Inlägg
Gunnar Andrén skrev:
Amelie
Kan Du inte föreslå att adressen Stjärnvägen 2 i Lidingö byter namn till Dawit Isaaks plats?
Den 23 september 2019 är det 18 år sedan han greps i Asmara.
Att ge Eritreas ambassad en bra och entydig adress vore ju utmärkt för ambassaden (se PS 1).
Och liberaler var tidigt ute att uppmärksamma gripandet, allra först en artikel som jag har kvar någonstans i UNT av Gunnar Ihrén (nu 35 år, född 1983, då LUF-are i Uppsala, jag tror att han var ordförande i LUF Uppsala län), numera bosatt i Solna, och i riksdagen 2002 av Harald Nordlund (se nedan PS 3).
GA
mest f.d. men inte bara, en gång ordförande i Riksdagens nätverk för Dawit Isaaks frigivning
För kännedom till Juno Blom, partisekreterare
och Harald Nordlund
(jag har ingen e-post till Gunnar Ihrén men sänder detta med post till honom)
PS 1
Enligt Postnord AB:s adressförteckning finns Stjärnvägen på följande 31 platser i Sverige med eget postnummer varför en namnändring skulle vara utomordentligt bra för Eritreas ambassad så att förväxlingar mellan Lidingö och andra orter kan undvikas, vi i Sverige bör ju hjälpa ambassaden att slippa sådana kalamiteter (och dessutom underlätta för Postnord själv som bara skulle behöva särskilja 30 i stället för nu 31 platser med adress Stjärnvägen):
Stjärnvägen, Bergshamra (Norrtälje kommun)
Stjärnvägen, Båstad
Stjärnvägen, Enebyberg (Danderyds kommun)
Stjärnvägen, Falun
Stjärnvägen, Grimsås (Tranemo kommun)
Stjärnvägen, Hölö (Södertälje kommun)
Stjärnvägen, Ingarö (Värmdö kommun)
Stjärnvägen, Järfälla
Stjärnvägen, Jönköping
Stjärnvägen, Jörlanda (Stenungsunds kommun)
Stjärnvägen, Kalmar
Stjärnvägen, Kramfors
Stjärnvägen, Kvissleby (Sundsvalls kommun)
Stjärnvägen, Lidingö
Stjärnvägen, Lilla Edet
Stjärnvägen, Motala
Stjärnvägen, Mullsjö
Stjärnvägen, Rusksele (Lycksele kommun)
Stjärnvägen, Skövde
Stjärnvägen, Slite (Gotlands kommun)
Stjärnvägen, Sollentuna
Stjärnvägen, Storvreta (Uppsala kommun)
Stjärnvägen, Sundbyberg
Stjärnvägen, Tungelsta (Haninge kommun)
Stjärnvägen, Tyresö
Stjärnvägen, Umeå
Stjärnvägen, Vendelsö (Haninge kommun)
Stjärnvägen, Växjö
Stjärnvägen, Yngsjö (Kristiandstads kommun) (Yngsjö rikskänt från Yngsjömordet)
Stjärnvägen, Ystad
Stjärnvägen, Örbyhus (Tierps kommun))
PS 2 Fängslad svensk
Skriftlig fråga 2001/02:1420 av Nordlund, Harald (fp) den 12 juli 2002
Fråga 2001/02:1420
av Harald Nordlund (fp) till utrikesminister Anna Lindh om fängslad svensk
Som socialliberal reagerar jag starkt när människor straffas för att de utnyttjar @ det som borde vara självklart @ sina demokratiska rättigheter eller verkar i demokratins tjänst. Det finns ett fall som gäller en svensk som i dag hålls fängslad i Eritrea för sitt arbete för demokrati. När jag för ett par månader sedan ställde en muntlig fråga till utrikesministern om vilket stöd svenskar kan förvänta sig, hade inga tydliga insatser från svensk diplomatis sida gjorts.
Vilka åtgärder har svenska UD vidtagit för att säkra dennes rättssäkerhet och vilka resultat har man nått med dessa ansträngningar?
Svar på fråga 2001/02:1420 om fängslad svensk (13 augusti 2002)
Utrikesminister Anna Lindh
Harald Nordlund har frågat mig vilka åtgärder UD har vidtagit för att säkra rättssäkerheten för den svensk som i dag hålls fängslad i Eritrea för sitt arbete för demokrati och vilka resultat man nått med dessa ansträngningar.
Jag utgår från att Harald Nordlund avser den svenske journalisten Dawit Isaak. För en tid sedan fick jag liknande frågor av Murad Artin (2001/02:1030 samt 2001/02:1031) och jag svarade då att jag delar hans oro över utvecklingen i Eritrea. Respekten för mänskliga rättigheter och demokrati är allvarligt åsidosatt i landet. De förhoppningar som funnits om en process mot ökad demokrati har ännu inte infriats. Tvärtom har vi under det senaste året med djup oro noterat ett allt tydligare auktoritärt och repressivt styre av president Isaias Afewerki. Denna oro har vi framfört genom den särskilde representant som regeringen har utsett för att följa händelserna i Eritrea samt upprätthålla den bilaterala dialogen med landets regering.
Vid sitt senaste besök i Eritrea den 28 maj 2002 framförde den svenske representanten återigen regeringens krav på att få träffa Dawit Isaak. Vi har också sedan länge försökt få till stånd ett besök via vår konsul på plats. Den första begäran framfördes redan den 4 oktober 2001 till Eritreas utrikesministerium och har sedan följts upp vid ett flertal tillfällen. Något positivt svar har ännu inte erhållits från Eritreas regering, som menar att Dawit Isaak är eritreansk medborgare och därmed inte en svensk angelägenhet.
Det är för den svenska regeringen helt oacceptabelt att Eritreas regering inte godtar att Dawit Isaak också är svensk medborgare och att svenska företrädare inte bereds tillfälle att träffa honom.
Vid samma tillfälle som Dawit Isaak fängslades greps även flera andra journalister i Eritrea, till synes på grund av sin journalistiska verksamhet. Det är inte acceptabelt att dessa journalister fortfarande hålls fängslade utan rättslig prövning. De bör omgående friges eller ges möjlighet till en snar och rättvis domstolsprövning.
EU har påtalat den allmänt försämrade respekten för mänskliga rättigheter i Eritrea, inklusive förföljelsen av journalister. Kritik har framförts till landets högsta ledning med krav på att åtgärder vidtas för att säkra respekten för grundläggande rättigheter.
Jag avser att nära följa vad som sker med Dawit Isaak och även fortsatt pröva på vilket sätt vi kan bistå honom samt hävda hans grundläggande rättigheter.
PS 3 (Överkurs)
Yngsjömordet kallas ett mord som begicks 28 mars 1889 i Yngsjö by söder om Åhus i östra Skåne. Hanna Johansdotter (född 13 mars 1867 - död 28 mars 1889) mördades av sin make, hemmansägare Per Nilsson (1862–1918) och hans mor Anna Månsdotter (1841–1890).
Båda dömdes till döden sedan de erkänt brottet.
Mordet uppmärksammades inte bara för gärningen i sig, utan också för att det vid domstolsförhandlingen framkom att modern utsatt sonen för incest, vilket ledde till att han benådades från dödsstraff.
Anna Månsdotter avrättades i Länsfängelset i Kristianstad den 7 augusti 1890, som den sista kvinnan som avrättats i Sverige.
Skarprättare var Anders Gustaf Dahlman.
Sedan de sexuella övergrepp Per Nilsson utsatts för under barndomen blivit mer allmänt kända, benådade kungen honom från avrättning och omvandlade straffet till livstids straffarbete.
Nilsson frigavs 1913 och avled 1918.
Kritiken mot den eritreanska regimen får inte tystna. Den omänskliga behandlingen av Dawit Isaak måste få ett slut
Amelie
Kan Du inte föreslå att adressen Stjärnvägen 2 i Lidingö byter namn till Dawit Isaaks plats?
Den 23 september 2019 är det 18 år sedan han greps i Asmara.
Att ge Eritreas ambassad en bra och entydig adress vore ju utmärkt för ambassaden (se PS 1).
Och liberaler var tidigt ute att uppmärksamma gripandet, allra först en artikel som jag har kvar någonstans i UNT av Gunnar Ihrén (nu 35 år, född 1983, då LUF-are i Uppsala, jag tror att han var ordförande i LUF Uppsala län), numera bosatt i Solna, och i riksdagen 2002 av Harald Nordlund (se nedan PS 3).
GA
mest f.d. men inte bara, en gång ordförande i Riksdagens nätverk för Dawit Isaaks frigivning
För kännedom till Juno Blom, partisekreterare
och Harald Nordlund
(jag har ingen e-post till Gunnar Ihrén men sänder detta med post till honom)
PS 1
Enligt Postnord AB:s adressförteckning finns Stjärnvägen på följande 31 platser i Sverige med eget postnummer varför en namnändring skulle vara utomordentligt bra för Eritreas ambassad så att förväxlingar mellan Lidingö och andra orter kan undvikas, vi i Sverige bör ju hjälpa ambassaden att slippa sådana kalamiteter (och dessutom underlätta för Postnord själv som bara skulle behöva särskilja 30 i stället för nu 31 platser med adress Stjärnvägen):
Stjärnvägen, Bergshamra (Norrtälje kommun)
Stjärnvägen, Båstad
Stjärnvägen, Enebyberg (Danderyds kommun)
Stjärnvägen, Falun
Stjärnvägen, Grimsås (Tranemo kommun)
Stjärnvägen, Hölö (Södertälje kommun)
Stjärnvägen, Ingarö (Värmdö kommun)
Stjärnvägen, Järfälla
Stjärnvägen, Jönköping
Stjärnvägen, Jörlanda (Stenungsunds kommun)
Stjärnvägen, Kalmar
Stjärnvägen, Kramfors
Stjärnvägen, Kvissleby (Sundsvalls kommun)
Stjärnvägen, Lidingö
Stjärnvägen, Lilla Edet
Stjärnvägen, Motala
Stjärnvägen, Mullsjö
Stjärnvägen, Rusksele (Lycksele kommun)
Stjärnvägen, Skövde
Stjärnvägen, Slite (Gotlands kommun)
Stjärnvägen, Sollentuna
Stjärnvägen, Storvreta (Uppsala kommun)
Stjärnvägen, Sundbyberg
Stjärnvägen, Tungelsta (Haninge kommun)
Stjärnvägen, Tyresö
Stjärnvägen, Umeå
Stjärnvägen, Vendelsö (Haninge kommun)
Stjärnvägen, Växjö
Stjärnvägen, Yngsjö (Kristiandstads kommun) (Yngsjö rikskänt från Yngsjömordet)
Stjärnvägen, Ystad
Stjärnvägen, Örbyhus (Tierps kommun))
PS 2 Fängslad svensk
Skriftlig fråga 2001/02:1420 av Nordlund, Harald (fp) den 12 juli 2002
Fråga 2001/02:1420
av Harald Nordlund (fp) till utrikesminister Anna Lindh om fängslad svensk
Som socialliberal reagerar jag starkt när människor straffas för att de utnyttjar @ det som borde vara självklart @ sina demokratiska rättigheter eller verkar i demokratins tjänst. Det finns ett fall som gäller en svensk som i dag hålls fängslad i Eritrea för sitt arbete för demokrati. När jag för ett par månader sedan ställde en muntlig fråga till utrikesministern om vilket stöd svenskar kan förvänta sig, hade inga tydliga insatser från svensk diplomatis sida gjorts.
Vilka åtgärder har svenska UD vidtagit för att säkra dennes rättssäkerhet och vilka resultat har man nått med dessa ansträngningar?
Svar på fråga 2001/02:1420 om fängslad svensk (13 augusti 2002)
Utrikesminister Anna Lindh
Harald Nordlund har frågat mig vilka åtgärder UD har vidtagit för att säkra rättssäkerheten för den svensk som i dag hålls fängslad i Eritrea för sitt arbete för demokrati och vilka resultat man nått med dessa ansträngningar.
Jag utgår från att Harald Nordlund avser den svenske journalisten Dawit Isaak. För en tid sedan fick jag liknande frågor av Murad Artin (2001/02:1030 samt 2001/02:1031) och jag svarade då att jag delar hans oro över utvecklingen i Eritrea. Respekten för mänskliga rättigheter och demokrati är allvarligt åsidosatt i landet. De förhoppningar som funnits om en process mot ökad demokrati har ännu inte infriats. Tvärtom har vi under det senaste året med djup oro noterat ett allt tydligare auktoritärt och repressivt styre av president Isaias Afewerki. Denna oro har vi framfört genom den särskilde representant som regeringen har utsett för att följa händelserna i Eritrea samt upprätthålla den bilaterala dialogen med landets regering.
Vid sitt senaste besök i Eritrea den 28 maj 2002 framförde den svenske representanten återigen regeringens krav på att få träffa Dawit Isaak. Vi har också sedan länge försökt få till stånd ett besök via vår konsul på plats. Den första begäran framfördes redan den 4 oktober 2001 till Eritreas utrikesministerium och har sedan följts upp vid ett flertal tillfällen. Något positivt svar har ännu inte erhållits från Eritreas regering, som menar att Dawit Isaak är eritreansk medborgare och därmed inte en svensk angelägenhet.
Det är för den svenska regeringen helt oacceptabelt att Eritreas regering inte godtar att Dawit Isaak också är svensk medborgare och att svenska företrädare inte bereds tillfälle att träffa honom.
Vid samma tillfälle som Dawit Isaak fängslades greps även flera andra journalister i Eritrea, till synes på grund av sin journalistiska verksamhet. Det är inte acceptabelt att dessa journalister fortfarande hålls fängslade utan rättslig prövning. De bör omgående friges eller ges möjlighet till en snar och rättvis domstolsprövning.
EU har påtalat den allmänt försämrade respekten för mänskliga rättigheter i Eritrea, inklusive förföljelsen av journalister. Kritik har framförts till landets högsta ledning med krav på att åtgärder vidtas för att säkra respekten för grundläggande rättigheter.
Jag avser att nära följa vad som sker med Dawit Isaak och även fortsatt pröva på vilket sätt vi kan bistå honom samt hävda hans grundläggande rättigheter.
PS 3 (Överkurs)
Yngsjömordet kallas ett mord som begicks 28 mars 1889 i Yngsjö by söder om Åhus i östra Skåne. Hanna Johansdotter (född 13 mars 1867 - död 28 mars 1889) mördades av sin make, hemmansägare Per Nilsson (1862–1918) och hans mor Anna Månsdotter (1841–1890).
Båda dömdes till döden sedan de erkänt brottet.
Mordet uppmärksammades inte bara för gärningen i sig, utan också för att det vid domstolsförhandlingen framkom att modern utsatt sonen för incest, vilket ledde till att han benådades från dödsstraff.
Anna Månsdotter avrättades i Länsfängelset i Kristianstad den 7 augusti 1890, som den sista kvinnan som avrättats i Sverige.
Skarprättare var Anders Gustaf Dahlman.
Sedan de sexuella övergrepp Per Nilsson utsatts för under barndomen blivit mer allmänt kända, benådade kungen honom från avrättning och omvandlade straffet till livstids straffarbete.
Nilsson frigavs 1913 och avled 1918.
Kritiken mot den eritreanska regimen får inte tystna. Den omänskliga behandlingen av Dawit Isaak måste få ett slut
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar