Riksda´n 28 februari

Logotyp: Sveriges riksdag 28 februari 2024 Beslut i korthet Riksdagsbeslut 28 februari Ökad motståndskraft i betalningssystemet (FiU15) Nej till motioner om kommunala frågor (FiU26) Skrivelse om integritetsskydd vid signalspaning har behandlats (FöU5) Myndigheternas användning av hemliga tvångsmedel under 2022 (JuU9) 2023 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar (JuU10) Nej till motioner om skogspolitik (MJU7) Nej till motioner om immaterialrätt (NU7) Nej till motioner om mineralpolitik (NU8) Nej till motioner om pensioner (SfU9) Nej till motioner om socialavgifter (SfU10) Nej till motioner om förskolan (UbU8) Nej till motioner om gymnasieskolan (UbU12) Ökad motståndskraft i betalningssystemet (FiU15) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om clearing och avveckling av betalningar samt ändringar i bland annat lagen om värdepappersmarknaden. Regleringen syftar till att anpassa lagstiftningen för clearingverksamhet till digitaliseringen, vissa internationella förhållanden och öka motståndskraften i betalsystemet. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2024. Nej till motioner om kommunala frågor (FiU26) Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag om kommunala frågor. Motionerna handlar om bland annat det ekonomiska utjämningssystemet, välfärdens långsiktiga finansiering, vinster inom välfärdens verksamheter, riktade statsbidrag, kommunala tillsynsavgifter, lagen om valfrihet, villkor för aktörer inom välfärden, redovisning av hur skattemedel används, idéburna aktörer och kunskapsspridning inom kommunsektorn. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående utredningsarbete. Skrivelse om integritetsskydd vid signalspaning har behandlats (FöU5) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Signalspaning är en del av Sveriges försvar och skydd mot terrorism och är reglerad i lag. Det är Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, Siun, som kontrollerar att försvarsunderrättelseverksamhet bedrivs i enlighet med de lagar och förordningar som finns. För att skydda den enskildas personliga integritet finns det tydliga regler för hur signalspaning får bedrivas. Regeringen bedömer att Siuns granskning av den signalspaning som bedrivits 2022 fungerat väl. Riksdagen delar regeringens uppfattning att signalspaningsverksamheten är en nödvändig och integrerad del av Sveriges försvar och skydd mot terrorism, och att det i en demokratisk rättsstat krävs ett väl fungerande integritetsskydd i sammanhanget. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till motionsyrkanden. Myndigheternas användning av hemliga tvångsmedel under 2022 (JuU9) Varje år redovisar regeringen i en skrivelse till riksdagen hur de brottsbekämpande myndigheterna använder hemlig avlyssning och andra hemliga tvångsmedel. Nu har riksdagen behandlat skrivelsen om användningen under år 2022. Den handlar om hur Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten, Tullverket och Säkerhetspolisen har använt sig av hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, övervakning av elektronisk kommunikation, kameraövervakning och rumsavlyssning. Under 2022 gavs 4 108 tillstånd till hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, 13 146 tillstånd till hemlig övervakning av elektronisk kommunikation, 239 tillstånd till hemlig kameraövervakning och 79 tillstånd till hemlig rumsavlyssning. De hemliga tvångsmedlen användes 2022 framför allt vid misstanke om narkotikarelaterad brottslighet och våldsbrott. Riksdagen anser i likhet med regeringen att de hemliga tvångsmedlen fyller en viktig funktion för att utreda brott och att redovisningen visar att de hemliga tvångsmedlen har varit till nytta. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. 2023 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar (JuU10) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om hur lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar har tillämpats under perioden den 1 juli 2022–30 juni 2023. Regeringen har under den aktuella perioden fattat fem beslut med stöd av lagen. Skrivelsen innehåller även en redogörelse för utvecklingen av den internationella terrorismen och andra allvarliga hot mot Sveriges säkerhet och Sveriges medverkan i det internationella arbetet mot terrorism. Till grund för skrivelsen ligger ett underlag från Säkerhetspolisen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Nej till motioner om skogspolitik (MJU7) Riksdagen sa nej till 80 förslag i motioner om skogspolitik från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om hållbart brukande av skogen, skogsbrukets roll i bioekonomin och åtgärder för skydd av skog. Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är bland annat att arbete redan pågår på området. Nej till motioner om immaterialrätt (NU7) Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag om immaterialrättsliga frågor, det vill säga det område inom juridiken som bland annat reglerar rättigheter till intellektuella prestationer som till exempel design, litteratur, varumärken och uppfinningar. Motionerna handlar exempelvis om en översyn av de immaterialrättsliga regelverken i ljuset av utvecklingen av artificiell intelligens (AI), stöd vid patentintrång, kunskapsfrämjande insatser på immaterialrättens område och en ny strategi om innovation och immaterialrätt. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar till olika insatser och pågående arbete. Nej till motioner om mineralpolitik (NU8) Riksdagen sa nej till 43 förslag i motioner om mineralpolitik från den allmänna motionstiden 2023. Detta med hänvisning bland annat till pågående utredningar, redan gjorda insatser och en av regeringen utlovad mineralstrategi. Motionerna handlar bland annat om tillstånd och tillståndsprocesser, förbud mot utvinning, äganderätt och ersättning samt om innovationskritiska metaller och mineral. Nej till motioner om pensioner (SfU9) Riksdagen sa nej till cirka 20 förslag om pensioner. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om pensionsrätt för barnår, överföring av premiepension och bättre grundtrygghet i pensionssystemet. Riksdagen framhåller bland annat att samtliga riksdagspartier numera ingår i Pensionsgruppen och att gruppen nyligen har börjat sitt arbete i den nya konstellationen. Nej till motioner om socialavgifter (SfU10) Riksdagen sa nej till nio förslag om socialavgifter. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om nedsättning av socialavgifter och undantag från avgiftsskyldigheten för friluftsorganisationer. Riksdagen hänvisar bland annat till att utredningsarbete pågår. Nej till motioner om förskolan (UbU8) Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner om förskolan från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om kvalitet och förutsättningar i förskolan, om deltagande i förskola och annan pedagogisk verksamhet. Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående utredningar. Nej till motioner om gymnasieskolan (UbU12) Riksdagen sa nej till 57 förslag i motioner om gymnasieskolan från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om utbildning i gymnasieskolan samt om studie- och yrkesvägledning och drogtester i skolväsendet. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående utredninga