Riksda´n 25 mars

Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 25 mars • Nej till motioner om arbetsrätt (AU8) • Tydligare regler vid konsumentavtal (CU19) • Finansinspektionen ska ta över vissa uppgifter från Riksgälden (FiU36) • Kredit som betalningssätt vid e-handel ska vara ett aktivt val för konsumenten (FiU37) • Ersättningsbeloppet i insättningsgarantin ska bestämmas i föreskrifter (FiU38) • Nej till motioner om näringspolitik (NU12) • Nej till motioner om regional tillväxtpolitik (NU13)
	Nej till motioner om arbetsrätt (AU8)  Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019. De handlar exempelvis om flexiblare arbetsrättsligt regelverk, allmän visstidsanställning, turordningsregler med mera. Anledningen är att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna  tar upp eller att befintliga regelverks utformning  är tillräckligt.
	Tydligare regler vid konsumentavtal (CU19)  Reglerna vid konsumentavtal ska bli tydligare för både konsumenter och näringsidkare. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förändringarna gäller framför allt de avtal som inte ingås i butik, exempelvis vid telefonförsäljning eller köp över nätet. Bland annat innebär de nya reglerna att konsumenten i samband med sådana distansavtal ska få ett formulär att fylla i om han eller hon ångrar sig. Det ska också bli tydligare vid vilken tidpunkt under en leverans som ansvaret för en vara går över från näringsidkaren till konsumenten. Lagändringarna börja gälla 1 maj 2020.
	Finansinspektionen ska ta över vissa uppgifter från Riksgälden (FiU36)  Vissa banker och andra finansiella företag omfattas av lagarna om insättningsgaranti respektive resolution, det vill säga avveckling eller rekonstruktion av ett företag. I dag lämnar de vissa uppgifter till Riksgäldskontoret. Regeringen föreslår att företagen i stället ska lämna uppgifterna till Finansinspektionen som redan har ett systemstöd för att hantera den här typen av information. Förändringen innebär att inspektionen får i uppdrag att bearbeta och rapportera uppgifter åt Riksgäldskontoret. Sekretess ska gälla i Finansinspektionens nya uppdrag. Regeringens förslag innehåller också vissa ändringar i lagen om betaltjänster. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla 1 maj 2020.
	Kredit som betalningssätt vid e-handel ska vara ett aktivt val för konsumenten (FiU37)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa krav för betaltjänstleverantörer om hur de presenterar betalningssätt vid e-handel. Betalningssätt som innebär att konsumenten inte behöver handla på kredit ska vara det alternativ som visas först. Ett betalningssätt som innebär att en kredit lämnas får inte heller vara förvalt om det finns andra betalningssätt. Riksdagen anser i likhet med regeringen att det är viktigt att konsumentskyddet vid e-handel förbättras. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2020.
	Ersättningsbeloppet i insättningsgarantin ska bestämmas i föreskrifter (FiU38)  Insättningsgarantin innebär att privatpersoner och företag får ersättning av staten om den bank eller institut där de har sina pengar går i konkurs. Regeringen har föreslagit att det högsta ersättningsbeloppet i insättningsgarantin också i fortsättningen ska uttryckas i svenska kronor, men att beloppet ska bestämmas i föreskrifter på en lägre nivå än i en lag. Det gör att Riksgäldskontoret kan anpassa det högsta ersättningsbeloppet till motsvarande belopp i EU:s insättningsgarantidirektiv, som är 100 000 euro, på grund av den omräkning som ska göras åtminstone vart femte år. Beslut från Finansinspektionen om när rätt till ersättning inträder ska meddelas inom fem arbetsdagar från det att en insättning inte längre går att komma åt. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 maj 2020.
	Nej till motioner om näringspolitik (NU12)  Riksdagen sa nej till 110 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om näringspolitik. Anledningen är bland annat att det redan pågår insatser och utredningar på området. Motionerna handlar bland annat om företagsfrämjande, riktade insatser, företagens kapitalförsörjning och särskilda näringsgrenar.
	Nej till motioner om regional tillväxtpolitik (NU13)  Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner om regional tillväxtpolitik från allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om lokalisering och organisering av statliga myndigheter, återföring av medel och produktionsvärden från naturresurser samt kommersiell och offentlig service på landsbygden. Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är bland annat pågående insatser och den politik som redan förs