Riksda´n 11 maj

 

	11 maj 2022
Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 11 maj • Svenska lagar anpassas till EU-regler om arbetsvillkor (AU11) • Bosättningslagen har granskats (AU13) • Ersättning till rättsliga biträden i brottmål har granskats (JuU19) • Uppmaningar till regeringen i frågor om våldsbrott och brottsoffer (JuU26) • Nej till att uppmana regeringen att ge Biometriutredningen utökat uppdrag (JuU53) • Nej till att begränsa grundlagsskyddet för vissa söktjänster (KU14) • Riksrevisionens årsredovisning för 2021 har behandlats (KU17) • Nya regler för säkerhetsskyddet i riksdagen och dess myndigheter (KU19) • Frågor om riksdagens arbetsformer har behandlats (KU35) • Bättre villkor för kommersiell radio (KU37) • Regeringen bör arbeta för EU-regler som tillåter utbyggnad av reningsverk (MJU23) • Fyra uppmaningar om förändringar i föräldraförsäkringen (SfU18) • Skattereduktion för avgift till a-kassan (SkU24) • Nytt förmånsvärde för miljöbilar (SkU25) • Anpassningar till EU-regler om medicintekniska produkter ska göras (SoU32) • Regeringen bör förtydliga regelverket för elsparkcyklar (TU11)
	Svenska lagar anpassas till EU-regler om arbetsvillkor (AU11)  För att anpassa svenska regler till EU:s arbetsvillkorsdirektiv, alltså bindande EU-regler om arbetsvillkor, har regeringen föreslagit flera lagändringar. Riksdagen sa ja till ändringarna, som bland annat innebär utökade skyldigheter för arbetsgivare att ge mer och snabbare information till nyanställda. Förslagen innebär också att en arbetstagare som huvudregel ska få ha en annan anställning och att en arbetsgivare ska lämna ett skriftligt svar om en arbetstagare begär en annan anställningsform. Lagändringarna börjar gälla den 29 juni 2022.
	Bosättningslagen har granskats (AU13)  Riksrevisionen har granskat om bosättningslagens reform av anvisningssystemet för vissa nyanländas bosättning har levt upp till riksdagens avsikter. Regeringen tar i sin tur upp granskningen i en skrivelse, som lämnats till riksdagen. Riksrevisionens granskning visar att syftet med reformen har levt upp till riksdagens avsikter, som var att nå ett snabbare och jämnare fördelat mottagande mellan kommuner samt en bättre etablering av nyanlända på arbetsmarknaden. Riksrevisionen ger en rekommendation till regeringen och en rekommendation till Migrationsverket. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade det ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till de motioner som väckts med anledning av skrivelsen. Detta med hänvisning till bland annat att arbete redan pågår med vissa av de frågor som skrivelsen tar upp.
	Ersättning till rättsliga biträden i brottmål har granskats (JuU19)  Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av ersättning till rättsliga biträden i brottmål. Mer specifikt har Riksrevisionen granskat om tingsrätternas och Domstolsverkets kontroll över hanteringen av ersättning till offentliga försvarare och målsägandebiträden i brottmål är tillräcklig. Detta eftersom utgifterna för rättsliga biträden har ökat kraftigt under de senaste åren. Riksrevisionens övergripande slutsats är att tingsrätternas kontroll över hanteringen av ersättning inte är tillräcklig. Riksrevisionen rekommenderar därför regeringen att se över hela regelverket för detta. Riksdagen instämmer i regeringens bedömning att det är viktigt att ta till åtgärder för att dämpa kostnadsutvecklingen och förbättra kontrollsystemet. Vidare anser riksdagen att ett nytt system för ersättningsanspråken bör införas och utformas på ett sätt som gör att kontroll och granskning sker rutinmässigt och att det är enkelt att upptäcka fusk och dubbeldebitering. Riksdagen riktar därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att den ska göra en översyn av hela regelverket för ersättning till rättsliga biträden i brottmål. Förslaget om tillkännagivande kom i samband med behandlingen av förslag i följdmotioner samt ett förslag i en motion från allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner samt lade regeringens skrivelse åt handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Uppmaningar till regeringen i frågor om våldsbrott och brottsoffer (JuU26)  Justitieutskottet föreslår att riksdagen beslutar att rikta sex uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om att • en utredning om dödligt våld i nära relationer bör sättas till, • en utredning bör sättas till om brott som begås mot äldre ska straffas hårdare och om ökad information kan förebygga och minimera dessa brott, • öka användningen av kontaktförbud för brottsmisstänkta och deras närstående, • en nationell plan för barnahusens verksamhet bör tas fram för att förbättra likvärdigheten och tillgången till insatser för alla barn, • de som arbetar med brottsutredningar där barn är brottsoffer ska ha särskilda specialistkunskaper och att handläggningen inte tar omotiverat lång tid, • Socialstyrelsen bör föra statistik om orsakerna som ligger till grund för anmälningar till socialtjänsten eller till att barn omhändertas samt att det av kriminalstatistiken framgår när brott mot barn sker inom familjen eller med hedersmotiv. Beslutet om tillkännagivanden kom i samband med att riksdagen behandlade cirka 220 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga motioner med hänvisning till pågående utrednings- och beredningsarbete.
	Nej till att uppmana regeringen att ge Biometriutredningen utökat uppdrag (JuU53)  Riksdagen sa nej till att rikta en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att ge Biometriutredningen tilläggsdirektiv. Förslaget om tillkännagivande var ett utskottsinitiativ. Det betyder att det var ett utskott som tog initiativ till ärendet och att det inte kom från en regeringsproposition eller en motion från ledamöter som annars är det vanliga.
	Nej till att begränsa grundlagsskyddet för vissa söktjänster (KU14)  Regeringen har föreslagit flera ändringar i de grundlagar som gäller tryck- och yttrandefriheten, det vill säga tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Ett förslag är att grundlagsskyddet för vissa söktjänster som visar personuppgifter om brott ska begränsas, med hänsyn till skyddet för den personliga integriteten. Riksdagen håller med om att de nuvarande reglerna ger ett otillräckligt skydd för den personliga integriteten. Samtidigt anser riksdagen att regeringens förslag skulle kunna skapa en alltför bred och oprecis möjlighet att göra inskränkningar i grundlagsskyddet genom vanliga lagar. Riksdagen sa därför nej till regeringens förslag om att begränsa grundlagsskyddet för vissa söktjänster. Riksdagen beslutade samtidigt att anta som vilande flera andra regeringsförslag som rör ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen: • Yttrandefrihetsgrundlagens territoriella användningsområde utvidgas till att även gälla vissa satellitsändningar av program som kommer från utlandet, men som har en mycket stark svensk anknytning. • Bestämmelser införs i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som ska göra att skyddslagens förbud mot att avbilda vissa platser och objekt kan användas på det grundlagsskyddade området. • Den så kallade webbsändningsregelns användningsområde begränsas till att gälla sådana aktörer som har grundlagsskydd enligt databasregeln. • Yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att det kan ställas upp villkor för och granskning av public service-företagens programverksamhet på internet. • Utrymmet för att ställa krav på vidaresändningar av vissa program förtydligas och utvidgas. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2023. Riksdagen beslutade vidare att behandlingen av regeringens förslag till lag om ändring i lagen med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden får skjutas upp till nästa riksmöte. För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två beslut med likadant innehåll och att det hålls val till riksdagen mellan de två besluten. Det första beslutet innebär att grundlagsförslaget antas som vilande. Genom det andra beslutet antas grundlagsförslaget slutligt.
	Riksrevisionens årsredovisning för 2021 har behandlats (KU17)  Konstitutionsutskottet, KU, har behandlat Riksrevisionens årsredovisning för år 2021. Den externa revisorn har gjort bedömningen att årsredovisningen är rättvisande i alla viktiga avseenden. Generellt konstaterar KU att Riksrevisionen har gjort ett bra arbete, trots de begränsningar som coronapandemin orsakat. Utskottet lyfter dock en förhoppning om att Riksrevisionen under verksamhetsåret 2022 ska kunna utnyttja sina anslag fullt ut. Vidare konstaterar KU att personalomsättningen vid Riksrevisionen har ökat, vilket enligt myndigheten till stor del kan förklaras av effekterna av coronapandemin. Utskottet är positiva till Riksrevisionens fortsatta arbete med att vara en attraktiv arbetsgivare. Riksdagen lade årsredovisningen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Nya regler för säkerhetsskyddet i riksdagen och dess myndigheter (KU19)  För att stärka skyddet för Sveriges säkerhet föreslår riksdagsstyrelsen lagändringar när det gäller säkerhetsskyddet i riksdagen och dess myndigheter. De handlar bland annat om följande: • Riksdagens myndigheter ska vid behov granska om reglerna för säkerhetsskyddet i den egna verksamheten följs. • En säkerhetsskyddschef ska finnas i Riksdagsförvaltningen, Riksbanken, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen. • Myndigheterna blir skyldiga att skyndsamt anmäla säkerhetshotande händelser och verksamhet till Säkerhetspolisen. • Myndigheterna ska ingå avtal om säkerhetsskydd i fler situationer än i dag. • Myndigheterna ska göra en särskild bedömning av säkerhetsskyddet och pröva om det är lämpligt att lägga ut kontrakt som kräver avtal om säkerhetsskydd. • Tystnadsplikt för partikanslianställda införs om de har fått del av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter när de deltar i riksdagens eller Riksdagsförvaltningens säkerhetskänsliga verksamhet. Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2022.
	Frågor om riksdagens arbetsformer har behandlats (KU35)  Efter förslag från konstitutionsutskottet, KU, sa riksdagen nej till förslag i motioner om riksdagens arbetsformer. Förslagen rör frågor om bland annat riksmötets öppnande, EU-flaggan i plenisalen, riksdagens utskott, placeringen i plenisalen, riksdagsledamöternas ekonomiska villkor, utskottens och riksdagsledamöternas resor, motionsrätten, val av talmän och utskottspresidier, lagstiftningsarbete i riksdagen, antalet vice ordförande i utskotten och Riksdagsförvaltningens verksamhet. I samband med sin behandling av motionsförslagen behandlade KU också en uppföljning och utvärdering av tillämpningen av utskottsinitiativ inom riksdagen. Antalet utskottsinitiativ som föreslagits och beslutats inom något av riksdagens utskott har ökat. Detta gäller framför allt under de två senaste riksmötena, 2019/20 och 2020/21, då ökningen har varit stor. Det konstaterar en arbetsgrupp inom konstitutionsutskottet, som på utskottets uppdrag genomfört uppföljningen och utvärderingen om utskottsinitiativ. Fler utskottsinitiativ beslutas dessutom av oeniga utskott, där beslutet om att lägga fram förslaget till riksdagen alltså inte är enhälligt. Arbetsgruppen anför bland annat att det är tydligt att bestämmelserna om utskottsinitiativ till viss del har kommit att tillämpas på ett sätt som inte var avsett. KU ställer sig bakom gruppens iakttagelser och slutsatser. Ett utskottsinitiativ är ett förslag som enligt riksdagsordningen får väckas i ett utskott. Förslag kommer annars oftast i en proposition från regeringen eller i en motion från ledamöter. Om ett utskott beslutar om ett utskottsinitiativ behandlas det på vanligt sätt genom ett betänkande från utskottet som debatteras och beslutas i kammaren.
	Bättre villkor för kommersiell radio (KU37)  Riksdagen sa ja till förslag från regeringen som förbättrar villkoren för kommersiell radio. Förslagen handlar bland annat om att annonsreglerna blir mer flexibla för att på så sätt ge bolagen bättre förutsättningar att driva sin verksamhet. I dag överlappar tillståndsperioderna för analog och digital kommersiell radio varandra. Förslagen innebär också att tillståndsperioderna synkroniseras. Dessutom kommer möjligheten att återkalla sändningstillstånd för den radio- eller tv-kanal som bryter mot annonsreglerna i radio- och tv-lagen att försvinna. Konstitutionsutskottet delar regeringens uppfattning att det räcker med att radio- eller tv-kanalen får betala en särskild avgift. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022.
	Regeringen bör arbeta för EU-regler som tillåter utbyggnad av reningsverk (MJU23)  EU:s regler för vatten och avlopp bör bli tydligare och mer samstämmiga och vara utformade på ett sätt så att de möjliggör utbyggnad och investeringar i miljövänlig teknik i redan befintliga avloppsreningsverk. Det tycker riksdagen som riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, om det till regeringen. Enligt riksdagen är det brådskande att dels bygga ut landets reningsverkskapacitet i takt med att befolkningen i Sveriges kommuner växer, dels investera i ny avancerad miljövänlig teknik. Riksdagen konstaterar att det finns EU-regler som innebär utmaningar på dessa områden. Regeringen bör därför aktivt arbeta för att på EU-nivå föra fram behovet av en översyn av EU:s ramdirektiv för vatten. Regeringen bör även arbeta för att EU:s avloppsdirektiv inte försvårar utbyggnaden av reningsverk. Tillkännagivandet gjordes i samband med behandlingen av motioner från den allmänna motionstiden 2021 om vattenvård. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.
	Fyra uppmaningar om förändringar i föräldraförsäkringen (SfU18)  Riksdagen riktade fyra tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om föräldrapenning. Uppmaningarna handlar om att • reserverade dagar med föräldrapenning även bör gälla på grundnivå och inte, som i dag, bara på sjukpenningnivå • det bör vara mer flexibelt att överföra föräldrapenning till andra närstående • fler dubbeldagar bör införas i föräldraförsäkringen, det vill säga de dagar då båda föräldrarna kan vara lediga samtidigt • föräldraförsäkringen bör förenklas för företagare så att det exempelvis blir enklare att få sin sjukpenninggrundande inkomst (SGI) fastställd. Tillkännagivandena gjordes i samband med att riksdagen behandlade cirka 100 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga förslag.
	Skattereduktion för avgift till a-kassan (SkU24)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en skattereduktion för avgiften till a-kassan. Förslaget innebär att den som är medlem i en svensk a-kassa får göra en avräkning mot den beräknade skatten med 25 procent av den inbetalade a-kasseavgiften. Syftet är att underlätta och uppmuntra till att fler ansluter sig till arbetslöshetsförsäkringen eftersom det är viktigt att enskilda omfattas av ett försäkringsskydd vid arbetslöshet som i sin tur upprätthåller konsumtionsförmågan och köpkraften. Enligt förslaget bidrar en hög anslutningsgrad, förutom till ekonomisk stabilitet under lågkonjunkturer, även till att upprätthålla legitimiteten och försäkringsmässigheten i arbetslöshetsförsäkringen. De nya reglerna börjar gälla från och med 1 juli 2022.
	Nytt förmånsvärde för miljöbilar (SkU25)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ändra nedsättningen av förmånsvärdet för miljöbilanpassade bilar så att nybilspriset sätts ned med ett fast schabloniserat belopp som utgår från bilens miljöteknik. Nedsättningen är 350 000 kronor för elbilar och vätgasbilar, 140 000 kronor för laddhybrider och 100 000 kronor för gasbilar. Nedsättningen får inte överstiga 50 procent av bilens nybilspris. Nedsättningen kommer inte att gälla elhybrider och etanoldrivna bilar. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022.
	Anpassningar till EU-regler om medicintekniska produkter ska göras (SoU32)  Regeringen föreslår vissa ändringar av övergångsbestämmelserna för medicintekniska produkter och en ändring av lagteknisk karaktär i de svenska reglerna med kompletterande bestämmelser till EU:s regler om medicintekniska produkter. Avsikten är att anpassa de svenska reglerna till EU:s regelverk inom området. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringen av övergångsbestämmelserna börjar gälla den 26 maj 2022 och ändringen av lagteknisk karaktär börjar gälla den dagen regeringen bestämmer.
	Regeringen bör förtydliga regelverket för elsparkcyklar (TU11)  Regeringen bör skyndsamt göra nödvändiga förtydliganden av regelverket för hyrda cyklar och elsparkcyklar. Detta för att minska de personskador och parkeringsproblem som har ökat kraftigt i framför allt stadsmiljöer. Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, om detta till regeringen. Tillkännagivandet kom när riksdagen behandlade cirka 115 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2021 om cykelfrågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner med hänvisning till att arbete redan pågår inom området