onsdag 8 juli 2015

Vi behöver mer snällism

Är det kanske det här utvecklingsmoral handlar om? Nej egentligen tror jag inte det. Det vissa partiledare nu är inne på är nog mer en fråga om populism. Många människor vill höra avståndstagande från daltande och nu har det tagit sig uttryck av typen bjud till, du kan inte få allting serverat.
Nu tycker jag att det är inte det som borde vara största utmaningen. Vi har inte för mycket av snällism. Vad Sverige och världen behöver är mer snällismVi har revor i välfärden, som borde vara i fokus för politiska utspel.
Till detta kommer vad UNT så träffsäkert tar upp i dag, Det är inte politikernas sak att läxa upp oss medborgare. Politiker ska skapa förutsättningar

Ur Statskoll, tror jag:
"Genom förändrade attityder, politisk vilja och en styrning mot innovation och samverkan har Sverige alla förutsättningar att stärka sin position och vända utvecklingen åt rätt håll. Det var ett budskap från ett LIF-seminarium den 29 juni.
ALMEDALEN 2015 Medan många länder i Europa satsar på olika åtgärder för att förstärka innovationsklimatet och stimulera till investeringar i läkemedelsforskning, utveckling och produktion, funderar Sverige fortfarande på vad vi bör göra. Under tiden som Sverige tappar mark, är den globala trenden den motsatta; aldrig tidigare har läkemedelsföretagen satsat så mycket på forskning och utveckling som nu.
– För att bygga framgångsrika kluster krävs en tydlig politisk vilja. I Storbritannien har man sedan 1960-talet och framåt tagit flera viktiga initiativ för att bygga en stark Life Science-sektor. Man har också tagit hjälp av de skarpaste hjärnorna inom akademin för att lösa problem inom brittiskt näringsliv, sade Patric Källman, senior adviser på konsultföretaget Vasco Advisers.
På Almedalsseminariet ”Framgångsfaktorer för en levande Life Science-nation” sammanfattade han huvuddelarna i en ny rapport om Cambridge, en av tre rapporter som Vasco Advisers producerat på uppdrag av LIF- de forskande läkemedelsföretagen. Rapporten är en del i en serie som analyserat Sveriges globala konkurrenskraft inom Life Science.

Patric Källman

Samverkan en nyckel

Vad är då hemligheten med Cambridge, den brittiska universitetsstaden som har byggt upp en av världens ledande miljöer för medicinsk innovation? I dag består klustret av ett tiotal Science Parks, vissa drivs på strikt kommersiell grund, andra i nära anslutning till universitetets laboratorier. Flera av Cambridge-bolagen som startade som mindre biotech-företag har blivit större än svenska storbolag som Telia och Skanska.
– Några av grundförutsättningarna är den generösa samarbetskulturen mellan akademin, industrin och sjukvården. Det finns en närhet och enkelhet att hitta likasinnade för att utbyta tankar och idéer och få hjälp. Attityden präglas av en oegennyttig vilja och generositet att dela med sig till en gemenskap, en slags idéernas och kunskapens välfärdssamhälle. Det är en viktig framgångsfaktor, sade Patric Källman.
Andra nyckelfaktorer är:
  • En positiv syn på kommersialisering- akademin genererar idéerna och företagen tar fram lösningar (nya behandlingsmetoder) i partnerskap med universitetet och samhället.
  • Ett ekosystem av både stora och små företag som samverkar och erbjuder såväl tjänster som teknologier.
  • Finansiella förutsättningar- brittiska storföretag får skattelättnader för investeringar i forskning och utveckling.

Suzanne Håkansson

Lärdomar från Cambridge?

Ett av Europas största medicin- och bioteknologicampus finns i Cambridge. Här har AstraZeneca valt att bygga företagets globala forsknings- och utvecklingscenter.
I den efterföljande paneldebatten fick Suzanne Håkansson, VP Healthcare Affairs på AstraZeneca, frågan varför koncernen väljer att stanna kvar i Sverige.
– Vi ser goda förutsättningar. Cirka 30 procent av vår produktion finns i Södertälje. Skälet till att vi stannar är att vi ser goda resultat och en god utveckling i Sverige. Vi har också ökat antalet anställda med cirka 300 personer under det senaste 18 månaderna.

Daniel Forslund
Daniel Forslund, innovationslandstingsråd i Stockholms läns landsting, menar att Sverige har förutsättningarna att leva upp till kriterierna i Cambridge-modellen och att det i dag finns en hög politisk medvetenhet.
– Vi har ett starkt fokus på forskning, regional utveckling och tillväxt och jag vill påstå att jag ser en ökad samverkan och att vi är på god väg att vända den tidigare negativa trenden.

Attitydproblem

Anders Blanck, VD för LIF, menar att Sverige har flera goda förutsättningar med en stark akademisk grundforskning, välmeriterade forskare och kvalitetsregister i världsklass.

Anders Blanck
– Vi har ett positivt samtalsklimat som jag upplever är bättre än i många andra länder. Det är enkelt att sitta ned runt ett bord och prata sig samman med olika aktörer. Om vi skulle ge oss fanken på att stärka samverkan och öka vår konkurrenskraft skulle vi kunna lyckas, sade han.
Men, till skillnad från Storbritannien, finns det fortfarande i Sverige vissa attitydproblem som sätter käppar i hjulen.
– Det är egentligen inte pengar som saknas. Företagen erbjuder finansiering för forskning och utveckling, men så säger sjukvården nej för att det inte är fint nog att samverka med industrin. Så är det inte i många andra länder. I Sverige finns det även en märklig syn på experter, helst av allt ska de vara isolerade och stå utanför all samverkan. Men då får vi också experter som inte är uppdaterade och hänger med i den snabba kunskapsutvecklingen, sade Anders Blanck.

Mindre snack mer verkstad

Om Sverige ska lyckas lika väl som Cambridge, menar Anders Blanck, krävs en tydlig politisk styrning av vården mot innovation och samverkan. Det krävs också att landstingen drar sitt står till stacken och skjuter till mer pengar för utveckling och innovation.
I Storbritannien har man tillsatt en Life Science-minister. Skulle det kunna blåsa liv i forsknings- och innovationsklimatet i Sverige?
– Sannolikt inte. Vi har redan en sjukvårdsminister och näringslivsminister. Det är inte mer snack som krävs, utan mer handling och tydliga mål och resultatmått i vården. Det är starkt drivande för utvecklingen, sade Suzanne Håkansson.
Hon efterlyste även satsningar på undervisning i naturvetenskapliga ämnen. Naturvetenskaplig grundforskning är ett viktigt fundament för tillämpad forskning på många områden, däribland Life Science.
– För att kunna rekrytera spetskunskap krävs en bredd. Här har vi som företag en viktig uppgift att inspirera och motivera elever att vilja satsa på naturvetenskapliga ämnen. Det är helt avgörande för Sveriges framtid som Life Science-nation."
Skicka en kommentar