Rikda´n 20 mars

Riksdagsbeslut 20 mars Extra ändringsbudget för 2024 – Försvarsmateriel och ekonomiskt till Ukraina (FiU33) Nej till motioner om public service och film (KrU3) Nej till motioner om kulturarv (KrU5) Nej till motioner om tryck- och yttrandefrihet och om massmediefrågor (KU9) EU-kommissionens rapport om subsidiaritet och förbindelser med de nationella parlamenten har granskats (KU19) Skrivelse om reduktionsplikten för bensin och diesel har behandlats (MJU8) Kritik mot EU-förslag om en lösning på problem med gränshinder (NU16) Nej till motioner om det schabloniserade föräldraavdraget (SoU26) Nej till motioner om yrkestrafik och taxi (TU9) Aktörer ska delta i planering och samordning vid fredstida kriser (TU10) Nya EU-regler för vägavgifter (TU11) Extra ändringsbudget för 2024 – Försvarsmateriel och ekonomiskt till Ukraina (FiU33) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skänka försvarsmateriel och att ge ekonomiskt stöd till Ukraina. Försvarsmateriel ska skänkas i form av exempelvis handgranater, undervattensvapen och stridsbåtar. Även sjukvårdsutrustning och livsmedel kommer att skänkas. Försvarsmakten bedöms under en begränsad tid kunna avvara försvarsmaterielen. Det ekonomiska stödet gäller bland annat utbildningsinsatser och bidrag till fonder. Sammantaget innebär förslagen att statens utgifter för 2024 ökar med cirka 2,4 miljarder kronor och att regeringen under 2024 får vidta åtgärder som innebär utgifter om ytterligare 5,6 miljarder kronor för åren 2025–2028. Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Situationen i Ukraina innebär enligt regeringen ett sådant skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning. Nej till motioner om public service och film (KrU3) Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner om public service och film från allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om förutsättningar och framtida villkor för filmpolitiken och public service. Riksdagen hänvisar till pågående utredningar både vad gäller public service och film. Nej till motioner om kulturarv (KrU5) Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag i motioner om kulturarv från allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om museer, fornminnen och krisberedskap. Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående arbete. Nej till motioner om tryck- och yttrandefrihet och om massmediefrågor (KU9) Riksdagen sa nej till ett fyrtiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete. Motionerna handlar bland annat om översyn av brottet hets mot folkgrupp i grundlagarna, yttrandefrihet på internet och reglering av techjättarna, en granskningsfunktion för utländska direktinvesteringar i svenska medieföretag, begränsning av sökbarheten när det gäller vissa personuppgifter, språkbruket i radio och tv samt reklam riktad mot barn. EU-kommissionens rapport om subsidiaritet och förbindelser med de nationella parlamenten har granskats (KU19) Varje år lämnar EU-kommissionen en rapport om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna i EU:s lagstiftningsarbete och om förbindelserna med de nationella parlamenten. Riksdagen har nu granskat kommissionens årsrapport för 2022 och redogör för resultatet i ett utlåtande. Riksdagen välkomnar kommissionens arbete med bättre lagstiftning och de åtgärder som kommissionen vidtar för att stärka subsidiaritetsprincipens tillämpning. Riksdagen noterar att endast ett fåtal parlament har lämnat motiverade yttranden inom ramen för subsidiaritetsmekanismen under senare år medan de flesta nationella parlament har lämnat yttranden inom ramen för den politiska dialogen. Den obalans och de skillnader som tycks finnas mellan de nationella parlamenten när det gäller i vilken utsträckning de använder sig av subsidiaritetsmekanismen, väcker enligt riksdagen en rad frågor. Riksdagen konstaterar att det, utifrån ett demokratiskt perspektiv är bekymmersamt om endast ett begränsat antal nationella parlament använder sig av möjligheten att kontrollera subsidiaritetsprincipen inom ramen för subsidiaritetsmekanismen. Riksdagen föreslår att utlåtandet ska läggas till handlingarna, det vill säga att ärendet avslutas. Skrivelse om reduktionsplikten för bensin och diesel har behandlats (MJU8) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av huruvida reduktionsplikten bidrar till att nå klimatpolitiska mål på ett effektivt sätt eller inte. Riksrevisionen har granskat den tidigare utformningen av reduktionsplikten, det vill säga innan beslut fattades om att sänka och slopa reduktionsnivåerna för bensin och diesel. Riksrevisionens övergripande slutsats är att reduktionsplikten delvis bidrar till att nå klimatpolitiska mål på ett effektivt sätt. Riksrevisionen lämnade även rekommendationer till regeringen och Energimyndigheten. I sin skrivelse instämmer regeringen i Riksrevisionens iakttagelser om att reduktionsplikten delvis kan bidra till klimatpolitiska mål på ett effektivt sätt men att den i sin nuvarande utformning inte är genomförbar. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Kritik mot EU-förslag om en lösning på problem med gränshinder (NU16) EU-kommissionen har lagt fram ett lagförslag som syftar till att lösa administrativa och juridiska gränshinder som kan finnas mellan länder inom EU. Denna typ av hinder begränsar den fria rörligheten inom unionen och kan därför vara ett problem för den inre marknaden. Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut om nya EU-lagar tas så nära medborgarna som möjligt. EU ska bara vidta åtgärder om det är mer effektivt än om de enskilda länderna agerar på egen hand. Principen värnar medlemsstaternas rätt att ta egna beslut på nationell nivå. Riksdagen anser att lagförslaget strider mot subsidiaritetsprincipen. Visserligen menar riksdagen att en väl fungerande inre marknad förutsätter att man tar bort hinder vid de inre gränserna. Samtidigt finns på flera håll redan alternativa lösningar på problemen. Därför skulle det passa bättre med en rekommendation än med bindande lagstiftning. Riksdagen beslutade att lämna dessa synpunkter på förslaget i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, ministerrådets och EU-kommissionens ordförande. Nej till motioner om det schabloniserade föräldraavdraget (SoU26) Riksdagen sa nej till tre förslag i motioner om det schabloniserade föräldraavdraget från allmänna motionstiden 2023 med hänvisning till pågående arbete. Nej till motioner om yrkestrafik och taxi (TU9) Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner om olika yrkestrafik- och taxifrågor från allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om tillsyn, kontroll och översyn. Riksdagen hänvisar bland annat till planerade eller redan vidtagna åtgärder. Samt pågående utrednings- och beredningsarbete. Aktörer ska delta i planering och samordning vid fredstida kriser (TU10) Att elektroniska kommunikationer fungerar väl är nödvändigt i dagens digitala samhälle. Många samhällskritiska tjänster är beroende av digital infrastruktur och vid allvarliga störningar måste exempelvis nätets funktion kunna återställas Riksdagen sa därför ja till regeringens förslag som handlar om att en myndighet ska få besluta att vissa aktörer inom sektorn för elektroniska kommunikationer ska vara skyldiga att delta i planering och samverkan inför eller vid fredstida krissituationer. Syftet är att skapa bättre förutsättningar för krishantering och för att stärka beredskapen inom sektorn. Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2024. Nya EU-regler för vägavgifter (TU11) Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ett antal nya bestämmelser om vägavgifter. Två nya lagar föreslås, en om infrastrukturavgifter på väg och en annan om klassificering av tunga fordon baserad på deras koldioxidutsläpp. Vidare föreslås följdändringar i sex andra lagar. Lagarna handlar bland annat om grundläggande principer för beräkning och uttag av infrastrukturavgifter och avgifter för externa kostnader samt principerna för indelning av tunga fordon i olika klasser baserad på deras koldioxidutsläpp. Genom de nya lagarna och lagändringarna genomförs ändringar av ett EU-direktiv om vägtullar. Flertalet av bestämmelserna ska börja gälla den 1 maj 2024.