Riksda´n 23 april

23 april 2020 Beslut i korthet   Riksdagsbeslut 23 april • Nej till motioner om ersättningsrätt och insolvensrätt (CU12) • Ett nytt konto- och värdefackssystem införs i Sverige (FiU33) • Skrivelse om det kommunala utjämningssystemet har granskats (FiU39) • Nej till motioner om övergripande miljöfrågor (MJU12) • Nej till motioner om nedrustningsfrågor (UU9) Nej till motioner om ersättningsrätt och insolvensrätt (CU12)  Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om ideellt skadestånd, fordonsrelaterade skulder och fordonsmålvakter, betalningsplanens längd vid skuldsanering, åtgärder mot överskuldsättning och åtgärder mot otillåtna bosättningar. Riksdagen sa nej till förslagen bland annat på grund av att utredningar och annat arbete redan pågår. En annan anledning är att några av förslagen tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare. Ett nytt konto- och värdefackssystem införs i Sverige (FiU33)  Regeringen har föreslagit ett nytt konto- och värdefackssystem som ska underlätta för nationella finansunderrättelseenheter när de utreder penningtvätt och finansiering av terrorism. Det nya tekniska systemet ska skötas av Skatteverket. Det ska förbättra de svenska myndigheternas tillgång till uppgifter om innehavare av konton och värdefack och uppgifterna ska vara direkt tillgängliga för sökning. Uppgifter om tillgodohavanden och överföringar på konton omfattas inte av systemet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 20 september 2020. Det innebär att ett ändringsdirektiv till EU:s fjärde penningtvättsdirektiv genomförs i Sverige. Skrivelse om det kommunala utjämningssystemet har granskats (FiU39)  Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om det kommunala utjämningssystemet. Riksrevisionen har analyserat om systemet är utformat så att det ger samtliga kommuner ekonomiska möjligheter att ge invånarna en i huvudsak likvärdig service utan större skillnader i skattesatser. Riksrevisionens övergripande slutsats är att utjämningssystemet inte ger kommunerna likvärdiga ekonomiska förutsättningar, och myndigheten rekommenderar därför vissa förändringar i systemet. Regeringens bedömning är att de ändringar i kostnadsutjämningssystemet som trädde i kraft den 1 januari 2020 kommer att bidra till att systemet i större utsträckning än tidigare beaktar strukturella behovs- och kostnadsskillnader och därigenom skapar mer likvärdiga förutsättningar för kommuner. Därför avser regeringen för närvarande inte att vidta några åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer, men anser att det finns ett behov av att med jämna mellanrum se över det kommunalekonomiska systemet och att Riksrevisionens rapport kan vara ett värdefullt underlag vid en sådan översyn. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till två följdmotioner och två förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019. Nej till motioner om övergripande miljöfrågor (MJU12)  Riksdagen sa nej till ett 80-tal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om övergripande miljöfrågor, bland annat eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlade bland annat om miljömålssystemet, äganderättsfrågor, tillståndsprövning och miljöfarlig verksamhet samt riktvärden för buller. Nej till motioner om nedrustningsfrågor (UU9)  Riksdagen sa nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om olika nedrustningsfrågor. Anledningen till detta är bland annat pågående arbete inom existerande internationella överenskommelser på området.