Riksda´n 27 februari

 

Riksdagsbeslut 27 februari

• Finansutskottet har behandlat regeringens skrivelse om penningtvätt (FiU16)
• Nya regler för skadeprövningar som rör det statliga personskadeskyddet (SfU12)
• Nej till motioner om pensioner (SfU13)
• Nej till motioner om socialavgifter (SfU14)
• Nej till motioner om arbetskraftsinvandring (SfU15)
• Skrivelse om att fastställa identiteter har behandlats (SkU10)
• Skrivelse om bildandet av Svevia och Infranord har behandlats (TU7)

Finansutskottet har behandlat regeringens skrivelse om penningtvätt (FiU16)

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som bygger på Riksrevisionens granskningsrapport om statens tillsyn för att motverka penningtvätt. 

Riksrevisionen har granskat den tillsyn som myndigheterna gör och kommit fram till att tillsynen behöver bli bättre. Statens arbete med att förhindra penningtvätt är, enligt rapporten, inte tillräckligt effektivt. 

I skrivelsen till riksdagen redogör regeringen för vilka åtgärder som gjorts för att motverka penningtvätt. Regeringen har lämnat ett flertal propositioner och utredningsdirektiv för att stärka arbetet mot penningtvätt. 

På riksdagens bord ligger till exempel en proposition som handlar om åtgärder mot missbruk av alternativa betalningssystem. Propositionen innehåller förslag om åtgärder för att komma åt riskerna att alternativa betalningssystem används för penningtvätt och finansiering av terrorism.

Utifrån de åtgärder som regeringen utfört så ser riksdagen inga skäl till att föreslå några ytterligare insatser. Riksdagen avslår motionerna och lägger skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutas.

Nya regler för skadeprövningar som rör det statliga personskadeskyddet (SfU12)

Riksdagen säger ja till regeringens förslag om ändringar inom det statliga personskadeskyddet. Statligt personskadeskydd är en socialförsäkring som gäller försäkrade som under viss tid står till en myndighets förfogande eller hålls i förvar av en myndighet. Det kan till exempel gälla värnpliktiga eller personer som vårdas med tvång eller som sitter i fängelse. 

I dag gör Försäkringskassan eller, vid dödsfall, Pensionsmyndigheten alltid en skadeprövning vid varje anmäld skada inom det statliga personskadeskyddet oavsett om det finns ett anspråk på ersättning eller inte. Enligt de nya reglerna ska en skadeprövning bara göras om det behövs för att bestämma ersättning enligt socialförsäkringsbalken.  

Vid så kallade ideella skador – exempelvis fysiskt eller psykiskt lidande – samt vissa ekonomiska skador kan den försäkrade få kompletterande ersättning som beslutas av behörig myndighet. Därför ska den behöriga myndigheten alltid kunna begära att Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten gör en skadeprövning. Samma sak gäller om en försäkrad skadar sig under sin utbildningstid inom totalförsvaret. I det fallet är det den utbildningsansvariga myndigheten som ska kunna begära skadeprövning inför beslut om exempelvis rehabiliteringsstöd. 

Syftet med förändringen är att minska antalet onödiga skadeprövningar och därmed minska statens utgifter för dem.

Lagändringen börjar gälla den 1 april 2025.

Nej till motioner om pensioner (SfU13)

Riksdagen sa nej till cirka 20 förslag som rör pensioner i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar bland annat om jämställda pensioner, pensionsrätt för barnår, kulturskapares pensioner och höjt bostadstillägg.

Riksdagen hänvisar bland annat till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.

Nej till motioner om socialavgifter (SfU14)

Riksdagen sa nej till tio förslag om socialavgifter i motioner från allmänna motionstiden 2024.

Förslagen handlar bland annat om nedsättning av socialavgifter och undantag från avgiftsskyldighet för friluftsorganisationer.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom området.

Nej till motioner om arbetskraftsinvandring (SfU15)

Riksdagen säger nej till cirka 40 förslag om arbetskraftsinvandring. Förslagen finns i motioner som lämnats in under den allmänna motionstiden 2024.

Motionerna handlar bland annat om arbetsmarknadsprövning, villkor för arbetstillstånd och åtgärder för att förhindra utnyttjande av utländska arbetstagare. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.

Skrivelse om att fastställa identiteter har behandlats (SkU10)

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av myndigheternas arbete med att fastställa identiteter hos personer som kommer till Sverige.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att insatserna för att fastställa identiteter inte är tillräckligt effektiva och att regeringen bör göra mer. Riksrevisionen lämnade även rekommendationer till regeringen som bland annat gäller bättre samverkan mellan myndigheterna.

I sin skrivelse uppger regeringen att det är angeläget att identitetsförvaltningen stärks och instämmer delvis i Riksrevisionens iakttagelser och pekar på arbete som pågår och olika åtgärder som planeras, bland annat för att förbättra samarbetet mellan myndigheterna.

Även riksdagen anser att det är angeläget att identitetsförvaltningen stärks och att det är viktigt att förbättra möjligheterna till informationsutbyte mellan myndigheter och välkomnar regeringens arbete på detta område. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Skrivelse om bildandet av Svevia och Infranord har behandlats (TU7)

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om bildandet av de statliga infrastrukturföretagen Svevia och Infranord.

Riksrevisionen lämnar flera rekommendationer till regeringen, bland annat att de systematiskt ska följa upp och utvärdera Svevias och Infranords åtgärder för att uppnå sina ekonomiska mål.

Regeringen menar i sin skrivelse att de genom befintliga ägardialoger kan följa bolagens måluppfyllelse, och att ägaren kan begära en åtgärdsplan om målen inte nås. Regeringen skriver också att de inte kommer att göra några andra insatser med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och att rapporten därmed anses vara slutbehandlad.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.