Riksda´n 4 november

 

	4 november 2020
Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 4 november • Enklare att kommunicera digitalt med domstolarna (JuU4) • Straffen ska höjas för vapen- och sprängämnesrelaterade brott (JuU5) • Gängmord och dödligt våld mot nära anhörig bör ge livstidsstraff (JuU31) • Ändrade regler för taxering av lantbruksenheter och automatiserad behandling vid taxering (SkU3) • Inhyrd personal ska betala skatt i Sverige (SkU5)
	Enklare att kommunicera digitalt med domstolarna (JuU4)  Det ska bli lättare att kommunicera digitalt med en domstol. En rad lagändringar gör det möjligt att till exempel skriva under en stämningsansökan eller fullmakt med elektronisk underskrift och lämna den till domstolen digitalt istället för på papper. De ändrade reglerna ska effektivisera domstolarnas verksamhet, stärka rättssäkerheten och ge god service till medborgarna. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar i huvudsak gälla den 1 januari 2021.
	Straffen ska höjas för vapen- och sprängämnesrelaterade brott (JuU5)  Regeringen föreslår en strängare syn på hantering av vapen och explosiva ämnen. Bland annat ska straffen för de allvarligaste vapen- och sprängämnesrelaterade brotten höjas från 6 till 7 års fängelse och fler vapen och- sprängämnesrelaterade brott ska räknas som grova eller synnerligen grova. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 december. Riksdagen riktade även tre tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om • att göra tydligare skillnad i lagstiftningen mellan legala och illegala vapen, så att de nya strängare reglerna inte ska försvåra i onödan för jakt- och sportskyttar • att även förberedelse, försök och stämpling till brott mot tillståndsplikten för explosiva varor ska räknas som ett brott • tydligare regler om att det ska bedömas som ett synnerligen grovt brott att ha bomber och andra explosiva varor på allmän plats.
	Gängmord och dödligt våld mot nära anhörig bör ge livstidsstraff (JuU31)  Sedan 1 januari i år har straffet för mord skärpts så att livstidsstraff ska kunna gälla i fler fall än tidigare. Riksdagen saknar dock två omständigheter i lagen som ska kunna vara skäl för ett sådant straff. Det gäller om gärningen har riktats mot en närstående, exempelvis en partner, eller om gärningen har genomförts i organiserad form, så kallat gängvåld. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att noggrant följa utvecklingen av vägledande domar på området. Om det skulle visa sig att dödligt våld mot närstående och gängrelaterade mord inte leder till livstids fängelse i betydligt större utsträckning än tidigare bör regeringen snarast återkomma till riksdagen med ett nytt lagförslag. Förslaget om tillkännagivande har väckts med anledning av regeringens tidigare proposition Straffet för mord, som beslutades i riksdagen den 13 november 2019.
	Ändrade regler för taxering av lantbruksenheter och automatiserad behandling vid taxering (SkU3)  Regeringen har föreslagit ändringar av den allmänna fastighetstaxeringen av lantbruksenheter år 2023. Syftet är att bland annat att bestämmelserna ska bli tydligare och enklare och att kvaliteten på register ska bli bättre. Taxeringsvärdena ska vara rättvisande även i fortsättningen. Vidare ska Skatteverket kunna fatta beslut om omprövning genom automatiserat beslutsfattande. Det innebär att tiden för att hantera omprövningsbeslut förkortas och att tid frigörs för Skatteverkets handläggare att ägna sig åt ärenden som kräver utredning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2021. Bestämmelserna som gäller lantbruksenheter ska användas första gången vid fastighetstaxeringen år 2023.
	Inhyrd personal ska betala skatt i Sverige (SkU5)  Personer som tillfälligt arbetar som inhyrd personal i Sverige ska betala skatt här. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Enligt regeringens förslag ska den så kallade 183-dagarsregeln inte gälla vid uthyrningssituationer. Regeln innebär att personer som tillfälligt arbetar i Sverige på uppdrag av en utländsk arbetsgivare slipper betala skatt här om vistelsen i Sverige är mindre än 183 dagar per år. Enligt förslaget ska 183-dagarsregeln inte gälla uthyrd arbetskraft. Det betyder att en arbetstagare som arbetar tillfälligt i en svensk verksamhet i Sverige ska betala skatt här om anställningen sker via uthyrning från ett utländskt företag. Verksamheten kan vara ett företag som bedriver verksamhet i Sverige eller svenska staten, en kommun eller en region. Kravet att betala skatt ska inte gälla uthyrd personal som utför arbetet under högst 15 dagar i följd och om arbetsdagarna i Sverige totalt sett inte är fler än 45 dagar under ett kalenderår. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2021