Från Riksda´n 14 december

	14 december 2017
Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 14 december • Kraven på hållbarhetsrapportering bör minskas (CU7) • Pengar till bland annat aktivitets- och sjukersättningar (SfU1) • Pengar till hälsovård, sjukvård och social omsorg (SoU1) • Pengar till studiestöd (UbU2)
	Kraven på hållbarhetsrapportering bör minskas (CU7) Riksdagen uppmanar regeringen i ett tillkännagivande att återkomma med ett förslag om att minska kraven på hållbarhetsrapportering för företag. Enligt riksdagen bör regeringen även göra det tydligare vilka uppgifter som ska tas upp i hållbarhetsrapporteringen. Sedan slutet av år 2016 finns krav på att alla företag i Sverige av en viss storlek ska upprätta en hållbarhetsrapport. De svenska reglerna bygger på EU-lagstiftning men innebär att fler företag måste hållbarhetsrapportera än vad EU:s regler kräver. Riksdagen anser att hållbarhetsrapportering i grunden är bra men att det inte finns någon anledning till att Sverige ska ha regler som gör att fler företag måste rapportera än vad som krävs enligt EU-reglerna. Riksdagens tillkännagivande gjordes när riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2017 inom området associationsrätt. Riksdagen sa nej till övriga motioner.
	Pengar till bland annat aktivitets- och sjukersättningar (SfU1)  Drygt 102,5 miljarder för 2018 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Mest pengar läggs på området aktivitets- och sjukersättningar, 47 miljarder kronor. Knappt 39 miljarder läggs på området sjukpenning och rehabilitering och Försäkringskassan får drygt 8,7 miljarder kronor. Socialförsäkringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Riksdagen sa också ja till att taket i sjukförsäkringen samt bostadstillägget, det särskilda bostadstillägget och garantiersättningen inom aktivitets- och sjukersättningen höjs den 1 juli 2018. Dessutom sa riksdagen ja till att personer i vissa fall ska kunna fortsätta sin sjukskrivning. Det gäller i avvaktan på att Försäkringskassan fattar ett slutligt beslut. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2018. Riksdagen uppmanade samtidigt regeringen, i ett tillkännagivande, att se över hur dagens rehabiliteringskedja kan stärkas och återkomma med ett lagförslag.
	Pengar till hälsovård, sjukvård och social omsorg (SoU1)  77,7 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet hälsovård, sjukvård och social omsorg. Mest pengar går till bidrag för läkemedelsförmånerna, kostnader för statlig assistansersättning, bidrag till folkhälsa och sjukvård samt tandvårdsförmåner. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Riksdagen upprepade också en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen. Riksdagen uppmanade i mars 2017 regeringen att lägga förslag om att samma krav på tillstånd som gäller för privata utförare inom socialtjänsten även ska gälla för offentliga utförare. Regeringen anser inte att samma typ av tillstånd behövs och att det tidigare tillkännagivandet har behandlats färdigt. Riksdagen håller dock inte med regeringen utan uppmanade regeringen igen att komma med ett förslag om att samma krav på tillstånd som gäller för privat verksamhet inom socialtjänsten även ska gälla för offentlig verksamhet.
	Pengar till studiestöd (UbU2)  Gymnasieelever och studenter på högskola och universitet ska få höjda bidrag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i studiestödslagen. Ändringarna innebär höjda bidragsnivåer inom studiestödet. För gymnasieelever höjs studiebidraget med 200 kronor till sammanlagt 1 250 kronor per studiemånad. För studenter vid högskola och universitet höjs bidragsdelen i studiemedlet med 296 kronor per månad vid heltidsstudier. Studiemedlens totalbelopp, inklusive både bidrag och studielån, blir efter höjningen cirka 11 300 kronor per studiemånad. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018. Studiebidragets höjning gäller från den 1 mars 2018 och betalas ut retroaktivt efter den 1 juli 2018. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet studiestöd ska fördelas. 24,4 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet. Mest pengar, drygt 16 miljarder kronor, går till studiemedel för studerande vid högskolor och universitet. Drygt 4 miljarder kronor går till studiehjälp, vilket bland annat omfattar studiebidrag till gymnasieelever. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.