Riksdan 16 mars

 

	16 mars 2022
Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 16 mars • Ändringar i regler om gränsöverskridande försäljning av fonder (FiU18) • Nya regler om kapitaltäckning för mycket stora värdepappersbolag (FiU19) • Nej till motioner om radio och tv i allmänhetens tjänst (KrU3) • Nej till motioner om cirkulär ekonomi (MJU15) • Nej till motioner om inkomstskatt (SkU13) • Fem uppmaningar till regeringen om säkerhetspolitik (UU11)
	Ändringar i regler om gränsöverskridande försäljning av fonder (FiU18)  Regeringen har föreslagit lagändringar som anpassar svenska regler till EU-regler om fondbolag, förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIF-förvaltare) och gränsöverskridande distribution av fonder. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringarna innebär bland annat att de bolag och AIF-förvaltare som marknadsför en alternativ investeringsfond till investerare i Sverige som inte är professionella, ska tillhandahålla funktioner här i landet för att behandla ordrar om att köpa och lösa in andelar och göra utbetalningar till de som äger andelar i fondföretaget eller den alternativa investeringsfonden. När fondbolag och AIF-förvaltare som kommer från ett annat EES-land inte längre marknadsför andelar i bolaget eller i en alternativ investeringsfond i Sverige ska de bland annat lämna ett allmänt erbjudande om att svenska andelsägare ska få lösa in sina andelar i fonden utan avgift. Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2022, respektive den dag som regeringen bestämmer.
	Nya regler om kapitaltäckning för mycket stora värdepappersbolag (FiU19)  Regeringen har lagt fram flera förslag till lagändringar som gäller värdepappersmarknaden, kreditinstitut och värdepappersbolag. Ändringarna görs för att anpassa de svenska reglerna på området till EU-lagar. Förslagen innebär bland annat att mycket stora värdepappersbolag ska använda de regler för kapitaltäckning som gäller för kreditinstitut. I dag finns inga mycket stora värdepappersbolag i Sverige. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2022.
	Nej till motioner om radio och tv i allmänhetens tjänst (KrU3)  Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2021 som rör frågor om radio och tv i allmänhetens tjänst. Motionerna handlar bland annat om reformering av radio och tv i allmänhetens tjänst, beslut vid förhandsprövning och distributionsformer. Anledningen till att riksdagen sa nej är främst att insatser har genomförts eller att arbete pågår inom de områden som motionerna tar upp.
	Nej till motioner om cirkulär ekonomi (MJU15)  Riksdagen sa nej till cirka 180 förslag om cirkulär ekonomi. Förslagen kommer från motioner som lämnats in under den allmänna motionstiden 2021. Motionerna handlar bland annat om återvinning, avfall, matsvinn, plastfrågor och sanering. Att riksdagen sa nej till motionerna beror framför allt på det arbete som redan pågår för att stärka den cirkulära ekonomin. Cirkulär ekonomi kännetecknas av ett kretsloppstänkande, vilket innebär att produkter och material återanvänds och återvinns så länge det är möjligt för att hushålla med jordens resurser. Inom EU görs flera insatser för en cirkulär ekonomi. Kommissionen presenterade 2020 EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi där man bland annat betonar att fler företag måste ta större ansvar för att hushålla med jordens resurser och att EU måste fördubbla sin materialåtervinning under de kommande tio åren. I Sverige har regeringen under 2021 beslutat om en handlingsplan för cirkulär ekonomi.
	Nej till motioner om inkomstskatt (SkU13)  Riksdagen sa nej till ungefär 220 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 som rör beskattning av privatpersoners inkomster. Förslagen gäller bland annat skatteskala, jobbskatteavdrag och grundavdrag, hushållsskatteavdrag (husavdrag), förmåner, reseavdrag, gåvor till ideell verksamhet och en skattereform. Utskottet föreslår att riksdagen säger nej till förslagen med hänvisning till bland annat att åtgärder redan utförts eller att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.
	Fem uppmaningar till regeringen om säkerhetspolitik (UU11)  Riksdagen har behandlat ungefär 100 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2018, 2019, 2020 och 2021 om säkerhetspolitik. I samband med detta riktade riksdagen fem uppmaningar, så kallade tillkänn´´agivanden, till regeringen: • Regeringen bör arbeta fram ett nytt förhållningssätt gentemot Ryssland mot bakgrund av Rysslands invasion av Ukraina och brott mot den europeiska säkerhetsordningen. • Regeringen bör uttala en tydlig Natooption, som innebär att Sverige upprätthåller möjligheten att söka medlemskap i Nato. • Regeringen bör förankra Sveriges säkerhetspolitiska linje i riksdagen. • Vid möten om FN:s konvention om förbud mot kärnvapen bör det göras tydligt att Sverige inte tänker skriva under konventionen. • Regeringen bör tillsätta en utredning om Sveriges insats i Afghanistan. Riksdagen sa nej till de övriga förslagen i motionerna. Detta med hänvisning till att arbete redan pågår i vissa frågor och att utskottet tidigare har tagit ställning i en del av de frågor som motionerna tar upp