Riksda´n 27 november

 

Riksdagsbeslut 27 november

• Barns skydd mot våld i hemmet stärks (CU4)
• Stärkt konsumentskydd mot riskfylld kreditgivning och överskuldsättning (CU5)
• Ja till utgiftsramarna och inkomsterna i budgetpropositionen för 2025 (FiU1)
• Ja till höständringsbudgeten 2024 (FiU11)
• En ny EU-reglering om marknader för kryptotillgångar (FiU12)
• Fördjupat polissamarbete i gränsområdet mellan Sverige och Finland (JuU5)
• Anonyma vittnen tillåts (JuU6)
• Stärkta möjligheter att upptäcka narkotikapåverkade förare i trafiken (JuU7)
• Komplettering till lagen om förverkande (JuU8)
• Ändrad åldersgräns för avgiftsfri tandvård (SoU4)
• Årlig skrivelse om Allmänna arvsfonden har behandlats (SoU6)
• Långsiktig reglering av forskningsdatabaser (UbU6)

Barns skydd mot våld i hemmet stärks (CU4)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som ska stärka barns skydd mot våld i hemmet samt stärka tryggheten och stabiliteten för barn som är placerade i familjehem.

Förslagen innebär framför allt att man ska ta särskild hänsyn till risken att ett barn kan fara illa vid bedömningen om vad som är bäst för barnet i frågor om vårdnad, boende och umgänge.

Det ska uppnås genom följande förändringar.

• Förbättra domstolarnas beslutsunderlag vid bedömningen om ett barn riskerar att fara illa. Domstolen ska i svår­bedömda mål eller ärenden om vårdnad, boende och umgänge begära ett expertutlåtande från en legitimerad psykolog.
• Barnets rätt till umgänge med en förälder som barnet inte bor med ska endast gälla när umgänget är förenligt med barnets bästa.
• Det ska förtydligas vilka omständigheter som ska beaktas särskilt för att det ska bli aktuellt att flytta vårdnaden från barnets föräldrar till särskilt förordnade vårdnadshavare. Vid en sådan prövning hos socialnämnden och i domstol ska som huvudregel ett offentligt biträde utses för barnet och dess vårdnadshavare.

 Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2025.

Stärkt konsumentskydd mot riskfylld kreditgivning och överskuldsättning (CU5)

Reglerna i konsumentkreditlagen som gäller högkostnadskrediter, bland annat ränte- och kostnadstak, ska utvidgas och gälla flertalet konsumentkrediter. Räntetaket sänks från 40 till 20 procentenheter utöver gällande referensränta.

Regeringens förslag till ändringar i konsumentkreditlagen ska bland annat motverka riskfylld kreditgivning och att enskilda blir överskuldsatta för att de beviljas lån som de inte kan betala tillbaka.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen riktar även en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen med anledning av flera motionsyrkanden. Enligt utskottet bör regeringen vidta nödvändiga åtgärder för att ett system för register över skuld- och kreditinformation ska kunna inrättas.

Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2025.

Ja till utgiftsramarna och inkomsterna i budgetpropositionen för 2025 (FiU1)

Riksdagen sa ja till utgiftsramar och inkomstberäkning i regeringens budgetproposition för år 2025. Utgifterna beräknas uppgå till 1 428 miljarder kronor och inkomsterna beräknas till 1 374 miljarder kronor. Det innebär ett underskott i statens budget på 55 miljarder kronor för 2025. 

Riskdagen sa ja till utgiftstaket för staten och ja till förslag om skatte- och avgiftsregler som bland annat gäller

• förstärkning av det ordinarie jobbskatteavdrag och det förhöjda grundavdraget
• slopad avtrappning vid högre inkomstnivåer inom ramen för jobbskatteavdraget, jobbskatteavdraget för äldre och det förhöjda grundavdraget
• sänkt ersättningsnivå i beloppsregeln för expertskatt
• sänkt skatt på bensin och diesel
• avskaffad skatt på flygresor
• utvidgning av det s.k. växa-stödet
• en skattefri nivå för sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring
• avtrappat ränteavdrag för lån utan säkerhet
• ändrad bonus malus för husbilar och alternativbränslebilar.

Vissa av dessa förslag har lagts fram i egna propositioner, men finns aviserade i budgetpropositionen och ingår i beräkningen av inkomsterna i budgeten.

Samtliga lagändringar ska börja gälla den 1 januari 2025 utom de som gäller avskaffad skatt på flygresor som börjar gälla den 1 juli 2025 och ändrad malus för husbilar och alternativbränslebilar som börjar gälla den 1 februari 2025.

Riksdagen sa även ja till regeringens inriktning för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

En lägre inflation och stabila långsiktiga inflationsförväntningar gör att fokus för den ekonomiska politiken nu kan skiftas från att bekämpa inflationen till att investera i att bygga Sverige rikare och tryggare igen. Politiken bör enligt regeringen inriktas på att fortsätta stärka hushållens köpkraft, återupprätta arbetslinjen och öka tillväxten. Riksdagen är av samma mening. Den något expansiva finanspolitiken ger stöd åt den lågkonjunktur som Sverige bedöms vara i även 2025. En lägre inflation, högre reallöner och lägre räntor bidrar till att hushållens konsumtion och investeringar väntas öka. Arbetsmarknaden återhämtar sig gradvis under 2025, men arbetslösheten väntas vara fortsatt hög 2025.

Riksdagens beslut om utgiftsramarna för statens budget är styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena i budgeten.

Ja till höständringsbudgeten 2024 (FiU11)

Riksdagen sade ja till regeringens förslag till höständringsbudget för 2024. Totalt berörs 24 av budgetens 27 utgiftsområden av beslutet, som innebär att 38 anslag ökas och att 10 anslag minskas.

Beslutet medför att anvisade medlen för 2024 ökar med 20,6 miljarder kronor. Anslagsökningarna uppgår till 20,9 miljarder kronor och anslagsminskningarna till 0,3 miljarder kronor.

En ny EU-reglering om marknader för kryptotillgångar (FiU12)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ny lagstiftning som innebär en anpassning till EU:s regler om marknader för krypto¬tillgångar (MICA-förordningen) och om information som ska följa med överföringar av medel (TFR-förordningen). 

Syftet med MICA-förordningen är att fastställa enhetliga regler för utgivare och tillhandahållare av tjänster för kryptotillgångar på EU-nivå. TFR-förordningen reglerar de uppgifter om betalare och betalningsmottagare som ska följa med överföringar av medel, i alla valutor, i syfte att förebygga, upptäcka och utreda penningtvätt och finansiering av terrorism.

I huvudsak innebär lagändringarna nya bestämmelser om Finansinspektionens tillsynsbefogenheter och om ingripanden och sanktioner mot företag som bedriver verksamhet som omfattas av MICA-förordningen. 

Lagändringarna börjar gälla den 30 december 2024.

Fördjupat polissamarbete i gränsområdet mellan Sverige och Finland (JuU5)

Riksdagen sa ja till ett avtal mellan Sverige och Finland som innebär ett fördjupat polissamarbete i gränsområdet och samtidigt antogs de lagändringar som krävs för att genomföra avtalet.

Lagförslagen innebär att finska polismän ska få utföra brådskande polisiära uppgifter på svenskt territorium i gränsområdet. Det föreslås också bestämmelser som gör det möjligt att föra in finska tjänstevapen in i landet. Bestämmelserna ska även reglera de finska polismännens befogenheter. 

Lagändringarna ska börja gälla dag som regeringen bestämmer. 

Anonyma vittnen tillåts (JuU6)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att låta det bli möjligt att vittna anonymt under förundersökning och brottmål i domstol. Enligt förslaget ska vittnen få lämna sina uppgifter under anonymitet om det finns en påtaglig risk för att de eller deras närstående utsätts för allvarlig brottslighet.

För att lämna uppgifter anonymt ska straffet för brottet i fråga motsvara minst två års fängelse. Skälen för anonymiteten måste också väga upp för svårigheterna det innebär för den misstänkta eller tilltalades möjligheter att förbereda och utföra sitt försvar. 

Syftet med de nya reglerna är att stärka skyddet för vittnen och bryta tystnadskulturen i och runt de kriminella gängen. På så sätt ska förmågan att utreda och klara upp brott förbättras. 

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2025.

Stärkta möjligheter att upptäcka narkotikapåverkade förare i trafiken (JuU7)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om försöksverksamhet med rutinmässiga ögonundersökningar i trafiken, även om det inte finns en misstanke om brott. Syftet med förslaget är att förbättra möjligheterna att upptäcka narkotikapåverkade förare i trafiken. 

Antalet omkomna i narkotikarelaterade trafikolyckor samt antalet lagförda drograttfyllerier har ökat under det senaste decenniet. En möjlighet att, på samma sätt som för alkohol, rutinmässigt genomföra sållningsprov för narkotika i trafiken ökar möjligheterna att upptäcka påverkade förare och lagföra dem för brott. 

Den utökade kontrollmöjligheten ska endast få användas när det gäller förare av motordrivna fordon. Det är inte fråga om att införa en rutinmässig kontrollmöjlighet på ett mer allmänt plan i samhället.

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla från den 1 mars 2025 och fram till och med 28 februari 2030, för att senare utvärderas.

Komplettering till lagen om förverkande (JuU8)

Sedan den 8 november 2024 har polis och åklagare större möjligheter att ta tillgångar från kriminella. Den nya lagen innebär att brottsbekämpande myndigheter kan ta ifrån en person till exempel pengar och lyxartiklar som personen i fråga inte kan förklara hur man anskaffat. 

För att Kronofogden ska kunna driva in betalning enligt förverkandelagstiftningen, så behöver riksdagen besluta om en komplettering till lagen. 

Riksdagen sade ja till regeringens ändringsförslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2025.

Ändrad åldersgräns för avgiftsfri tandvård (SoU4)

Riksdagen sa ja till att den avgiftsfria barn- och ungdomstandvården ska sänkas från 23 till 19 år.

Regeringen bedömer att sänkt åldersgräns för avgiftsfri tandvård skapar resurser och kapacitet för en reform av tandvårdens högkostnadsskydd, där äldre med sämst munhälsa ska prioriteras.

Unga vuxna mellan 20 och 23 år ska kunna få del av statligt tandvårdsstöd istället för avgiftsfri tandvård. Det statliga tandvårdsstödet är ett ekonomiskt stöd som består av allmänt tandvårdsbidrag, särskilt tandvårdsbidrag och skydd mot höga kostnader.

Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2025.

Årlig skrivelse om Allmänna arvsfonden har behandlats (SoU6)

Riksdagen har behandlat en skrivelse som gäller redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2023. 

Beslutade bidrag uppgick under 2023 till 763 miljoner kronor, mätt som ettåriga beslut. Jämfört med 2022 var det en ökning med 22 miljoner kronor. Nästan hälften av de beviljade medlen har gått till ungdomsprojekt, vilket är en knapp minskning jämfört med 2022.

I skrivelsen anges också den kommande inriktningen för stöd ur arvsfonden. Regeringen anser att de nuvarande 13 prioriterade områdena bör kvarstå. Projekt som prioriteras är exempelvis projekt som främjar barns rättigheter, ökar delaktigheten och stärker demokratin samt projekt med fokus på att förebygga våld, mobbning och trakasserier. 

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. 

Långsiktig reglering av forskningsdatabaser (UbU6)

Riksdagen sade ja till regeringens förslag om en långsiktig reglering av vissa forskningsdatabaser.

Databaser har stor betydelse för forskningen, vid universitet och högskolor, som underlag till olika forskningsprojekt. Syftet med det nya regelverket är att förbättra förutsättningarna för registerbaserad forskning samtidigt som de registrerades personliga integritet skyddas.

 De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2025.