Riksda´n 6 april

 

6 april 2022
Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 6 april • Nej till motioner om integration (AU9) • Nej till motioner om arbetsmiljö och arbetstid (AU10) • Digital hantering av regeringsbeslut ska bli möjlig (KU12) • Större möjlighet att begränsa föreningsfriheten för grupper som ägnar sig åt terrorism (KU13) • Ja till utlandsspioneri som tryck- och yttrandefrihetsbrott (KU16) • Nej till motioner om klimatpolitik (MJU20) • Migrationsverkets neddragningar 2017–2020 har granskats (SfU15) • Listning på förhand hos vårdcentraler och motsvarande vårdenheter ska införas (SoU22) • Nej till motioner om mänskliga rättigheter (UU7) • Nej till motioner om lärare och elever (UbU16) • Yrkesprogram ska ge behörighet till högre studier (UbU22)
	Nej till motioner om integration (AU9)  Riksdagen sa nej till cirka 110 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om integration. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i de frågor motionerna tar upp. Förslagen handlar bland annat om bosättningslagen, etableringsprogrammet och etableringsinsatserna samt om integrationskapacitet och utsatta områden.
	Nej till motioner om arbetsmiljö och arbetstid (AU10)  Riksdagen sa nej till ett nittiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Detta med hänvisning till bland annat att arbete redan pågår med vissa av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om systematiskt arbetsmiljöarbete, åtgärder mot arbetslivskriminalitet, skyddsombudens verksamhet och arbetstidslagen.
	Digital hantering av regeringsbeslut ska bli möjlig (KU12)  För att regeringsbeslut ska gälla ska de skrivas under av statsministern eller ett annat statsråd. Regeringen har lämnat förslag till att göra det möjligt att införa en digital hantering av regeringsbeslut. Förslaget innebär att regeringsbeslut som ska expedieras ska kunna gälla också på andra sätt än genom underskrift med penna på papper, under förutsättning att höga krav på säkerhet uppfylls. Syftet är att göra hanteringen teknikneutral. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som vilande. Lagändringen ska börja gälla den 1 januari 2023. Eftersom förslaget gäller en ändring i regeringsformen, en grundlag, krävs det att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och det måste vara ett val mellan omröstningarna.
	Större möjlighet att begränsa föreningsfriheten för grupper som ägnar sig åt terrorism (KU13)  Regeringen har föreslagit en ändring i regeringsformen om föreningsfrihet. Ändringen i grundlagen innebär utökade möjligheter att genom vanlig lag begränsa föreningsfriheten för sammanslutningar som ägnar sig åt eller understöder terrorism. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som vilande. Lagändringen ska börja gälla 1 januari 2023. Eftersom förslaget gäller en ändring i en grundlag krävs det att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och det måste vara ett val mellan omröstningarna.
	Ja till utlandsspioneri som tryck- och yttrandefrihetsbrott (KU16)  Riksdagen antog som vilande regeringens förslag till ändring av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Förslaget innebär bland annat att utlandsspioneri samt de former av obehörig befattning med hemlig uppgift och vårdslöshet med hemlig uppgift som har sin grund i utlandsspioneri ska kriminaliseras som tryck- och yttrandefrihetsbrott. Detsamma gäller försök, förberedelse och stämpling till utlandsspioneri. Förslaget innebär vidare att utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och grov obehörig befattning med hemlig uppgift med grund i utlandsspioneri införs som meddelar- och anskaffarbrott i grundlagarna. Lagändringarna innebär begränsningar av friheten för var och en att publicera uppgifter i grundlagsskyddade medieformer samt av meddelarfriheten och anskaffarfriheten. Förslaget syftar till att stärka den svenska lagstiftningen när det gäller skyddet av känsliga och hemliga uppgifter i internationella freds- och säkerhetsfrämjande samarbeten där Sverige deltar. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2023. För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två beslut med likadant innehåll och att det hålls val till riksdagen mellan de två besluten. Det första beslutet innebär att grundlagsförslaget antas som vilande. Genom det andra beslutet antas grundlagsförslaget slutligt.
	Nej till motioner om klimatpolitik (MJU20)  Riksdagen sa nej till förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om klimatpolitik. Anledningen är främst att arbete pågår inom de frågor motionerna tar upp. Förslagen handlar om det internationella klimatarbetet, klimatarbetet inom EU, övergripande svensk klimatpolitik, kompletterande åtgärder, infångning och lagring av koldioxid, nationella klimatinvesteringar, transportsektorns klimatomställning, klimatanpassning och övriga klimatpolitiska frågor.
	Migrationsverkets neddragningar 2017–2020 har granskats (SfU15)  Socialförsäkringsutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av neddragningarna hos Migrationsverket 2017–2020. Riksrevisionens samlade bedömning är att omställningen inte helt och hållet har genomförts på ett ändamålsenligt sätt. Nedläggningen av asylboenden har i huvudsak fungerat väl men neddragningen av antal anställda och avvecklingen av tillgångar och lös egendom har inte i alla delar genomförts effektivt. Riksrevisionen rekommenderar regeringen bland annat att vara försiktig med att initiera snabba besparingar i statlig verksamhet på basis av förväntade men osäkra effektiviseringar. Regeringen instämmer i Riksrevisionens bedömning men anser samtidigt att det är viktigt att regeringen ställer krav på att verksamhet som finansieras med skattemedel bedrivs så effektivt som möjligt. Regeringen avser att i regleringsbrev fortsätta att styra myndigheten mot högre effektivitet och följa myndighetens omställning genom en tät dialog. Riksdagen instämmer i Riksrevisionens slutsats att omställningen inte genomfördes på ett ändamålsenligt sätt. Men noterar samtidigt att både Riksrevisionen och regeringen anser att Migrationsverket numera är bättre rustat för framtida förändringar i verksamheten. Riksdagen beslutade att avsluta ärendet genom att lägga skrivelsen till handlingarna.
	Listning på förhand hos vårdcentraler och motsvarande vårdenheter ska införas (SoU22)  Valet av enskilda personers vårdcentraler och motsvarande vårdenheter ska ske genom listning på förhand. Listningen innebär att uppgifter om personen förs in i en förteckning över vårdcentralens patienter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag med ett förtydligande tillägg. I dag kan personer välja och byta vårdcentral och vårdenhet utan begränsning. Personen väljer i praktiken vårdcentral vid varje tillfälle i stället för att valet sker på förhand genom att patienten listar sig där. Enligt regeringen förväntas listning på förhand ge bättre förutsättningar för kontinuitet och kvalitet för patienten samt nödvändig stabilitet, planeringsmöjligheter och förutsägbarhet för verksamheterna inom hälso- och sjukvården. Riksdagens tillägg förtydligar att listning inte påverkar personers rätt enligt patientlagen att välja utförare av offentligt finansierad öppen vård. Enligt beslutet ska regionen vara skyldig att erbjuda ett elektroniskt system för listning av patienter genom en listningstjänst. Listning ska endast få göras hos vårdcentraler och vårdenheter som bedrivs i en regions egen regi eller som har ett kontrakt med en region. Vidare ska byte av vårdcentral och vårdenhet få göras högst två gånger under en period om ett år, om det inte finns särskilda skäl. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022. Riksdagen riktade två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om nationella principer för ersättningssystem och ersättningssystem för digital vård. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.
	Nej till motioner om mänskliga rättigheter (UU7)  Riksdagen sa nej till ett 110-tal förslag i motioner om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer från allmänna motionstiden 2018, 2019, 2020 och 2021. Motionerna handlar bland annat om övergripande frågor om folkrätt, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer, brott mot mänskligheten samt demokrati och yttrandefrihet. Andra exempel är kvinnors rättigheter samt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Anledningen till att riksdagen sa nej till förslagen är bland annat att arbete redan pågår eller har utförts i flera av de frågor som motionerna tar upp. Riksdagen ser även att exempelvis EU, FN och Internationella brottmålsdomstolen (ICC) är centrala aktörer i det globala arbete som rör flera av dessa frågor.
	Nej till motioner om lärare och elever (UbU16)  Riksdagen sa nej till cirka 210 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 som handlar om lärare och elever. Anledningen är att efterfrågade bestämmelser redan finns, pågående arbete och aviserade och vidtagna åtgärder. Förslagen handlar bland annat om läraryrket, fortbildning, rektorer och skolledare, grundsärskolan och gymnasiesärskolan, särskilt begåvade elever och elever med särskilda behov, elever med skolfrånvaro, undervisning för nyanlända samt elevers hälsa.
	Yrkesprogram ska ge behörighet till högre studier (UbU22)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att alla nationella yrkesprogram på gymnasieskolan ska ge behörighet till universitets- och högskolestudier. För många arbetsgivare är det i dag svårt att rekrytera yrkesutbildad arbetskraft. Riksdagen anser att yrkesprogrammen behöver bli mer attraktiva så att fler elever väljer sådana utbildningar. Ett sätt att öka attraktionskraften är att yrkesutbildningen ger högskolebehörighet. Den som väljer ett yrkesprogram ska vara helt säker på att man efter utbildningen ska kunna ha både de yrkeskunskaper som arbetsgivaren efterfrågar och grundläggande högskolebehörighet. För att det här ska vara möjligt behöver yrkesprogrammens omfattning utökas med fler gymnasiepoäng och mer garanterad undervisningstid. Det ska vara möjligt för eleverna att välja bort grundläggande högskolebehörighet. Ändringarna i skollagen börjar gälla den 1 januari 2023 och tillämpas första gången på utbildningar som startar höstterminen 2023