söndag 3 mars 2019

Riksda´n 27 februari


Riksdagsbeslut 27 februari

Nej till motioner om det militära försvaret (FöU6)
Nationellt försvar på regional nivå har granskats (FöU10)
Regeringen har redogjort för hur lagen om särskild utlänningskontroll används (JuU8)
Myndigheternas användning av hemlig avlyssning har granskats (JuU9)
Nya regler för säkerhetsskyddet i riksdagen (KU16)
Nej till motioner om allmänna helgdagar (KU18)
Nej till motioner om trossamfund och frågor om begravningar (KU19)
Regeringen bör öka takten i arbetet med enklare regler för yrkesfisket (MJU3)
Nej till motioner om klimatpolitiken (MJU4)
Den årliga skrivelsen om statligt företagsägande har behandlats (NU4)
En nationell läkemedelslista bör införas så snart som möjligt (SoU7)
Nej till motioner om it- och postfrågor (TU4)
Lärosätenas lokalförsörjning har granskats (UbU6)

Nej till motioner om det militära försvaret (FöU6) 

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner om det militära försvaret. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom flera av frågorna som förslagen handlar om. Motionerna handlar bland annat om totalförsvarets utveckling, nordiskt samarbete och materielförsörjning.

Nationellt försvar på regional nivå har granskats (FöU10) 

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning om förutsättningarna för Försvarsmaktens regionala staber att uppfylla sina huvuduppgifter på ett lämpligt sätt.
Riksrevisionen konstaterar bland annat att riksdagens och regeringens övergripande målsättning uppfylls. De regionala stabernas arbete bidrar till att uppfylla Försvarsmaktens nationella uppgifter, till exempel genom att leda hemvärnsförbanden och att ge stöd till samhället. Revisionen tycker också att regeringens styrning av Försvarsmaktens regionala staber är tydlig och sker tillräckligt ofta. I rapporten listas även rekommendationer till Försvarsmakten. Till exempel uppmanas Försvarsmakten att samordna de regionala stabernas arbete i högre grad.
Regeringen välkomnar Revisionens granskningsrapport och följer Försvarsmaktens fortsatta arbete med rekommendationerna.
Riksdagen delar regeringens bedömning och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Regeringen har redogjort för hur lagen om särskild utlänningskontroll används (JuU8) 

Riksdagen har behandlat en redogörelse från regeringen om hur lagen om särskild utlänningskontroll har tillämpats under perioden 1 juli 2017 till 30 juni 2018. Regeringen redogör också för utvecklingen av den internationella terrorismen under samma period.
Under perioden fattade regeringen två beslut med stöd av lagen. Ett beslut innebar avslag på ett överklagande av Migrationsverkets beslut om utvisning. Det andra beslutet innebar att ett tidigare beslut om utvisning ställdes in, samtidigt som regeringen beslutade om anmälningsplikt.
Terrorhot kommer framför allt från personer och grupper som motiveras av våldsbejakande islamistiska ideologier. Den här typen av hot mot Sverige bedöms vara förhöjt.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Myndigheternas användning av hemlig avlyssning har granskats (JuU9) 

Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen om hemliga tvångsmedel under 2017. Det är en årlig redovisning som handlar om hur de brottsbekämpande myndigheterna använt sig av hemliga metoder som rumsavlyssning, kameraövervakning och avlyssning av elektronisk kommunikation. De här metoderna ska användas när det är nödvändigt för att förhindra eller utreda brott, men måste avvägas mot människors rätt till skydd för privatliv.
I redovisningen framgår bland annat att det gavs 12 686 tillstånd till hemliga tvångsmedel, vilket är en ökning jämfört med föregående år.
Riksdagen anser att tvångsmedlen fyller en mycket viktig funktion för det brottsutredande arbetet och att redovisningen visar att de hemliga tvångsmedlen har inneburit en reell nytta. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Nya regler för säkerhetsskyddet i riksdagen (KU16) 

En ny lag om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter införs och samtidigt slutar nuvarande lag att gälla. Lagen införs eftersom en ny säkerhetsskyddslag börjar gälla den 1 april 2019.
Den nya säkerhetsskyddslagen innehåller regler som innebär att den nuvarande lagen om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter behöver ändras och anpassas. Det är främst fråga om att föra in begrepp som är centrala för säkerhetsskyddslagstiftningen. Syftet med den nya säkerhetsskyddslagstiftningen är att stärka säkerhetsskyddet.
Med några ändringar sa riksdagen ja till riksdagsstyrelsens förslag.
Den nya lagen och en följdändring i säkerhetsskyddslagen börjar gälla den 1 april 2019.

Nej till motioner om allmänna helgdagar (KU18) 

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018/19 om allmänna helgdagar. Det som föreslogs i motionerna var bland annat införandet av nya eller förändring av befintliga helgdagar, förändrade regler om flaggning, regler om nationalsången och en minnesdag tillägnad kommunismens offer. Andra förslag är att det inrättas riksdagens hedersmedaljer och ökad användning av nationella symboler.
Enligt riksdagen finns det inte behov av några åtgärder i dessa frågor.

Nej till motioner om trossamfund och frågor om begravningar (KU19) 

Riksdagen sa nej till sju förslag i motioner om trossamfund och frågor som rör begravningar. Riksdagen har tidigare år sagt nej liknande förslag och tycker inte heller nu att det finns ett behov av att ändra i befintliga lagar och regler. Motionerna handlar bland annat om Svenska kyrkans ställning, kyrkoavgiften och begravningsavgiften.

Regeringen bör öka takten i arbetet med enklare regler för yrkesfisket (MJU3) 

Riksdagen har behandlat motioner från den allmänna motionstiden 2018. Flera förslag i motionerna handlade om att förenkla reglerna för det svenska yrkesfisket, där det småskaliga kustfisket ingår.
Riksdagen är positiv till det arbete som pågår inom regeringen och den ansvariga myndigheten, Havs- och vattenmyndigheten, för att förenkla för fisket bland annat när det gäller tillstånd och digitalisering. Dock upplevs reglerna fortfarande som betungande för fiskerinäringen och riksdagen anser att det är viktigt att arbetet med att förenkla reglerna och minska den administrativa bördan intensifieras. Riksdagen uppmanade därför regeringen i ett tillkännagivande att detta bör vara en central del av fiskeripolitiken.
Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, bland annat med hänvisning till att arbete redan pågår i flera av de andra frågor som motionerna tar upp.

Nej till motioner om klimatpolitiken (MJU4) 

Riksdagen sa nej till motioner om det internationella klimatarbetet, om EU:s klimatpolitik, om övergripande svensk klimatpolitik med nationella åtgärder och om utvärdering och rapportering av klimatpolitiken.
Anledningen är främst att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp eller att åtgärder redan har genomförts.

Den årliga skrivelsen om statligt företagsägande har behandlats (NU4) 

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om verksamheten i de statliga företagen under 2017 och fram till maj 2018. Bland annat redogör regeringen för hur förvaltningen av statens bolagsägande har utvecklats under 2017.
Riksdagen välkomnar att regeringen har utvecklat innehållet i skrivelsen så att den ger en bättre bild av utvecklingen i de statliga bolagen och understryker vikten av att det arbetet fortsätter. Med det lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Riksdagen sa också nej till motioner om statliga företag från allmänna motionstiden 2018/19. De handlar om den övergripande förvaltningen av statliga företag, hur förvaltningen av vissa av de statliga företagen ska bedrivas och om statens ägande av vissa företag.

En nationell läkemedelslista bör införas så snart som möjligt (SoU7) 

Riksdagen uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att överväga om det går att tidigarelägga datumen för när lagen om en nationell läkemedelslista ska börja gälla. Riksdagen bedömer att läkemedelslistan kommer att förbättra patientsäkerheten och arbetet med att förskriva läkemedel. Därför är det viktigt att det inte dröjer längre än nödvändigt att införa en sådan lista. Riksdagens tillkännagivande lämnades när riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2018.
Riksdagen sa samtidigt nej till andra motionsförslag om apoteks- och läkemedelsfrågor. Detta eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om gemensamma läkemedelsrekommendationer, utveckling av apotekens tjänster, returrätt, läkemedel till unga, läkemedel till äldre och generisk förskrivning.

Nej till motioner om it- och postfrågor (TU4) 

Riksdagen sa nej till motioner om it- och postfrågor från allmänna motionstiden 2018/19. Anledningen är främst att åtgärder är genomförda eller att arbete redan pågår på området.
Motionerna handlar bland annat om samhällets digitalisering, digital delaktighet, tillgång till elektroniska kommunikationer och postservice i hela landet.

Lärosätenas lokalförsörjning har granskats (UbU6) 

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om universitets och högskolors lokalförsörjning. Skrivelsen bygger på en rapport från Riksrevisionen som har granskat lärosätenas lokalförsörjning och regeringens styrning av lokalförsörjningen.
Riksrevisionen rekommenderar de lärosäten som inte har en lokalförsörjningsplan att ta fram en sådan. Enligt Riksrevisionen finns det risk för ineffektivitet i användningen av kontorsytor, eftersom de inte följs upp i samma utsträckning som andra lokaler. Riksrevisionen konstaterar också att regeringens styrning och återrapportering av lokalförsörjningen sker i enlighet med riksdagens beslut.
Riksdagen välkomnar Riksrevisionens granskning och anser att den bidrar till en fördjupad bild av hur lärosätena arbetar med lokalförsörjning och hur arbetet har utvecklats över tid. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet

Inga kommentarer: