Riksda´n 25 september

 

Riksdagsbeslut 25 september

• Nya regler och säkerhetskrav för internationell järnvägstrafik (CU22)
• Riksrevisionens rapport om statens hantering av markintrång (CU24)
• Extra ändringsbudget för 2024 – Ytterligare materiel och ekonomiskt stöd till Ukraina (FiU14)
• Förvaltningsdomstolar ska kunna lämna över mål mellan varandra (JuU2)
• Fler sektorer ska ingå i systemet för utsläppshandel för fossila bränslen (MJU3)
• EU-regler på konkurrensområdet kompletteras (NU5)

Nya regler och säkerhetskrav för internationell järnvägstrafik (CU22)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag och godkänner de ändringar i fördraget om internationell järnvägstrafik som generalförsamlingen vid OTIF, en mellanstatlig organisation för internationell järnvägstrafik, beslutade om i september 2018.

Den huvudsakliga ändringen består i nya regler om säkerhetskrav för internationell järnvägstrafik. Syftet med den nya regleringen är att underlätta en gränsöverskridande järnvägstrafik som är säker och friktionsfri. Genom regleringen införs det ett ansvar för säker drift i järnvägssystemet samt krav på säkerhetscertifiering och tillsyn.

Förslaget innebär vissa ändringar inom svensk lagstiftning gällande järnvägstrafik, samt även ett antal rättelser i järnvägstekniklagen. Eftersom förslaget innebär att även framtida, bindande ändringar i den internationella överenskommelsen ska gälla i Sverige, ska särskilda beslutsformer tillämpas enligt regeringsformen. Det innebär att beslutet ska fattas med minst tre fjärdedels majoritet av de röstande, och mer än hälften av riksdagens ledamöter måste rösta för förslaget.

Lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer. Rättelserna i järnvägstekniklagen börjar gälla den 1 januari 2025.

Riksrevisionens rapport om statens hantering av markintrång (CU24)

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens rapport om statens hantering av markintrång, det vill säga när mark tas i anspråk, ytterst med tvång.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att myndigheternas hantering i stor utsträckning är enhetlig och effektiv. Det finns dock skillnader i hur myndigheterna behandlar fastighetsägare och bestämmer ersättningen i vissa fall.  Det är också svårt att få en samlad bild av om de statliga resurserna för ersättning vid markintrång används kostnadseffektivt. Riksrevisionens huvudsakliga rekommendation till regeringen är att se över hur ersättningsfrågor vid markintrång kan hanteras mer enhetligt mellan olika områden.

Regeringen instämmer i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser och bedömningar och anser att det är viktigt att ersättningar vid olika markintrång bestäms på ett förutsägbart och enhetligt sätt samt att de statliga resurserna används kostnadseffektivt.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Extra ändringsbudget för 2024 – Ytterligare materiel och ekonomiskt stöd till Ukraina (FiU14)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skänka ytterligare försvarsmateriel och ge ekonomiskt stöd till Ukraina.

Försvarsmateriel ska skänkas i form av exempelvis luftvärnsrobotar, stridsbåt 90, utbildningsmateriel, stridsvagnsminor och pansarskott. Försvarsmakten bedöms kunna avvara försvarsmaterielen under en begränsad tid. Det ekonomiska stödet omfattar bland annat insatser för utbildnings- och övningsverksamhet i Ukraina samt bidrag till fonder.

Sammantaget innebär förslagen att statens utgifter för 2024 ökar med cirka 0,8 miljarder kronor och att regeringen under 2024 får vidta åtgärder som innebär utgifter om ytterligare cirka 3,8 miljarder kronor för år 2025 och senare.

Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Situationen i Ukraina innebär enligt regeringen ett sådant skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning.

Förvaltningsdomstolar ska kunna lämna över mål mellan varandra (JuU2)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som handlar om att allmänna förvaltningsdomstolar på olika geografiska platser ska få en utökad möjlighet att kunna lämna över mål mellan varandra. Både förvaltningsrätter och kammarrätter ska kunna lämna över mål till en motsvarande rätt som får handlägga den typen av mål.

Det är domstolens handläggningstider som styr om en överlämning ska göras eller inte. Ett mål får inte lämnas över om det kan vara till nackdel för någon part.

Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2024.

Fler sektorer ska ingå i systemet för utsläppshandel för fossila bränslen (MJU3)

Regeringen har föreslagit lagändringar som innebär att ett nytt system införs för handel med utsläppsrätter för fossila bränslen. Riksdagen sa ja till ändringarna, som innebär att fler sektorer än i dag omfattas av EU-gemensam prissättning av utsläpp av växthusgaser. Det gäller bland annat utsläpp av koldioxid från förbränning av bränslen från vägtransporter och förbränning av bränslen i hushåll och kommersiella byggnader.

I och med lagändringarna anpassas svensk lagstiftning till EU:s nya utsläppshandelssystem, kallat ETS 2. Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2024.

EU-regler på konkurrensområdet kompletteras (NU5)

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om kompletterande bestämmelser till nya EU-regler på konkurrensområdet. Bakgrunden är ändringar i EU:s förordningar om digitala marknader och om utländska subventioner.

Förslaget innebär bland annat att Konkurrensverket ska kunna begära handräckning från Kronofogdemyndigheten när de hjälper EU-kommissionen att göra platsundersökningar i Sverige. Konkurrensverket ska även ges vissa befogenheter att på egen hand efter begäran av EU-kommissionen kunna genomföra dessa undersökningar och andra utredningsåtgärder för att fastställa om det förekommer en utländsk subvention som snedvrider den inre marknaden.

De nya reglerna börjar gälla den 1 december 2024.