Ansvaret måste läggas på skolan

 Från maj i år

Vissa människor lyckas bra i livet. De blir lyckliga och trivs med det mesta i tillvaron.

Andra människor lyckas inte lika bra. En del har låg självkänsla, andra lider av depressioner och ytterligare en del av psykisk ohälsa och ytterligare några av missbruk. Eller kanske kombinationer av dessa.

Varför råder dessa skillnader? Ett kort svar kan vara att vi föds med olika förutsättningar; fysiska och mentala förutsättningar. Men ännu viktigare är förutsättningarna för emotionellt lärande; hur vi ser på medmänsklighet, människors lika värde m.m.

Det saknas, i dag, något viktigt i barns tidiga sociala och emotionella lärande. I alltför många fall handlar det om tillkortakommanden i den egna familjen. den svenska skolan som skulle kunna minska många av de problem som människor idag drabbas av. Vi får lära oss ”allt” om gamla kungar, uråldriga religioner, geometri och träsorter. Men vi får väldigt bristfällig undervisning och träning i det som vi här kallar livskompetens, det vill säga om självkännedom, självkänsla, psykologi och personlig utveckling samt om hur man hanterar jobbiga känslor, ångest och relationer. Samtal om etik och värderingar saknas nästan helt liksom viktiga kunskaper om hjärnan. Kort sagt: Vi får inte tillräckligt med vägledning i hur det är att vara människa.

Konsekvensen av att viktiga saker saknas i skolan är ett samhälle där många unga människor misslyckas i skolan och hamnar snett i livet. Fallgroparna är många, till exempel kriminalitet, drogberoende, spelberoende, ätstörningar, självskadebeteenden och dålig självkänsla.

Vi anser att den nuvarande regeringens uttalade ambition att ”lösa Sveriges viktigaste samhällsproblem på skolans område” (Tidöavtalet) är ett bra tillfälle att i skolan införa ämnet livskompetens baserad på de senaste 50 årens forskning inom beteendevetenskap, hjärnforskning och kognitionsvetenskap samt på de många goda exempel av livskompetensträning som finns i olika svenska skolor och internationellt.

Samtidigt som livskompetens införs som ämne i skolan måste också arbetet med skolans värdegrund förstärkas. Den svenska skolans värdegrund ska bland annat förmedla respekt för mänskliga rättigheter och de grundläggande demokratiska värderingar som vårt samhälle vilar på. Intentionen i läroplanerna har varit att värdegrunden ska genomsyra allt arbete i skolan. Tyvärr är det mycket som talar för att denna strategi för att stärka värdegrunden ännu inte givit önskat resultat. Detta konstaterade Skolverket redan 2011 i en rapport till regeringen: ” den grundläggande förståelsen för värdegrundens mening, betydelse och tillämpning behöver öka på skolorna.”

För att livskompetensen och värdegrunden ska stärkas behövs undervisning om detta i ett eget ämne. Vidare behövs tillämpning (’genomsyrande’) av detta i all verksamhet i skolan. Sammanfattningsvis har vi följande förslag till de två pågående utredningarna om läroplaner respektive lärarutbildning:

• Samla frågor om värdegrund och livskompetens i ett eget ämne innehållande bland annat etik, psykisk hälsa, självledarskap och personlig utveckling samt socialt och emotionellt lärande, men också samtal om existentiella frågor. Undervisningen ska ge eleverna tillfälle att samtala om etik och moral, relationer och konflikter. Allt ska vara anpassat till elevernas mognadsgrad. Vidare ska det av läroplanerna fortsatt framgå att värdegrund ska genomsyra all verksamhet i skolan.
  
  
  

• Uppgradera lärarutbildningen så att vi får lärare som är specifikt utbildade att undervisa om livskompetens och värdegrund samtidigt som alla lärarutbildningar ska innehålla utökade kunskaper om, bland annat, psykisk hälsa, beteendevetenskap och kognitionsvetenskap. Samtidigt behövs också praktisk träning i de metoder och det ledarskap som krävs för att tillämpa kunskaperna.

Vi som skrivit denna debattartikel företräder tre av de organisationer som ligger bakom Kraftsamlingen Skolans Framtid. Vårt mål är en skola som bidrar till elevernas psykiska välmående och där alla elever kan växa som individer oavsett förutsättningar och bakgrund.

Neuroforum Forum Livskunskap Motivationslyftet
Bertil Thomas Mona Lodén Hanna Silvner
Stig Zandrén Harald Nordlund Jana Söderberg