Riksda´n 27 november

Riksdagsbeslut 27 november • Ja till utgiftsramarna och inkomsterna i budgetpropositionen (FiU1) • Ändringar i statens budget för 2020 (FiU11) • Genomförandet av avfallsregler förbättras (MjU5) • Nya regler om uppehållstillstånd för forskare och studenter inom högre utbildning införs (SfU10) • Asylsökandes möjlighet att välja eget boende ska begränsas i vissa områden (SfU11) • Nya bestämmelser om anståndsregler i skatteförfarandelagen (SkU10) • Tydligare regler och skärpta straff för forskning som bryter mot etikreglerna (UbU4) • Ändrade regler för behandling av personuppgifter vid oredlighet i forskning (UbU5)
	Ja till utgiftsramarna och inkomsterna i budgetpropositionen (FiU1)  Riksdagen sa ja till förslagen till utgiftsramar och inkomstberäkning i regeringens budgetproposition för 2020. Riksdagen antog också lagförslagen om ändringar i skatteregler i budgetpropositionen och sa ja till utgiftstaket för staten. Utgifterna i regeringens förslag till budget för år 2020 uppgår till 1 069 miljarder kronor och de beräknade inkomsterna till 1 116 miljarder kronor. Det innebär att det beräknade överskottet för 2020 i statens budget är blir 47 miljarder kronor. Riksdagen ställer sig bakom regeringens inriktning på den ekonomiska politiken: att få fler i arbete, att Sverige ska bli ett fossilfritt föregångsland, att välfärden ska stärkas, att hela landet ska växa och att tryggheten ska öka. Skattepolitiken ska säkra stabila skatteintäkter och skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt och en hög sysselsättning. Budgetpropositionen bygger på en politisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Riksdagens beslut om utgiftsramarna kommer att vara styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena.
	Ändringar i statens budget för 2020 (FiU11)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i statens budget för 2020. Förslaget innebär att 19 utgiftsområden höjs och att ett utgiftsområde sänks. Anslagsförändringarna uppgår till en ökning om 3,9 miljarder kronor. Utöver de förändrade anslagen sa riksdagen ja till att regeringen ska få ta ett större lån i Riksgäldskontoret för studielån än riksdagen tidigare godkänt, samt besluta om medlemskap i två EU-organisationer med forskningsinriktning. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.
	Genomförandet av avfallsregler förbättras (MjU5)  Regeringen har föreslagit att det görs vissa ändringar i svensk miljölagstiftning för att förbättra genomförandet av EU:s avfallsdirektiv. Syftet med direktivet är att skydda miljön och människors hälsa. Lagändringarna innebär bland annat att det införs en ny bestämmelse om att de verksamheter som har hand om avfall och som har tillstånds- och anmälningsplikt, endast får tillåtas om de uppfyller vissa krav på hur avfall ska hanteras. Ändringarna innebär också vissa förtydliganden av formuleringar relaterat till avfallshantering. Till exempel förtydligas att den som hanterar avfall ska se till att hanteringen inte riskerar att skada människors hälsa eller miljön. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.
	Nya regler om uppehållstillstånd för forskare och studenter inom högre utbildning införs (SfU10)  Regeringen har föreslagit att det ska införas nya regler om uppehållstillstånd för forskning och studier inom högre utbildning samt om uppehållstillstånd för att söka arbete eller starta näringsverksamhet i Sverige efter slutförd forskning eller slutförda studier. Regeringen föreslår även nya regler om uppehållstillstånd för praktik med anknytning till högre utbildning, volontärarbete inom ramen för Europeisk volontärtjänst och au pair-arbete. Förslagen genomför EU:s student- och forskardirektiv. Syftet med förslagen är att attrahera fler forskare och studenter från länder utanför EU, att underlätta för dem som har utbildats här att stanna kvar och söka arbete och på det sättet gynna kunskap och innovation. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.
	Asylsökandes möjlighet att välja eget boende ska begränsas i vissa områden (SfU11)  Regeringen föreslår att asylsökandes möjligheter att bo i eget boende ska begränsas i vissa områden. Om en asylsökande ordnar bostad på egen hand i ett område med socioekonomiska utmaningar ska han eller hon som huvudregel inte ha rätt till dagersättning eller särskilt bidrag. Syftet med förslaget är att asylsökande i fler fall än i dag ska välja att bo i områden där det finns förutsättningar för ett socialt hållbart mottagande och att de negativa sociala konsekvenserna av att asylsökande väljer eget boende ska minska. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.
	Nya bestämmelser om anståndsregler i skatteförfarandelagen (SkU10)  Regeringen har föreslagit ändringar i skatteförfarandelagen för att de anståndsregler som gäller för utflyttningsbeskattning ska uppfylla EU-direktivet mot skatteundandraganden. Förslagen utvidgar bland annat möjligheten till anstånd vid utflyttningsbeskattning inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), både för juridiska och fysiska personer. Regeringen har också föreslagit ändringar i inkomstskattelagens regler så att den skattskyldige inte omedelbart behöver återföra avdrag för avsättning till periodiseringsfonder och ersättningsfonder vid utflyttning, utan i stället kan göra det successivt. Förändringen behövs på grund av ny praxis från EU-domstolen. Regeringen föreslår dessutom en redaktionell ändring i lagen om identifiering av rapporteringspliktiga konton vid automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya bestämmelserna börjar i huvudsak gälla den 1 januari 2020.
	Tydligare regler och skärpta straff för forskning som bryter mot etikreglerna (UbU4)  För att skydda den enskilda människan och respekten för människovärdet vid forskning anser regeringen att de etiska regler som gäller för forskning som avser människor behöver bli tydligare. Enligt ett förslag från regeringen ska en forskningshuvudman vara skyldig att ta till åtgärder för att se till att den egna verksamheten endast bedriver forskning som har fått ett etikgodkännande, och att forskningen lever upp till villkoren i godkännandet. Regeringen har också föreslagit att lägsta straffet för den som med uppsåt bedriver forskning utan ett etikgodkännande ska höjas från fängelse i sex månader till fängelse i två år. Samma straffskala ska gälla för de forskningshuvudmän som har brustit i sitt ansvar att förebygga att den egna institutionen bedriver forskning utan etikgodkännande. Även brott mot etikprövningslagen som begås av grov oaktsamhet ska vara straffbara. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.
	Ändrade regler för behandling av personuppgifter vid oredlighet i forskning (UbU5)  Regeringen har föreslagit ändringar i lagen om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning, som börjar gälla den 1 januari 2020. Lagen behöver kompletteras med bestämmelser om dataskydd. Syftet är att göra det möjligt att behandla personuppgifter vid hanteringen av oredlighet i forskning. Förslaget innehåller bestämmelser om hur känsliga personuppgifter ska behandlas, skyddsåtgärder och undantag från de rättigheter som registrerade har i EU:s dataskyddsförordning. De nya reglerna börjar gälla samtidigt som lagen om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning börjar gälla, det vill säga den 1 januari 2020. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.