Riksda´n 13 november

	Riksdagsbeslut 13 november • Skrivelse om byggnaders energiprestanda har granskats (CU3) • Ny lag om tjänstepensionsföretag införs (FiU12) • Regler för pensionsstiftelser ändras för att genomföra EU-direktiv (FiU13) • Ändrade regler ska underlätta för den som vill flytta sin pensionsförsäkring (FiU14) • Myndigheters inköp har granskats (FiU17) • Livstidsstraff ska oftare komma i fråga vid mord (JuU4) • Vissa myndigheter ska få kamerabevaka utan tillstånd (JuU5) • Ändringar i lagar om naturgas och beredskapslagring av olja (NU8) • Ja till ändrade momsregler vid gränsöverskridande handel mellan företag (SkU4) • Skatteavtalet mellan Sverige och Portugal ändras (SkU6)
	Skrivelse om byggnaders energiprestanda har granskats (CU3)  Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. I skrivelsen redogör regeringen för sin syn på den så kallade systemgränsen för byggnaders energiprestanda. Systemgränsen är gränsen i eller runt byggnaden som definierar vad som ska räknas in som tillförd energi till byggnadens drift. Regeringen gör bedömningen att byggreglerna på ett kostnadseffektivt sätt ska bidra till teknikneutrala val, som hållbara uppvärmningssystem som inte är fossilbränslebaserade, effektiv elanvändning i uppvärmningen och långsiktigt energieffektiva byggnader med bra klimatskärm. En byggnads klimatskärm är golv, tak, ytterväggar, fönster och dörrar. Dessutom ska reglerna ta hänsyn till effektutmaningen, det vill säga elsystemets förmåga att leverera effekt under årets alla timmar i elnäten. Riksdagen delar regeringens bedömning. Därmed lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Ny lag om tjänstepensionsföretag införs (FiU12)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler för en ny typ av företag, tjänstepensionsföretag. Förslaget innebär bland annat att försäkringsföretag som driver tjänstepensionsverksamhet och tjänstepensionskassor kan bli tjänstepensionsföretag och att de ska följa de nya reglerna. Förslaget bygger på EU-bestämmelser. Riksdagen ser dock att regeringen behöver göra mer för att säkra en effektiv förvaltning av tjänstepensionskapital och ett fullgott skydd för pensionärerna. Därför riktade riksdagen fyra uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om att skyndsamt ta fram förslag till ändringar i reglerna som gäller • solvens inklusive kapitalkrav • information • egenföretagares försäkringar • tilläggsförsäkringar. Förslagen om tillkännagivanden har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ från alla riksdagspartier. Ett utskottsinitiativ betyder att förslagen har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion. Lagändringarna börjar gälla 15 december 2019 utom en bestämmelse om avgifter vid återköp och överföring av försäkring som börjar gälla 1 januari 2020.
	Regler för pensionsstiftelser ändras för att genomföra EU-direktiv (FiU13)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya och ändrade regler för pensionsstiftelser. Lagändringarna innebär ett genomförande av EU:s nya direktiv om tjänstepensioner. För pensionsstiftelserna handlar ändringarna i huvudsak om bestämmelser om investeringar, företagsstyrning och information till nuvarande och kommande pensionärer. Andra ändringar innebär att så kallade visselblåsare får samma sekretesskydd som redan gäller inom finansmarknaden. Syftet med de nya EU-reglerna är bland annat att förbättra minimiskyddet och att skapa transparens och trygghet på tjänstepensionsområdet. Ändringarna börjar gälla 15 december 2019.
	Ändrade regler ska underlätta för den som vill flytta sin pensionsförsäkring (FiU14)  Regeringen har lagt fram lagförslag om en effektivare flytträtt av försäkringssparande. De avgifter som försäkringsföretagen tar ut i samband med flytt är fortfarande i många fall omotiverat höga. Lagförslaget innebär bland annat att det införs nya regler i försäkringsrörelselagen som förtydligar och begränsar vilka typer av kostnader som företagen får ta ut avgifter för när en person flyttar sitt försäkringssparande. Dessutom innebär lagförslaget att det förtydligas i inkomstskattelagen att pensionsförsäkringar får flyttas utan att personens skatt påverkas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.
	Myndigheters inköp har granskats (FiU17)  Riksrevisionen har granskat fem myndigheters så kallade närståendetransaktioner, det vill säga när myndigheterna gör inköp från företag som har kopplingar till myndighetens anställda eller deras anhöriga. Regeringen konstaterar i en skrivelse att Riksrevisionens granskning visar på vikten av att utveckla de riskanalyser som myndigheter genomför i samband med inköp och av att ständigt vara uppmärksam på frågor om jäv och bisysslor. Riksdagen har inga invändningar mot regeringens bedömningar. Den vill liksom regeringen lyfta hur viktigt det är att fortsätta arbeta för att minimera riskerna för förtroendeskadliga närståendetransaktioner inom staten. Riksdagen utgår från att myndigheterna kommer att ha Riksrevisionens rekommendationer i åtanke i det fortsatta utvecklingsarbetet och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Livstidsstraff ska oftare komma i fråga vid mord (JuU4)  Regeringen föreslår att straffet för mord ska skärpas. Enligt förslaget ska det stå i straffbestämmelsen att rätten särskilt ska beakta om gärningen har föregåtts av noggrann planering, präglats av särskild förslagenhet, syftat till att främja eller dölja annan brottslighet, inneburit svårt lidande för offret eller på annat sätt varit särskilt hänsynslös. Syftet med lagändringen är att livstidsstraffet ska kunna komma i fråga i betydligt större utsträckning än tidigare. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2020. Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med ett lagförslag som innebär att mord och vissa andra allvarliga brott inte längre ska kunna preskriberas, om inte den person som begick brottet var under 18 år vid tidpunkten för brottet.
	Vissa myndigheter ska få kamerabevaka utan tillstånd (JuU5)  Kustbevakningen, Polisen, Säkerhetspolisen och Tullverket ska få bedriva kamerabevakning utan tillstånd av Datainspektionen. För att upprätthålla integritetsskyddet ska myndigheterna även fortsättningsvis bara få kamerabevaka om intresset väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli bevakad. Myndigheterna ska själva göra avvägningen, och även dokumentera detta. Datainspektionen ska ansvara för tillsyn och även kunna ta ut en avgift av den myndighet som inte dokumenterar sitt beslut. Syftet med förändringarna är att förbättra möjligheten att bekämpa och lagföra brott. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2020.
	Ändringar i lagar om naturgas och beredskapslagring av olja (NU8)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i två lagar: naturgaslagen och lagen om beredskapslagring av olja. Detta för att genomföra två EU-direktiv. Ändringarna i naturgaslagen gäller undantag för ny naturgasinfrastruktur och skyldigheten att anmäla avtal till tillsynsmyndigheten. Ändringarna i lagen om beredskapslagring av olja innebär en ändring av hur lagringsåret förläggs. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börja gälla den 1 januari 2020.
	Ja till ändrade momsregler vid gränsöverskridande handel mellan företag (SkU4)  Regeringen föreslår att det ska göras vissa ändringar i mervärdesskattelagen och i skatteförfarandelagen som gäller handel mellan företag inom EU. Anledningen är att anpassa svensk lag till EU-lag. Ändringarna handlar bland annat om nya skatteregler för överföring av varor mellan EU-länder till så kallade avropslager. Med avropslager menas lager där på förhand kända köpare kan plocka varor vid behov. Ändringarna innebär också skärpta krav från undantaget från skatteplikt för säljaren. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.
	Skatteavtalet mellan Sverige och Portugal ändras (SkU6)  Regeringen har föreslagit ändringar i skatteavtalet mellan Sverige och Portugal som ska göra att dubbelbeskattning undviks och förhindra skatteflykt. Ändringarna innebär att pension och liknande ersättning från tidigare enskild anställning också får beskattas i det land som ersättningen betalas ut ifrån, den så kallade källstaten. I den här typen av fall är det källstaten som genom avräkning ska se till att dubbelbeskattning inte sker. Om pensionen beskattas i det land där personen som tar emot pensionen är bosatt får pensionen börja beskattas i källstaten tidigast den 1 januari 2023. Det införs också nya internationella minimistandarder för skatteavtal. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Regeringen bestämmer när de nya reglerna ska börja gälla