiero och mer kunskap om språkundervisning behövs (UbU19)
Nej till motioner om utbildningsfrågor (UbU20)
Samisk utbildning ses över (UbU21)
De statliga lärarlönesatsningarna har granskats (UbU22)

Regler på arbetsmarknadsområdet anpassas till EU-regler (AU12) 

Flera lagar på arbetsmarknadsområdet anpassas till de nya EU-reglerna om personuppgifter. Det handlar bland annat om de regler som gäller för behandling av personuppgifter i Arbetsmiljöverkets informationssystem om arbetsskador. Ändringarna innebär framförallt att hänvisningar i lagarna ändras.
Samtidigt förlängs tiden för hur länge Arbetsförmedlingen får behålla personuppgifter om arbetssökande i arbetsmarknadspolitiska databaser. Ändringen innebär att personuppgifter i en sådan databas ska gallras, det vill säga tas bort, senast efter tre år. Tidigare gällde två år.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 25 maj 2018.

Civilrättsliga anpassningar till EU:s dataskyddsförordning (CU19) 

Regeringen föreslår flera ändringar i lagar inom områdena för fastighetsrätt, transporträtt, immaterialrätt (alltså regler kring exempelvis upphovsrätt och patenträtt), och associationsrätt (alltså regler kring exempelvis aktiebolag och föreningar).
Ändringarna syftar till att anpassa reglerna till EU:s dataskyddsförordning som börjar tillämpas i Sverige i maj 2018. Förslagen innebär framför allt att hänvisningar till personuppgiftslagen (PUL) tas bort eller ersätts med hänvisningar till dataskyddsförordningen. Förslagen innebär även att vissa undantag ska göras från förordningen för att säkerställa att viktiga register fyller sin avsedda funktion.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 25 maj 2018.

Anpassning av lagar när dataskyddsförordningen börjar gälla (CU21) 

I maj börjar den nya dataskyddsförordningen att gälla. I och med det genomförs ändringar i ett antal lagar som ligger inom miljö- och energidepartementets verksamhetsområde. Ändringarna innebär bland annat att hänvisningar till personuppgiftslagen (PUL) tas bort eller ersätts med hänvisningar till dataskyddsförordningen.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag och lagändringarna börjar gälla den 25 maj 2018.

Regeringen bör se över områden inom det civila försvaret och krisberedskapen (FöU7) 

Arbetet med civilt försvar och krisberedskap är viktigt för att Sverige ska stå väl rustat vid en kris eller ett krig. Riksdagen riktade därför tre tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen. Regeringen bör se till att de ökade förvaltningsanslag länsstyrelserna får för en bättre krisberedskap går till det och inte till annan verksamhet. Regeringen bör även se över länsstyrelsernas krisberedskap så att övningsverksamheten och beredskapen kan utvecklas. Till sist bör regeringen snarast också följa upp utredningen Kommunikation för vår gemensamma säkerhet och göra det möjligt att ta fram en säker kommunikationslösning så att exempelvis polis, sjukvård och försvar kan dela sekretessbelagd information med varandra.
Riksdagen sa nej till de övriga motionsförslagen om civilt försvar och krisberedskap som behandlades samtidigt.

Ny strålskyddslag ersätter den gamla (FöU11) 

Den nuvarande strålskyddslagen ersätts med en ny lag. Flera av reglerna i nuvarande lag förs in i den nya strålskyddslagen. Även regler som i dag finns i förordningar eller myndighetsföreskrifter som har betydelse för strålskyddet förs in i den nya lagen. Genom den nya lagen genomförs EU:s strålskyddsdirektiv.
Lagen täcker in både joniserande och icke-joniserande strålning. Den innehåller regler om de grundläggande principerna för strålskyddet, såsom till exempel dosgränser. Förslaget innebär inga nya krav när det gäller icke-joniserande strålning. Däremot införs nya regler om utsläpp av radioaktiva ämnen till miljön samt justerade krav på tillstånd för verksamheter med joniserande strålning. Reglerna innebär också att arbetstagare får ett ökat skydd.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ny strålskyddslag. Den nya lagen börjar gälla den 1 juni 2018. Från och med den 1 september blir det förbjudet att låta personer under 18 år sola solarium, enligt tidigare riksdagsbeslut.

Domstolsdatalagen anpassas till nya EU-bestämmelser (JuU33) 

EU:s dataskyddsförordning ska börja tillämpas den 25 maj 2018. Det innebär att domstolsdatalagen behöver ses över och anpassas. Domstolsdatalagen innehåller regler om domstolarnas behandling av personuppgifter.
Lagändringarna innebär bland annat att det ska finnas regler om dataskyddsombud i domstolsdatalagen. De flesta ändringarna är en direkt följd av att dataskyddsförordningen träder i kraft och att personuppgiftslagen kommer att upphävas.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 25 maj 2018.

Ny lag införs när dataskyddsförordningen börjar gälla (KU23) 

Den 25 maj börjar EU:s dataskyddsförordning att gälla, det är en tvingande EU-lag som reglerar hur personuppgifter får behandlas inom EU. I samband med det upphör Personuppgiftslagen (PUL) att gälla och istället införs det en ny lag som kompletterar dataskyddsförordningen.
I den nya lagen, dataskyddslagen, förtydligas det bland annat under vilka förutsättningar vissa personuppgifter får behandlas. Dataskyddslagen tillåter att andra lagar som rör behandling av personuppgifter ändras och uppdateras i samband med införandet av dataskyddsförordningen.
Dataskyddslagen och dataskyddsförordningen får inte tillämpas om de går emot bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen.
Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag. Lagändringarna börjar gälla den 25 maj 2018.

Valdatabaslagen ändras enligt EU-förordning om behandling av personuppgifter (KU24) 

EU:s dataskyddsförordning kommer att börja gälla som lag i Sverige och ersätter då personuppgiftslagen, PUL. Lagar som hänvisar eller förhåller sig till PUL:s bestämmelser behöver därför ses över och ändras. Det gäller bland annat valdatabaslagen.
Valdatabaslagen innehåller bestämmelser för hur valmyndigheten och länsstyrelserna ska behandla personuppgifter vid val och folkomröstningar. Lagändringarna innebär bland annat att reglerna om rättelse, skadestånd och överklagande i valdatabaslagen tas bort eftersom den nya lagen täcker in det.
Syftet med EU-bestämmelserna är att skapa ett enhetligt regelverk för hur medlemsländerna ska behandla personuppgifter. Det handlar också om att öka enskilda personers kontroll över sina personuppgifter.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 25 maj 2018, samma dag som dataskyddsförordningen träder i kraft.

Två lagar anpassas till EU-regler om personuppgifter (KU25) 

Två lagar som berör riksdagsledamöterna ändras. Lagarna handlar om gåvohantering och om registrering av ledamöternas åtaganden och ekonomiska intressen. Ändringarna innebär att lagarna anpassas till tvingande EU-regler när det gäller hantering av personuppgifter. Framöver kommer denna typ av bestämmelser finnas i dataskyddsförordningen och inte i personuppgiftslagen. Ändringarna handlar alltså framförallt om att hänvisningarna i lagarna ändras.
Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 25 maj 2018.

Regeringen bör utreda om domstolarnas och domarnas oberoende behöver stärkas (KU36) 

Riksdagen har behandlat motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 om författningsfrågor, som bland annat rör statsskicket, medborgarinitiativ, Sveriges EU-medlemskap, en minskning av antalet riksdagsledamöter, en författningsdomstol och domstolarnas oberoende.
Riksdagen uppmanade i ett tillkännagivande regeringen att tillsätta en utredning som ska se över behovet av att stärka domstolarnas och domarnas oberoende på lång sikt. I Sverige fungerar domstolsväsendet bra i dag, enligt riksdagen. Men det kan ändå finnas anledning att överväga om domstolarnas och domarnas oberoende bör stärkas ytterligare. Regeringens utredning bör särskilt ta upp följande frågor:
Grundlagsreglering av justitierådens antal och pensionsålder.
En möjlighet för de högsta domstolarna att sammanträda i särskild sammansättning.
Domstolsverkets organisation, styrning och roll.
Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Regeringen bör överväga utökat straffansvar för tjänstefel (KU37) 

Riksdagen anser att ett utökat straffansvar för tjänstefel i den offentliga förvaltningen skulle förbättra medborgarnas rättssäkerhet och öka förtroendet för den offentliga verksamheten. Därför uppmanade riksdagen i ett tillkännagivande regeringen att se över lagstiftningen om tjänstefel, med inriktningen att fler handlingar än i dag ska kunna bestraffas.
Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen om att en introduktionsutbildning för statsanställda ska införas. Riksdagen lyfte fram hur viktigt det är att statsanställda har goda kunskaper om den statliga värdegrunden och de grundläggande regler som gäller i statsförvaltningen, som till exempel regler om offentlighet och sekretess.
Riksdagens tillkännagivande kom när riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Nej till motioner om livsmedelspolitik (MJU16) 

Riksdagen sa nej till motioner om livsmedelspolitik från allmänna motionstiden. Anledningarna är bland annat att gällande regler är tillräckliga eller att arbete redan pågår på området.
Motionerna handlar bland annat om livsmedelslagstiftningen, märkning av livsmedel och dricksvatten.

Det behövs en bättre nationell samordning av det regionala arbetet med att genomföra livsmedelsstrategin (MJU18) 

En nationell samordning av det regionala arbetet med att genomföra livsmedelsstrategin behövs för att bland annat kunna ta tillvara synergieffekter och vara ett stöd för länen och regionerna i deras arbete. Det är viktigt med ett aktivt föreningsliv på landsbygden, det bidrar bland annat till tillväxt och utveckling. Det tycker riksdagen som riktade två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden till regeringen. Regeringen borde:
arbeta med att ta fram en bättre nationell samordning av det regionala arbetet med att genomföra livsmedelsstrategi
förenkla administrationen av stöd till föreningslivet på landsbygden.
Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2017 om landsbygdspolitik. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Reglerna för personuppgiftsbehandling vid Skatteverket, Tullverket och Kronofogden anpassas till EU:s nya dataskyddsförordning (SkU15) 

Riksdagen beslutade om lagändringar som anpassar reglerna om personuppgiftsbehandling inom Skatteverkets, Tullverkets och Kronofogdemyndighetens verksamheter till EU:s nya dataskyddsförordning. De flesta ändringarna är följder av eller anpassningar till dataskyddsförordningen och till att personuppgiftslagen kommer att sluta gälla till följd av den nya förordningen.
Anpassningarna gäller inte personuppgiftsbehandling vid myndigheternas brottsbekämpande verksamhet.
Lagändringarna börjar gälla den 25 maj 2018.

Nej till motioner om övergripande skolfrågor (UbU18)

Riksdagen sa nej till 82 motioner från allmänna motionstiden 2017 om övergripande skolfrågor. Anledningen till det är bland annat att det redan pågår arbete inom många av de områden som motionerna handlar om. Motionerna handlar bland annat om åtgärder för att höja kunskapsresultaten, skolvalet och fristående skolor.

Skärpta regler för studiero och mer kunskap om språkundervisning behövs (UbU19) 

Det behövs skärpta regler för trygghet och studiero i skolan och mer kunskap om undantaget från språkundervisning för vissa lärare. Det anser riksdagen som riktar två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen. Regeringen borde
se över och skärpa skollagen så att möjligheterna att tillfälligt flytta och permanent omplacera elever ökar samt göra insatser som gör det lättare för skolor att använda sig av disciplinära åtgärder
ta fram ett kunskapsunderlag som klargör varför lärare som saknar lärarlegitimation och har en utländsk lärarutbildning inte får bedriva språkundervisning samt en konsekvensanalys för vad det skulle innebära om dessa lärare också bedrev språkundervisning.
Riksdagen sa också nej till ett 130-tal förslag i motioner om lärare och elever. Motionerna handlar bland annat om läraryrket, legitimation, fortbildning och skolledare.

Nej till motioner om utbildningsfrågor (UbU20) 

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden om grundläggande utbildningsfrågor inom skolan. Anledningarna är bland annat att gällande regler är tillräckliga eller att arbete pågår på området.
Motionerna tar bland annat upp frågor om skolans värdegrund, jämställdhet och könsuppdelad undervisning, konfessionella inslag i skolan, kränkande behandling och om vissa undervisningsämnen och kunskapsområden.

Samisk utbildning ses över (UbU21) 

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som gäller en rapport från Riksrevisionen om samisk utbildning.
Riksdagen håller med regeringen om vad som behöver göras med anledning av rapporten. Riksdagen är positiv till att regeringen har tillsatt en utredning som ska se över ansvarsfördelningen och organiseringen av myndigheterna på skolområdet, bland annat Sameskolstyrelsen, för att skapa en mer ändamålsenlig organisation. Riksdagen anser också att regeringens andra åtgärder är bra, som till exempel att Sameskolstyrelsens ekonomi och arbetsprocesser ska följas upp oftare.
Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

De statliga lärarlönesatsningarna har granskats (UbU22) 

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av de statliga lärarlönesatsningarna karriärstegsreformen och Lärarlönelyftet. Syftet med lärarlönesatsningarna är att öka läraryrkets attraktionskraft så att fler personer vill bli lärare och att fler lärare stannar kvar i yrket. Genom satsningarna ska kvalificerade lärare få höjda löner med hjälp av bidrag från staten.
Granskningen visar att de lönemässiga målsättningar som fanns i satsningarna till stor del har uppnåtts. Däremot har arbetsklimatet bland lärarna blivit sämre i och med att alla lärare inte fått ta del av satsningarna. Riksrevisionen ger tre rekommendationer till regeringen, bland annat att se över kriterierna för Lärarlönelyftet.
Regeringen håller med Riksrevisionen om att lärarnas löner har ökat till följd av Lärarlönelyftet men håller inte med om de tre rekommendationer som Riksrevisionen ger. Det beror bland annat på att Lärarlönelyftet är en ny reform och regeringen planerar att utvärdera den efter tre år. Riksdagen betonar att det är betydelsefullt att investera i höjda lärarlöner och det är viktigt att satsningarna fungerar som det var tänkt. När det gäller Riksrevisionens rekommendationer höll riksdagen med regeringen och la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet
Skicka en kommentar