Utmärkt av Sverker Olofsson

Tack Sverker. Att ordet solidaritet hamnat i ordförrådets arkeologiska skattkammare glädjer vissa partier. Behöver plockas fram. Jag har under åren gjort många försök. Men känner vi väljare till vilka partier, som avskyr ordet? Ta reda på det, är mitt förslag.

Sverker:

”Bästa bromsmedicinen är samarbete och solidaritet”. Läser jag rätt? Det är rubriken på Dagens Nyheters huvudledare. Solidaritet trodde jag hade hamnat i ordförrådets arkeologiska skattkammare. Jag trodde det var dött efter att den opinionsdrivande eliten under årtionden sjungit individualismens lov.

ANNONS

Det händer något med oss människor när krisen kommer. Vi börjar samarbeta. Rapport berättar om hur människor organiserar sig för att hjälpa grannar att handla. Vi skippar resor och undviker onödiga kontakter. Konferenser ställs in och hotell och restauranger går på knäna. Ingen knorrar utan alla söker lösningar. Från en dag till en annan litar vi på varandra och inte minst på våra myndigheter. Inte ens det politiska käbblet hörs längre. Kan det vara så att viruset ger oss förtroendet tillbaka?

Jag avbokade en resa till Stockholm för ett par dagar sedan. Det var Viruset som skrämde. Flygplan, Arlanda och buss. Obehagligt! Jag tror att oron handlar om att sjukvården inte skall räcka om viruset vinner. Under flera år har vi hört larmen. För få sjuksköterskor, köer, hyrläkare och brist på pengar. En pandemi på det är förstås en enorm utmaning för svensk sjukvård.

Just nu ser jag att en andra person i Sverige har avlidit på grund av Viruset. Det sker trots att resurserna fortfarande räcker. När de inte längre räcker måste vi inse att det inte är sjukvårdens fel. Det är vi medborgare som bär skulden. Vi har inte prioriterat sjukvården. Vi har inte prioriterat andra viktiga samhällsfunktioner heller. Skolan är ett exempel.

ANNONS

Nä, för oss har det varit viktigt med lockande struntsaker. Det känns i alla fall som struntsaker i skuggan av viruset, som nu i snabb takt intar hela världen. Vi har satsat på skattesänkningar för de med mest pengar och städbidrag har varit viktigt för oss. Vi är generösa med räntebidrag och beskattar knappt de dyraste fastigheterna. Utdelningar och kapitalinkomster gynnas å det gruvligaste. Sjukvården gick på knäna redan innan viruset knackade på dörren.

I Sverige finns idag kring 700 000 privata sjukvårdsförsäkringar. Det handlar alltså om att köpa sig företräde i sjukvårdskön. Jag tvivlar på att de som hotas allra mest av viruset vänder sig till sin privata klinik för att få hjälp. Jag tror inte heller att den som behöver akut intensivvård kommer att få den genom sin privata sjukvårdsförsäkring. Viruset skapar inga lönsamma sjukdomar.

Trots privata sjukvårdsförsäkringar tror jag att alla, som drabbas av viruset kommer att vända sig till den allmänna sjukvården för att få hjälp. Det är rätt tycker jag. Det är där trygghet och hjälp finnas! Det är den vi alla betalar för! Det är den vi kan ställa krav på!

Viruset är obehagligt och skrämmande. Det är ogripbart och ingen vet vart det leder. De råd vi får är att undvika kontakter och inte röra oss i folksamlingar. Trots det finns det också en positiv underton.

Viruset förstärker inte individualismen utan det förstärker viljan att hjälpa till. Vi kommer naturligtvis att gå segrande ur striden mot viruset. Då gäller det att minnas vad vi lärt oss. Då kan vi med politiska krav reparera det vi nästan har haft sönder. Eller som Dagens Nyheter uttrycker det: ”Bästa bromsmedicinen är samarbete och solidaritet”