tisdag 22 november 2016

SNF har granskat partiernas budgetförslag

Denna artikel har jag hämtat från snf.se. Mycket intressant. Nu har vissa partier mycket kvar att bevisa. 

Inget av partierna lever upp till de uppsatta klimatmålen


Politiken håller inte. Inget av de budgetförslag som lagts fram lever upp till vare sig Parisavtalet eller de klimatmål som partierna enats om. Anmärkningsvärt är bland annat att de rödgröna inte arbetar för grön skatteväxling och att Moderaternas förslag som helhet leder till ökade utsläpp, skriver Johanna Sandahl i DN Debatt.
Nu måste de politiska beslutsfattarna gå från ord till handling för att Sverige ska leva upp till det åtagande som Parisavtalet innebär, säger Johanna Sandahl,
 Debattartikel 
FN:s klimatmöte i Marrakech, om genomförandet av världens första juridiskt bindande globala klimatavtal, har nu avslutats. Målet är att hejda ökningen av den globala medeltemperaturen till en bra bit under två grader över förindustriell nivå, och sträva efter att hålla den under 1,5 grader. Det kräver kraftigt minskade utsläpp av växthusgaser. Nu är det upp till bevis för världens länder att göra verklighet av ambitionerna.
Mitt under klimatmötet, endast fyra dagar efter att Parisavtalet trätt i kraft, valdes klimatförnekaren Donald Trump till president i USA. Han vill att USA ska lämna avtalet, dra tillbaka stödet till FN:s klimatfonder och storsatsa på fossil energi. Valet innebär att EU:s betydelse i det globala klimatarbetet blir ännu viktigare. Trots den osäkerhet valet väckte meddelade Kina att landet inte tänker dra sig ur Parisavtalet oavsett vad USA gör, och Frankrike att det ska avveckla samtliga sina kolkraftverk till senast 2023. Det inger hopp.
I Sverige är stödet för Parisavtalet stort. Sju av åtta riksdagspartier röstade ja till ratificeringen av avtalet. En majoritet av partierna har enats om en blocköverskridande överenskommelse med mål om att minska utsläppen av växthusgaser i Sverige med 85 procent 1990-2045. Utsläpp från inrikes transporter (exklusive inrikesflygets) ska minskas med 70 procent 2010-2030. Regeringen har dessutom satt som mål att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer.
Men hur väl lever regering och riksdag egentligen upp till sina klimatlöften? Naturskyddsföreningen har granskat klimatpolitiken i partiernas statsbudgetförslag och analyserat om de lever upp till Parisavtalet och de klimatmål som partierna har enats om: 
  • Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet gör en rejäl höjning av miljöbudgeten och satsar framför allt på klimatinvesteringar. En stor brist är dock att regeringen halvvägs in i mandatperioden inte levererat någon effektiv politik för att minska bilismens utsläpp. För att klara av klimatmålen krävs dessutom att klimatskatterna höjs. Men de rödgröna partierna gör till skillnad från tidigare samarbetsperioder ingen grön skatteväxling och är generellt försiktiga gällande höjda klimatskatter. Motsägelsefullt är också att partierna höjt dieselskattesubventionen för jord- skogs – och vattenbruket, något som motverkar utsläppsminskningar.
  • Moderaterna satsar 8,1 miljarder kronor under fyra år på att sänka kostnaden för att köra bil med bensin och diesel. Partiet slopar de rödgrönas klimatinvesteringar, sänker miljöbudgeten med 2,1 miljarder kronor nästa år, och levererar samtidigt tunt med egna lösningar för att minska utsläppen. M höjer dessutom regeringens dieselskattesubvention. Partiet förespråkar förvisso en grön skatteväxling, vill höja fordonsskatten med 450 miljoner kronor nästa år och satsar på supermiljöbilspremien. Men som en helhet är vår bedömning att partiets budgetförslag leder till ökade utsläpp. Det är minst sagt anmärkningsvärt.

Inget av partierna lever upp till de uppsatta klimatmålen


Politiken håller inte. Inget av de budgetförslag som lagts fram lever upp till vare sig Parisavtalet eller de klimatmål som partierna enats om. Anmärkningsvärt är bland annat att de rödgröna inte arbetar för grön skatteväxling och att Moderaternas förslag som helhet leder till ökade utsläpp, skriver Johanna Sandahl i DN Debatt.
Nu måste de politiska beslutsfattarna gå från ord till handling för att Sverige ska leva upp till det åtagande som Parisavtalet innebär, säger Johanna Sandahl,
 Debattartikel 
FN:s klimatmöte i Marrakech, om genomförandet av världens första juridiskt bindande globala klimatavtal, har nu avslutats. Målet är att hejda ökningen av den globala medeltemperaturen till en bra bit under två grader över förindustriell nivå, och sträva efter att hålla den under 1,5 grader. Det kräver kraftigt minskade utsläpp av växthusgaser. Nu är det upp till bevis för världens länder att göra verklighet av ambitionerna.
Mitt under klimatmötet, endast fyra dagar efter att Parisavtalet trätt i kraft, valdes klimatförnekaren Donald Trump till president i USA. Han vill att USA ska lämna avtalet, dra tillbaka stödet till FN:s klimatfonder och storsatsa på fossil energi. Valet innebär att EU:s betydelse i det globala klimatarbetet blir ännu viktigare. Trots den osäkerhet valet väckte meddelade Kina att landet inte tänker dra sig ur Parisavtalet oavsett vad USA gör, och Frankrike att det ska avveckla samtliga sina kolkraftverk till senast 2023. Det inger hopp.
I Sverige är stödet för Parisavtalet stort. Sju av åtta riksdagspartier röstade ja till ratificeringen av avtalet. En majoritet av partierna har enats om en blocköverskridande överenskommelse med mål om att minska utsläppen av växthusgaser i Sverige med 85 procent 1990-2045. Utsläpp från inrikes transporter (exklusive inrikesflygets) ska minskas med 70 procent 2010-2030. Regeringen har dessutom satt som mål att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer.
Men hur väl lever regering och riksdag egentligen upp till sina klimatlöften? Naturskyddsföreningen har granskat klimatpolitiken i partiernas statsbudgetförslag och analyserat om de lever upp till Parisavtalet och de klimatmål som partierna har enats om: 
  • Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet gör en rejäl höjning av miljöbudgeten och satsar framför allt på klimatinvesteringar. En stor brist är dock att regeringen halvvägs in i mandatperioden inte levererat någon effektiv politik för att minska bilismens utsläpp. För att klara av klimatmålen krävs dessutom att klimatskatterna höjs. Men de rödgröna partierna gör till skillnad från tidigare samarbetsperioder ingen grön skatteväxling och är generellt försiktiga gällande höjda klimatskatter. Motsägelsefullt är också att partierna höjt dieselskattesubventionen för jord- skogs – och vattenbruket, något som motverkar utsläppsminskningar.
  • Moderaterna satsar 8,1 miljarder kronor under fyra år på att sänka kostnaden för att köra bil med bensin och diesel. Partiet slopar de rödgrönas klimatinvesteringar, sänker miljöbudgeten med 2,1 miljarder kronor nästa år, och levererar samtidigt tunt med egna lösningar för att minska utsläppen. M höjer dessutom regeringens dieselskattesubvention. Partiet förespråkar förvisso en grön skatteväxling, vill höja fordonsskatten med 450 miljoner kronor nästa år och satsar på supermiljöbilspremien. Men som en helhet är vår bedömning att partiets budgetförslag leder till ökade utsläpp. Det är minst sagt anmärkningsvärt.
  • Liberalerna höll låg profil i klimatpolitiken under åren i alliansregeringen, men kan nu vara på väg att passera Centerpartiet som det alliansparti som satsar mest på klimatet i budgeten. L vill genomföra en grön skatteväxling, höja klimatskatter och ta bort subventioner till fossil energi. Koldioxidskatten höjs nästa år med nästan en miljard kronor mer än i de rödgröna partiernas budget. Miljöbilspremien slopas och istället höjs fordonsskatten med 2,2 miljarder kronor 2017. L vill dock inte ha en klimatskatt på inrikesflyg, avvisar ökade satsningar på förnybar el, och säger nej till 100 procent förnybart. Dessutom minskar partiet miljöbudgeten med 2,3 miljarder kronor nästa år.
  • Centerpartiet vill göra en grön skatteväxling och bland annat höja fordonsskatten med 1,7 miljarder kronor nästa år. Partiet vill göra satsningar på en miljölastbilspremie och på järnvägsunderhåll. C avvisar dock flera av regeringens klimatinvesteringar och minskar miljöbudgeten med 2,1 miljarder kronor nästa år. Partiet är kritiskt mot subventioner till fossil energi, men höjer ändå regeringens dieselskattesubvention. C vill också låta inrikesflyget fortsätta vara undantaget från en klimatskatt. Politiken blir ryckig, där vissa åtgärder leder till minskade utsläpp, medan andra tvärtom bromsar utsläppsminskningarna.
  • Kristdemokraterna skär ner miljöbudgeten med drygt en tredjedel, 2,9 miljarder kronor, nästa år. Partiet vill se en grön skatteväxling och höjer vissa klimatskatter, såsom fordonskatten och koldioxidskatten för torv och gruvor. Men för en genomtänkt politik kan partiet inte bara stryka regeringens förslag, utan måste också lägga fram fler egna klimatlösningar.
  • Sverigedemokraterna står utanför den blocköverskridande klimatöverenskommelsen och röstade nej till ratificeringen av Parisavtalet. SD minskar miljöbudgeten med totalt 2,3 miljarder kronor. Partiet betraktar satsningar på klimatet som slöseri, ifrågasätter klimatforskningen och saknar en seriös klimatpolitik.
Slutsatsen är att inget av de budgetalternativ som lagts fram i riksdagen innebär en politik som lever upp till Parisavtalet eller de klimatmål som partierna själva kommit överens om. För det krävs en betydande politikutveckling. Det är dags att partierna släpper sina ideologiska skygglappar och tar fram genomtänkta helhetslösningar som innefattar både klimatskatter och klimatinvesteringar. Frågor som Naturskyddsföreningen anser att partierna bör prioritera på kort sikt är:
  1. Låt förorenaren betala. Subventioner till fossil energi är den främsta fienden till hållbar utveckling. De flesta är överens om vikten av att sluta subventionera själva problemet – förbränningen av fossila bränslen. Hänsyn till vissa ekonomiska intressen sätter dock ibland krokben för denna princip. Partierna borde enas brett om slopande av samtliga klimatskadliga subventioner. Intäkterna kan med fördel användas för att finansiera klimatinvesteringar.
  2. Grön skatteväxling. Klimatskatter styr effektivt mot minskade utsläpp och behöver höjas. De rödgröna partierna genomförde under tidigare samarbetsår en grön skatteväxling på 17 miljarder kronor. Sedan dess har allianspartierna blivit varma anhängare av skatteväxling. Partierna borde inleda blocköverskridande samtal om en omfattande grön skattereform.
  3. Bilismens utsläpp. För att inrikestransporternas utsläpp av växthusgaser ska kunna minskas med 70 procent till 2030 krävs omedelbara krafttag mot bilismens utsläpp. Det viktigaste styrmedlet att få snabbt på plats är införande av en klimatkvot i drivmedel, i form av en reduktionsplikt som styr mot mer grönt bränsle i bensin och diesel. Styrmedlet har ett brett stöd i riksdagen och skulle ge kraftiga utsläppsminskningar från den befintliga bilparken.
Nu måste de politiska beslutsfattarna gå från ord till handling för att Sverige ska leva upp till det åtagande som Parisavtalet innebär. Vi har bara drygt 10 år på oss att klara ambitionen om maximalt 1,5 graders global uppvärmning. Låt oss göra allt i vår makt för att lyckas.
Johanna Sandahl, ordförande Naturskyddsföreningen
  • Centerpartiet vill göra en grön skatteväxling och bland annat höja fordonsskatten med 1,7 miljarder kronor nästa år. Partiet vill göra satsningar på en miljölastbilspremie och på järnvägsunderhåll. C avvisar dock flera av regeringens klimatinvesteringar och minskar miljöbudgeten med 2,1 miljarder kronor nästa år. Partiet är kritiskt mot subventioner till fossil energi, men höjer ändå regeringens dieselskattesubvention. C vill också låta inrikesflyget fortsätta vara undantaget från en klimatskatt. Politiken blir ryckig, där vissa åtgärder leder till minskade utsläpp, medan andra tvärtom bromsar utsläppsminskningarna.
  • Kristdemokraterna skär ner miljöbudgeten med drygt en tredjedel, 2,9 miljarder kronor, nästa år. Partiet vill se en grön skatteväxling och höjer vissa klimatskatter, såsom fordonskatten och koldioxidskatten för torv och gruvor. Men för en genomtänkt politik kan partiet inte bara stryka regeringens förslag, utan måste också lägga fram fler egna klimatlösningar.
  • Sverigedemokraterna står utanför den blocköverskridande klimatöverenskommelsen och röstade nej till ratificeringen av Parisavtalet. SD minskar miljöbudgeten med totalt 2,3 miljarder kronor. Partiet betraktar satsningar på klimatet som slöseri, ifrågasätter klimatforskningen och saknar en seriös klimatpolitik.
Slutsatsen är att inget av de budgetalternativ som lagts fram i riksdagen innebär en politik som lever upp till Parisavtalet eller de klimatmål som partierna själva kommit överens om. För det krävs en betydande politikutveckling. Det är dags att partierna släpper sina ideologiska skygglappar och tar fram genomtänkta helhetslösningar som innefattar både klimatskatter och klimatinvesteringar. Frågor som Naturskyddsföreningen anser att partierna bör prioritera på kort sikt är:
  1. Låt förorenaren betala. Subventioner till fossil energi är den främsta fienden till hållbar utveckling. De flesta är överens om vikten av att sluta subventionera själva problemet – förbränningen av fossila bränslen. Hänsyn till vissa ekonomiska intressen sätter dock ibland krokben för denna princip. Partierna borde enas brett om slopande av samtliga klimatskadliga subventioner. Intäkterna kan med fördel användas för att finansiera klimatinvesteringar.
  2. Grön skatteväxling. Klimatskatter styr effektivt mot minskade utsläpp och behöver höjas. De rödgröna partierna genomförde under tidigare samarbetsår en grön skatteväxling på 17 miljarder kronor. Sedan dess har allianspartierna blivit varma anhängare av skatteväxling. Partierna borde inleda blocköverskridande samtal om en omfattande grön skattereform.
  3. Bilismens utsläpp. För att inrikestransporternas utsläpp av växthusgaser ska kunna minskas med 70 procent till 2030 krävs omedelbara krafttag mot bilismens utsläpp. Det viktigaste styrmedlet att få snabbt på plats är införande av en klimatkvot i drivmedel, i form av en reduktionsplikt som styr mot mer grönt bränsle i bensin och diesel. Styrmedlet har ett brett stöd i riksdagen och skulle ge kraftiga utsläppsminskningar från den befintliga bilparken.
Nu måste de politiska beslutsfattarna gå från ord till handling för att Sverige ska leva upp till det åtagande som Parisavtalet innebär. Vi har bara drygt 10 år på oss att klara ambitionen om maximalt 1,5 graders global uppvärmning. Låt oss göra allt i vår makt för att lyckas.
Johanna Sandahl, ordförande Naturskyddsföreningen
                                                                                               
                             Gallerantenn för TV  50 kr
                             harald.nordlund@gmail.com
Skicka en kommentar