Riksdagsbeslut 20 november • Hyresförhandlingar ska bli mer digitala (CU4) • Ja till ändringar i kostnadsutjämningen för kommuner och regioner (FiU18) • Straffet för brott mot förtroendevalda förstärks (JuU6) • Starkare skydd för blåljuspersonal som utsätts för våld eller sabotage (JuU8) • Ändrade regler för Säkerhetspolisens behandling av personuppgifter (JuU9) • Ändringar i de straffrättsliga regler som gäller företag (JuU10) • Termen landsting ändras till region (KU3) • Bevarandet av det kyrkliga kulturarvet har granskats (KrU3) • Bostadsbidrag och trångboddhet har granskats (SfU9) • Tjänstepensionsföretag och livförsäkringsföretag ska beskattas på samma sätt (SkU5) • Allmänna arvsfondens redovisning för 2018 har behandlats (SoU2) • Avtal om dialog och samarbete mellan EU och Kuba (UU3) • Barn till beskickningsmedlemmar från tredje land får rätt till utbildning i förskoleklass (UbU6)
	Hyresförhandlingar ska bli mer digitala (CU4)  Regeringen har föreslagit att hyresförhandlingslagen ändras så att parterna i hyresförhandlingar får möjlighet att underteckna överenskommelser och protokoll från förhandlingarna elektroniskt. I dag måste sådana överenskommelser om hyra och hyresförhållanden vara skriftliga. Genom lagändringen skapas förutsättningar för en enklare och mer digital förhandlingsprocess. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2020. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
	Ja till ändringar i kostnadsutjämningen för kommuner och regioner (FiU18)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i kostnadsutjämningssystemet. Regeringens förslag innebär att tre nya delmodeller införs i kostnadsutjämningssystemet som avgör om kommunerna och regionerna får ett kostnadsutjämningsbidrag eller får betala en kostnadsutjämningsavgift. Förändringarna innebär att systemet i högre grad kommer att ta hänsyn till socioekonomiska faktorer och merkostnader till följd av gles bebyggelse. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.
	Straffet för brott mot förtroendevalda förstärks (JuU6)  Brott som hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda utgör ett hot mot det representativa demokratiska systemet. Utsattheten kan exempelvis leda till att personer lämnar sitt förtroendeuppdrag i förtid eller fattar andra beslut än vad som ursprungligen var tänkt. Regeringen föreslår därför en ändring i lagen så att straffen för brott som begås mot förtroendevalda, på grund av personens förtroendeuppdrag, förstärks. Det gäller förtroendeuppdrag i stat, kommun, landsting, Sametinget och Europaparlamentet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020. Dessutom riktade riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen. Riksdagen vill att regeringen ska utreda om straffen för brott mot andra särskilt betydelsefulla yrkesgrupper för det demokratiska systemet, exempelvis journalister, också bör förstärkas. Riksdagen sa samtidigt nej till andra motioner i ärendet.
	Starkare skydd för blåljuspersonal som utsätts för våld eller sabotage (JuU8)  Regeringen har föreslagit ändringar i brottsbalken som ska skydda personal inom polis, räddningstjänst och ambulanssjukvård från våld och sabotage. Ändringarna innebär att ett nytt brott införs: sabotage mot blåljusverksamhet, som gör det förbjudet att angripa eller på annat sätt störa blåljuspersonalens arbete. Regeringen har även föreslagit att straffskalan för grovt våld mot tjänsteman ska skärpas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020. Riksdagen riktade också sex tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen: • Personal hos Tullverket och Kustbevakningen ska ha samma straffrättsliga skydd som poliser har. • Ett utvidgat straffrättsligt skydd för samhällsviktiga yrkesfunktioner. • Straffet för brott som rör angrepp mot viktiga samhällsfunktioner ska skärpas. • En egen brottsrubricering för våld mot tjänsteman, där straffet ska vara minst sex månaders fängelse. • En utvidgad rätt för poliser att få kränkningsersättning. • En översyn av vilka ytterligare åtgärder som kan vidtas för att öka säkerheten på sjukhus.
	Ändrade regler för Säkerhetspolisens behandling av personuppgifter (JuU9)  Regeringen har föreslagit en ny lag om Säkerhetspolisens behandling av personuppgifter. Lagen ersätter de tidigare reglerna om detta i polisdatalagen. Syftet är att skydda enskilda personers rättigheter och friheter när personuppgifter behandlas och att Säkerhetspolisen ska kunna behandla och utbyta personuppgifter på ett ändamålsenligt sätt. Den nya lagen ska gälla när Säkerhetspolisen behandlar personuppgifter som gäller nationell säkerhet för att bekämpa och lagföra brott. Den innehåller grundläggande krav på hur personuppgifter ska behandlas, den personuppgiftsansvariges skyldigheter, enskilda personers rättigheter, skadestånd, överklagande och överföring av personuppgifter till länder utanför EU. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2020. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
	Ändringar i de straffrättsliga regler som gäller företag (JuU10)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar i bland annat brottsbalken för att de straffrättsliga reglerna som gäller för företag ska vara effektiva, ändamålsenliga, moderna och anpassade till EU-regler. Förändringarna innebär bland annat: • Bestämmelserna om företagsbot ska kunna tillämpas bredare, så att företagsbot även ska kunna ges till företag som begått brott och som bedriver offentlig verksamhet, till exempel skola, vård eller omsorg. • När företagsbotens storlek bestäms ska företagets storlek och ekonomiska situation beaktas, och om brottsligheten är särskilt klandervärd. • En företagsbot ska kunna jämkas eller utebli om företagets ägare även döms till påföljd och det samlade straffet skulle bli oproportionerligt strängt.  • Svenska domstolar får utökad behörighet att döma över vissa internationella mutbrott. Åklagare får också utökade möjligheter att förelägga företagsbot genom strafföreläggande. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.
	Termen landsting ändras till region (KU3)  Alla landsting använder i dag termen region. Samtidigt används termen landsting i ett stort antal lagar. Regeringen tycker att den lagstadgade beteckningen och den som används i praktiken ska vara densamma. Dessutom ska större hänsyn tas till berörda parters synpunkter vid ändringar i regionindelningen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Merparten av lagändringarna föreslås börja gälla 1 januari 2020. Eftersom en av ändringarna berör en grundlag, tryckfrihetsförordningen (TF), föreslås den ändringen börja gälla 1 januari 2023. Enligt riksdagen finns det fortfarande betydande skillnader i hur man hämtar in och tar hänsyn till synpunkter vid ändringar i kommun- respektive regionindelningen. Riksdagen riktade därför också en uppmaning, ett tillkännagivande till regeringen om att återkomma till riksdagen med förslag om bestämmelser för regionindelningen som i allt väsentligt motsvarar dem för kommunindelningen när det gäller synpunkter.
	Bevarandet av det kyrkliga kulturarvet har granskats (KrU3)  Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar bland annat om hur statliga medel för vård och bevarande av det kyrkliga kulturarvet, den så kallade kyrkoantikvariska ersättningen, har använts under perioden 2002-2007. Kyrkliga kulturminnen är kyrkobyggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser. Enligt regeringen är ersättningen av stor betydelse för vården av det kyrkliga kulturarvet. Staten bör tillsammans med Svenska kyrkan även i fortsättningen ta ansvar för att arvet bevaras och utvecklas. Riksdagen delar regeringens bedömning och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa även nej till motionsförslagen i ärendet.
	Bostadsbidrag och trångboddhet har granskats (SfU9)  Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av bostadsbidrag och trångboddhet. Riksrevisionen konstaterar att trångboddheten har ökat de senaste 20 åren, men att den enligt nuvarande måttstock (trångboddhetsnorm 3) inte har några effekter på vuxnas eller barns hälsa, vuxnas sjukfrånvaro eller barns skolresultat. Riksrevisionen rekommenderar dock regeringen att i den pågående översynen av bostadsbidraget samtidigt se över den nuvarande trångboddhetsnormen. Regeringen delar Riksrevisionens bedömning och anger att en översyn ska göras av reglerna för bostadsbidrag och underhållsstöd samt om och hur bostadsytan ska påverka bidraget. Riksdagen delar regeringens bedömning och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till en motion i ärendet.
	Tjänstepensionsföretag och livförsäkringsföretag ska beskattas på samma sätt (SkU5)  Nya skatteregler införs för tjänstepensionsföretag så att de beskattas på samma sätt som livförsäkringsbolag. Syftet är att skapa skatteneutralitet mellan parterna på tjänstepensionsområdet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Konkret innebär förändringen bland annat att tjänstepensionsföretagens inkomster från tillgångar och skulder eller inbetalda premier inte ska beskattas, i stället betalas en avkastningsskatt. Vidare ska de skatteregler som gäller för en pensionsförsäkring även gälla en försäkring som ett tjänstepensionsföretag erbjuder. De nya reglerna gäller även svenska europabolag och europakooperativ. Lagändringarna innebär ett genomförande av EU:s nya direktiv om tjänstepensioner. De börjar gälla 15 december 2019.
	Allmänna arvsfondens redovisning för 2018 har behandlats (SoU2)  Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Allmänna arvsfondens redovisning för 2018. Regeringen tycker att Allmänna arvsfonden har fördelat pengarna på ett väl genomfört sätt i linje med fondens syfte och regeringens prioriterade områden. Samtidigt behöver arbetet fortsätta med kontroll av medlens användning och effektivare handläggning. Arvsfondsdelegationen beslutar om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden. Regeringens bedömning är att delegationen i stort fullgör sitt uppdrag, men att det finns ett utvecklingsbehov när det gäller intern styrning, kommunikationsinsatser och spridning av positiva resultat. Syftet med Allmänna arvsfonden är att stötta ideell verksamhet som arbetar för barn, ungdomar eller personer med funktionsnedsättning. Fondens kapital består av arv från personer som inte har några släktingar som ärver dem och som inte har testamenterat egendomen till någon annan. Under 2018 fördelades 647 miljoner kronor, varav drygt 61 procent gick till regionala och lokala projekt. En utredning om Allmänna arvsfonden har presenterat sitt resultat för regeringen som nu ser över förslaget. Det handlar bland annat om att ett demokrativillkor bör införas i en ny lag. Riksdagen konstaterar att regeringen bland annat arbetar med utredningens förslag. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Avtal om dialog och samarbete mellan EU och Kuba (UU3)  Regeringen har föreslagit ett nytt avtal mellan EU och Kuba. Avtalet har som syfte att föra in de existerande förbindelserna mellan EU och Kuba inom en gemensam ram. Det ska underlätta för EU att stödja reformprocesser i landet, bland annat inom områdena demokrati, mänskliga rättigheter, god samhällsstyrning, utvecklingssamarbete, jämställdhet och handel. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
	Barn till beskickningsmedlemmar från tredje land får rätt till utbildning i förskoleklass (UbU6)  Regeringen föreslår en ändring i skollagen som innebär att barn till så kallade beskickningsmedlemmar från tredjeland, det vill säga länder utanför EU, Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och Schweiz, får rätt till avgiftsfri utbildning i förskoleklass. Förskoleklassen ingår numera i den obligatoriska skolan i Sverige. Riksdagen anser, liksom regeringen, att förslaget stärker barns rätt till utbildning i Sverige. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2020.