Riksda´n 21 maj

Riksdagsbeslut 21 maj Lättnader i byggkraven för studentbostäder (CU19) Konsumentskyddet på kreditmarknaden stärks (FiU37) Statligt stöd till investeringar i ny kärnkraft (NU20) Radio- och tv-företag ska få ersättning vid privatkopiering (NU21) Nya regler ska öka användningen av och tillgången på hållbara bränslen inom luftfarten (TU13) Ändrade EU-regler om utsläppsfria tunga fordon (TU16) Ändringar i lagen om hamnskydd (TU17) Lättnader i byggkraven för studentbostäder (CU19) Det ska bli möjligt att göra undantag från kraven på tillgänglighet och användbarhet i en byggnad som innehåller studentbostäder. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i plan- och bygglagen. Undantag från kraven gäller för högst 80 procent av antingen det totala antalet studentbostäder i en byggnad eller det antal studentbostäder som tillkommer i en byggnad när en åtgärd vidtas. Undantaget ska skapa förutsättningar för att öka byggandet av studentbostäder med lägre hyra. Minst 20 procent av studentbostäderna ska fortfarande uppfylla de nuvarande kraven på tillgänglighet och användbarhet. En studentbostad som omfattas av undantaget ska dock kunna besökas av en person med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025. Konsumentskyddet på kreditmarknaden stärks (FiU37) Konsumentskyddet på kreditmarknaden ska stärkas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som handlar om att motverka överskuldsättning hos svenska hushåll. Marknaden för konsumtionskrediter har ökat snabbt de senaste åren. Snabblån som ges av konsumentkreditinstitut, så kallade snabblåneföretag, har enligt regeringen och riksdagen bidragit till en överskuldsättning. Det är framför allt unga människor med låga inkomster som tagit snabblånen. Enligt beslutet ska det inte längre vara möjligt att bedriva verksamhet som konsumentkreditinstitut. I stället ska det endast bli tillåtet för banker att ge konsumentkrediter. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2025. Statligt stöd till investeringar i ny kärnkraft (NU20) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Den nya lagen reglerar de grundläggande förutsättningarna och formerna för statligt stöd till företag som investerar i nya kärnkraftsreaktorer i Sverige. Stödet ska utformas så att risker och vinster fördelas på ett väl avvägt sätt mellan staten och det företag som får stöd. Förslaget innebär att statligt stöd får lämnas i form av statliga lån dubbelriktade differenskontrakt, en modell för elprissäkring som innebär ett avtal mellan operatören av reaktoranläggningen och staten som omfattar både ett minimiersättningsskydd och en gräns för överkompensation. De statliga lånen får ges för uppförande och provdrift av nya kärnkraftsreaktorer samt för projektering och andra förberedande åtgärder inför uppförandet. De dubbelriktade differenskontrakten får ingås för rutinmässig drift av nya kärnkraftsreaktorer. Lagen börjar gälla den 1 augusti 2025. Radio- och tv-företag ska få ersättning vid privatkopiering (NU21) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändring i lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Förslaget innebär att radio- och tv-företag inkluderas i ersättningsordningen för privatkopiering och ges motsvarande rätt till ersättning som övriga ersättningsberättigade rättighetshavare. Förslaget syftar till att anpassa svensk rätt till en dom från EU-domstolen. Regeringen föreslår också en lagändring som förtydligar regeringens möjlighet att bestämma hur upphovsrättslagen i vissa fall ska tillämpas. Lagändringarna om radio- och tv-företag börjar gälla den 1 januari 2026, och lagändringen med förtydligandet börjar gälla den 1 juli 2025. Riksdagen sa också nej till cirka 40 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar om olika immaterialrättsliga frågor som exempelvis upphovsrätten i ljuset av utvecklingen av artificiell intelligens (AI), åtgärder mot patentintrång och kunskapsfrämjande insatser på immaterialrättens område. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och gällande rätt. Nya regler ska öka användningen av och tillgången på hållbara bränslen inom luftfarten (TU13) Användningen av och tillgången på hållbara bränslen ska öka inom luftfarten. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som bygger på EU-förordningen om säkerställande av lika villkor för hållbar lufttransport. Förslaget innebär att Sverige inför de regler som krävs för att följa EU-förordningen och leva upp till dess mål om att minska utsläppen från luftfarten. Den förslagna lagen innehåller bland annat bestämmelser om sanktionsavgifter för överträdelser av EU-förordningen samt olika regleringar om tillsyn och överklagande. Lagen börjar gälla den 1 juli 2025. Riksdagen sa också nej till cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024, bland annat med hänvisning till vidtagna åtgärder och pågående utrednings- och beredningsarbete. Förslagen handlar bland annat om statliga och regionala flygplatser, beredskapsflygplatser, säkerhetsrelaterade frågor inom luftfarten, flygets klimatpåverkan och elflyg. Ändrade EU-regler om utsläppsfria tunga fordon (TU16) Riksdagen sa ja till regeringens förslag som är en följd av ändrade EU-regler. Ändringarna görs eftersom bakomliggande EU-regler har ändrats på så sätt att fler tunga fordon ska anses vara utsläppsfria. Förslaget innebär även bland annat en följdändring av vad som menas med uttrycket referensvärde för koldioxidutsläpp när det handlar om indelningen av olika klasser av koldioxidutsläpp. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025. Ändringar i lagen om hamnskydd (TU17) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om hamnskydd. Ändringarna syftar till att säkerställa att svensk rätt är utformad i enlighet med EU-rätten och förtydligar hamnskyddet genom att hamnens gränser ska fastställas i en hamnskyddsutredning. Hamnskyddet kan vara åtgärder som ska vidtas i hamnar för att skydda människor, infrastruktur och utrustning i hamnarna mot allvarliga olagliga handlingar. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025. Du får detta mejl eftersom du valt att prenumerera på Beslut i korthet. Riksdagen erbjuder även andra tjänster för att bevaka vad som händer i utskott och kammare. Läs mer på sidan Följ och prenumerera.