Riksda´n 28 november

Riksdagsbeslut 28 november • Höjda säkerhetskrav på ny trådlös digital infrastruktur (TU4) • Lägre kapitalkrav för privata aktiebolag (CU5) • Skrivelse om AP-fondernas verksamhet har granskats (FiU6) • Finansinspektionen ska kunna ingripa mot utländska kreditinstitut (FiU28) • Banker ska erbjuda kontantservice (FiU29) • Reglerna i EU:s direktiv mot skatteundandraganden genomförs i Sverige (SkU8) • EU-direktiv om inkomstbeskattning genomförs i Sverige (SkU9)
	Höjda säkerhetskrav på ny trådlös digital infrastruktur (TU4)  Regeringen har föreslagit lagändringar som ska göra det möjligt att ta hänsyn till Sveriges säkerhet när ny trådlös digital infrastruktur, som 5G-nät, byggs ut. Det svenska samhället är i allt större utsträckning beroende av teknik som är uppkopplad till internet via trådlös digital infrastruktur. Därför blir det viktigt att denna infrastruktur kan skyddas, för att värna människors integritet och undvika hot mot landets säkerhet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020. Riksdagen anser också att det bör vara möjligt för Säpo och Försvarsmakten att överklaga beviljade tillstånd eller återkalla tillstånd att använda radiosändare till regeringen och riktade därför en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om det.
	Lägre kapitalkrav för privata aktiebolag (CU5)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett lägre kapitalkrav för privata aktiebolag. Förslaget innebär att det lägsta tillåtna aktiekapitalet i privata aktiebolag sänks från 50 000 kronor till 25 000 kronor. Förändringen i aktiebolagslagen medför att aktiebolagsformen blir mer tillgänglig för den som driver eller vill starta ett företag. Enligt riksdagen främjar förslaget företagande, särskilt inom tjänstesektorn där många företag har ett lägre kapitalbehov än i andra sektorer. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna. Lagändringen börjar gälla 1 januari 2020.
	Skrivelse om AP-fondernas verksamhet har granskats (FiU6)  Riksdagen har granskat regeringens skrivelse som redovisar resultatet av AP-fondernas verksamhet under 2018. I skrivelsen redovisar regeringen också sina utvärderingar och bedömningar av fondernas långsiktiga förvaltningsresultat och kostnader, samt deras arbete med bland annat hållbarhet, ägarstyrning och om fonderna har följt de regler som gäller. Riksdagen konstaterar att buffertfondernas förvaltning gav ett minusresultat under 2018 på grund av den svaga börsutvecklingen. Precis som i tidigare granskningar konstaterar riksdagen att skillnaderna i kostnadsnivå mellan fonderna fortfarande är stora. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till en motion från allmänna motionstiden 2019 om att kraven på AP-fondernas hållbarhetsarbete bör skärpas.
	Finansinspektionen ska kunna ingripa mot utländska kreditinstitut (FiU28)  Regeringen har föreslagit att Finansinspektionen får rätt att ingripa mot utländska kreditinstitut inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) som bedriver verksamhet från en filial i Sverige, vid överträdelser av den så kallade penningtvättslagen. I dag är Finansinspektionens möjligheter att ingripa begränsade eftersom inspektionen ska vända sig till den behöriga myndigheten i hemlandet i sådana fall. En annan lagändring är att kravet på att utreda en kunds verkliga huvudman inte ska gälla om kunden är ett dotterföretag till ett aktiebolag vars aktier är noterade på en reglerad marknad inom EES eller en motsvarande marknad utanför EES. Vidare ska dagens krav på att utse en alternativ verklig huvudman inte gälla om kunden är en stat, en region eller en kommun och kundens risk är låg. De nya reglerna börjar gälla den 1 och 2 januari 2020. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
	Banker ska erbjuda kontantservice (FiU29)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att banker och andra kreditinstitut ska säkra tillgången till bankomater och platser för dagskasseinsättning över hela landet. Syftet är att bevara möjligheten att kunna betala med kontanter, särskilt för grupper som har svårt att använda andra betalningssätt. Förslaget gäller banker med en inlåning från allmänheten på över 70 miljarder kronor. Post-och telestyrelsen ska enligt regeringens förslag övervaka att bankerna uppfyller kraven om att erbjuda kontanttjänsterna. Det handlar bland annat om antal, placering, öppettider och avgifter. Om en bank inte uppfyller sina skyldigheter ska Finansinspektionen kunna ingripa genom att besluta om en sanktionsavgift. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020 respektive den 1 januari 2021.
	Reglerna i EU:s direktiv mot skatteundandraganden genomförs i Sverige (SkU8)  Regeringen har föreslagit bestämmelser som innebär att det andra steget tas i genomförandet av EU:s direktiv mot skatteundandraganden. Förslaget innebär att de så kallade hybridreglerna i inkomstskattelagen, som började gälla den 1 januari 2019, utökas till att omfatta även andra utgifter än ränteutgifter och ytterligare hybridsituationer samt till att gälla förfaranden som har ingåtts för att ge skatteförmåner. Bestämmelserna innebär att avdrag inte ska få göras om motsvarande inkomst inte tas upp till beskattning. Hybridsituationer kan till exempel handla om att företag som finns i flera länder kan utnyttja skillnader i olika länders lagstiftning för att undkomma skatt. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 januari 2020.
	EU-direktiv om inkomstbeskattning genomförs i Sverige (SkU9)  Sveriges skatteavtal med Bulgarien, Cypern och Grekland ska inte tillämpas när en svensk juridisk persons verksamhet från fast driftställe inte beskattas där. Ett fast driftställe kan exempelvis vara en fabrik eller ett kontor. Bestämmelserna är ett led i genomförandet av EU:s direktiv mot skatteundandraganden. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget innebär också att skatteavtalet mellan Sverige och Grekland regleras i lag i stället för som idag genom en så kallad kungörelse. Bestämmelserna börjar gälla 1 januari 2020.