Riksda´n 27 mars

	27 mars 2019
Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 27 mars • Nej till motioner om arbetsmarknadsfrågor och arbetslöshetsförsäkringen (AU6) • Nej till motioner om integration (AU7) • Riksdagen har behandlat frågor om finansiell stabilitet och finansmarknad (FiU22) • Lagen om passagerarregister och utlänningslagen ändras (JuU18) • Nej till förslag om att åklagare ska utse offentliga försvarare (JuU20) • Ja till sociala trygghetsförmåner och ersättning för vårdkostnader vid brexit (SfU24) • Regeringen bör utreda tolktjänst (SoU12) • Ja till ny lag om gränsöverskridande paketleveranser (TU9) • Nej till motioner om förskolan (UbU7) • Nej till motioner om studiestöd (UbU15)
	Nej till motioner om arbetsmarknadsfrågor och arbetslöshetsförsäkringen (AU6)  Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om arbetsmarknadsfrågor och arbetslöshetsförsäkringen. Motionerna handlar exempelvis om framtidens arbetsmarknad och kompetensutveckling. Andra områden är Arbetsförmedlingen, arbetsmarknadspolitiska program och insatser samt arbetslöshetsförsäkringen. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.
	Nej till motioner om integration (AU7)  Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om integration. Anledningen är bland annat att arbete pågår på området samt att vissa frågor omfattas av den sakpolitiska överenskommelsen mellan S, C, L och MP som ingicks i januari 2019. Motionerna handlar bland annat om insatser under asyltiden, frågor om mottagande och etablering av nyanlända invandrare, samhällsinformation och samhällsorientering samt civilsamhällets betydelse för integrationen.
	Riksdagen har behandlat frågor om finansiell stabilitet och finansmarknad (FiU22)  Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om verksamheten i Internationella valutafonden (IMF) och andra finansiella institutioner. Skrivelsen redogör bland annat för institutionernas arbete med finansiell stabilitet. Enligt riksdagen ger skrivelsen en bra bild av verksamheten i institutionerna. Fokus ligger på IMF:s och de övriga institutionernas arbete med den finansiella stabiliteten. Institutionernas insatser på det området har totalt sett minskat under senare år efter den kraftiga ökningen i samband med den globala finanskrisen, vilket är naturligt. Skrivelsen ger även en god bild av vad som är viktiga framtidsfrågor för institutionerna, exempelvis flyktingströmmar och migration samt klimatförändringar. Därmed lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till de motioner från allmänna motionstiden som behandlades samtidigt. Motionerna handlar bland annat om amorteringskrav, kontanthantering och konkurrensen på bankmarknaden. I betänkandet ingår också stenografiska anteckningar från finansutskottets öppna utfrågning den 5 februari om finansiell stabilitet och effektiviteten i regelverken tio år efter finanskrisen.
	Lagen om passagerarregister och utlänningslagen ändras (JuU18)  Regeringen har föreslagit vissa ändringar i lagen om passagerarregister och utlänningslagen. I passagerarregistret finns uppgifter om passagerare som rest till Sverige med flyg från ett land som inte tillhör EU och som inte har samarbetsavtal enligt Schengenkonventionen. Det är Polismyndigheten som har hand om passagerarregistret. Anledningen till lagändringarna är att anpassa lagarna till EU:s dataskyddsreform och att göra reglerna mer lämpade för sina ändamål. Bland annat ska det bli möjligt för Polismyndigheten att elektroniskt lämna ut personuppgifter ur passagerarregister på annat sätt än genom direktåtkomst, om det inte är olämpligt. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2019. Riksdagen sa även ja till en motion om att Tullverket ska få direktåtkomst till personuppgifterna i passagerarregistret på samma sätt som Säkerhetspolisen har i dag. Genom direktåtkomst får Tullverket bättre förutsättningar att bekämpa bland annat stöldligor. Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta.
	Nej till förslag om att åklagare ska utse offentliga försvarare (JuU20)  Riksdagen sa nej till regeringens förslag om att åklagare ska få rätt att utse offentliga försvarare utanför domstolarnas kontors- och beredskapstider. Att åklagare ska kunna utse offentliga försvarare kan ifrågasättas av både principiella och rättssäkerhetsskäl, enligt riksdagen. Regeringens förslag är ett led i att uppfylla EU:s rättsäkerhetsdirektiv. Direktivet innebär bland annat att rättshjälp ska beviljas utan onödigt dröjsmål. Eftersom domstolarna, som är den instans som utser offentliga försvarare, inte tjänstgör utanför kontorstid, ska åklagare i vissa fall kunna utföra den uppgiften. Riksdagen riktade även ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att införa en nationell domstolsjour som ska utföra uppgifterna.
	Ja till sociala trygghetsförmåner och ersättning för vårdkostnader vid brexit (SfU24)  Storbritannien har för avsikt att lämna EU (brexit). Ett avtal om utträde har förhandlats fram mellan EU och Storbritannien, men det har ännu inte godkänts av det brittiska parlamentet. Det finns en risk att Storbritannien lämnar EU utan att ett utträdesavtal har börjat gälla. Riksdagen sa därför ja till ett förslag från regeringen om att svenska sociala trygghetsförmåner ska kunna fortsätta att betalas ut till privatpersoner i Storbritannien under en övergångsperiod, med undantag för arbetslöshetsförsäkringen. Privatpersoner ska också kunna få ersättning för vårdkostnader under samma övergångstid. De nya reglerna börjar gälla den 29 mars 2019. Möjligheterna att använda reglerna om sociala trygghetsförmåner och ersättning för vårdkostnader ska upphöra att gälla vid slutet av år 2019, med vissa övergångsregler.
	Regeringen bör utreda tolktjänst (SoU12)  Riksdagen har behandlat motioner från allmänna motionstiden 2018. I samband med detta riktade riksdagen en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen. Regeringen bör tillsätta en ny utredning om tolktjänst för personer med hörselnedsättning och språkstörning. Enligt utskottet finns det problem med tolktjänsten för personer med hörselnedsättning och det råder oklarhet kring viktiga frågor som ansvarsfördelning, huvudmannaskap och finansiering. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, bland annat eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om rättigheter och levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning, stöd till personer med funktionsnedsättning och hjälpmedel.
	Ja till ny lag om gränsöverskridande paketleveranser (TU9)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ny lag som ska komplettera EU:s förordning om gränsöverskridande paketleveranstjänster. Syftet med lagen är att göra det lättare att tillämpa EU-förordningen vars syfte är att skapa en bättre pristransparens och därmed främja konkurrensen på paketmarknaden inom EU och göra det lättare för nationella tillsynsmyndigheter att utöva tillsyn. Eftersom marknaden för paketleveranser till stor del är oreglerad är det idag svårt att få en överblick över vilka företag som är verksamma. Regeringen föreslår därför att de som erbjuder sådana tjänster ska vara skyldiga att anmäla det till Post- och telestyrelsen. Riksdagen anser att regeringens förslag är välavvägt och kommer att underlätta tillämpningen av EU-förordningen i Sverige. Lagändringarna börjar gälla den 15 maj 2019. Den nya lagen innebär också att det behövs en ändring i marknadsföringslagen. Den ändringen börjar gälla den 2 juli 2019.
	Nej till motioner om förskolan (UbU7)  Riksdagen sa nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2018 om förskolan. Motionerna tog bland annat upp frågor om förskolans inriktning och kvalitet, tillsyn, deltagande i förskolan och annan pedagogisk verksamhet. Riksdagen sa nej bland annat eftersom arbete pågår eller åtgärder redan har vidtagits i flera av de frågor som motionerna tar upp.
	Nej till motioner om studiestöd (UbU15)  Riksdagen sa nej till cirka 30 motioner om studiestöd. Anledningen är bland annat att regeringen redan arbetar med frågorna och att riksdagen inväntar resultatet av det arbetet. Motionerna handlar bland annat om villkoren för studiemedel, fribeloppet, avskrivning av studieskulder och nedskrivning av studieavgiften.