Läs den igen
Sveriges
fredsröst har blivit tystare
Sverige
har i internationella sammanhang hittills varit en röst för
nedrustning, för fredsskapande och medling. Denna svenska roll har
skapat respekt i omvärlden och har ansetts som den bästa insatsen
för att bidra till en säkrare värld. Sverige säger nu nej till
att underteckna en historiskt viktig överenskommelse i FN om förbud
mot att inneha och använda kärnvapen.
Ett
ställningstagande för förbud mot kärnvapen har länge utgjort en
central del i svenskt internationellt fredsarbete. Under sextio års
tid har arbete för nedrustning varit en svensk profilfråga.
Kursomläggningen nu kan ses som ytterligare närmande till
kärnvapenorganisationen Nato.
Säkerhetspolitik
handlar om mer än att skydda landets gränser. Säkerhetspolitik
innebär också att tillgodose människors önskemål om att slippa
väpnat våld, klimathot, terrorism och pandemier, internationell
brottslighet och sexuellt våld. Säkerhetspolitik har många
beståndsdelar, såsom diplomati, totalförsvar, bistånd, handel
samt miljö- och klimatpolitik. Det centrala målet för svensk
säkerhetspolitik borde vara att främja en global fredskultur med
frihet från våld för alla. Vapnens dominans behöver brytas.
Dialog och kunskapsutbyte inom och mellan länder måste främjas.
Sommaren 2017 röstade 122 länder igenom FN:s konvention om kärnvapenförbud. Då röstade Sverige ja. Konventionen förbjuder bland annat utveckling, förvaring, transport, användning och hot om användning av kärnvapen. För kärnvapenstater som ansluter sig innebär avtalet dessutom att en tidsplan för förhandlingar i syfte att avskaffa landets kärnvapen ska utformas.
Sommaren 2017 röstade 122 länder igenom FN:s konvention om kärnvapenförbud. Då röstade Sverige ja. Konventionen förbjuder bland annat utveckling, förvaring, transport, användning och hot om användning av kärnvapen. För kärnvapenstater som ansluter sig innebär avtalet dessutom att en tidsplan för förhandlingar i syfte att avskaffa landets kärnvapen ska utformas.
Beatrice
Fihn är ledare för ICAN, den internationella sammanslutning av
fredsorganisationer som 2017 fick Nobels fredspris för sitt
upplysningsarbete mot kärnvapen. Hon frågar i en artikel: ”Varför
tar Sverige inte avstånd från massförstörelsevapen?” Fihn
påpekar också att Sverige samarbetat med stater som stödjer
kärnvapenförbudet såsom Nya Zeeland, Österrike, Mexiko och
Sydafrika.
En fråga behöver klargöras: Varför väljer Sveriges regering att byta riktning? Regeringens svar på frågan tycks vara att Sverige ska fortsätta att arbeta för nedrustning på andra sätt. Någon tydlig plan för hur det ska gå till har hittills inte redovisats. Mänskligheten behöver ett hoppingivande långsiktigt åtgärdsprogram för global fredskultur.
Krigen och militarismen bör förpassas för gott till historiens skräpkammare. Ett sådant stort steg i människans historia tar naturligtvis lång tid och kräver omtänkande på många håll. Den omfattande fredspolitiska utredning som behövs för att börja utforma ett sådant program lyser tyvärr med sin frånvaro. Vad vi i stället nu framför allt ser är en svensk regering som vill satsa tiotals miljarder på kontraproduktiva vapen.
En fråga behöver klargöras: Varför väljer Sveriges regering att byta riktning? Regeringens svar på frågan tycks vara att Sverige ska fortsätta att arbeta för nedrustning på andra sätt. Någon tydlig plan för hur det ska gå till har hittills inte redovisats. Mänskligheten behöver ett hoppingivande långsiktigt åtgärdsprogram för global fredskultur.
Krigen och militarismen bör förpassas för gott till historiens skräpkammare. Ett sådant stort steg i människans historia tar naturligtvis lång tid och kräver omtänkande på många håll. Den omfattande fredspolitiska utredning som behövs för att börja utforma ett sådant program lyser tyvärr med sin frånvaro. Vad vi i stället nu framför allt ser är en svensk regering som vill satsa tiotals miljarder på kontraproduktiva vapen.
Sverige
närmar sig nu Nato än mer. Innebär nästa steg en ansökan om
medlemskap? Ett sådant innebär att man åtar sig ett ansvar om ett
annat Natoland blir angripet. Nato förutsätter att en medlem även
är med i Nato Nuclear Planning Group. I Natostadgans artikel 5 anges
att ett angrepp på en medlem betraktas som ett angrepp på alla
medlemmar. Sverige skulle bli medansvarigt för den massdöd som
användning av kärnvapen medför.
Medlemskapet beräknas kosta runt 90 miljarder kronor per år, 900 miljarder på tio år. Färska beräkningar visar att svensk välfärd, för att bibehållas på nuvarande nivå, på några års sikt kommer att sakna minst 90 miljarder per år.
Medlemskapet beräknas kosta runt 90 miljarder kronor per år, 900 miljarder på tio år. Färska beräkningar visar att svensk välfärd, för att bibehållas på nuvarande nivå, på några års sikt kommer att sakna minst 90 miljarder per år.
För
att förhindra att bilden av Sverige som en stark kraft för fred i
världen nu helt suddas ut krävs ett antal initiativ:
*
Underteckna avtalet om kärnvapenförbud.
*
Uttala ett tydligt nej till Natomedlemskap.
*
Delta i fredsskapande arbete genom dialog, diplomati och genom stöd
till svenska och internationella fredsforskare och
fredsorganisationer.
*
Inrätta ett fredsdepartement, så att en tydlig politik kan formas
som långsiktigt bidrar till krigens avskaffande och fredens
säkerställande.
Återuppväck den svenska rösten för fred!
Återuppväck den svenska rösten för fred!
Harald
Nordlund Valentin Sevéus
Tidigare
kommunalråd Författare till en
rad böcker
och riksdagsledamot (L) om fredspolitik för fredskultur
och riksdagsledamot (L) om fredspolitik för fredskultur
0 kommentarer:
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida