Starka argument mot svenskt NATO-medlemskap

”Enögt – Natomedlemskap förstärker farlig tendens”

Att Sverige och Finland i detta säkerhetspolitiska läge skulle ansluta sig till militäralliansen Nato vore att öka, inte att minska, spänningarna i vår del av världen, skriver bland andra före detta utrikesminister Hans Blix och de tidigare ambassadörerna Sven Hirdman och Rolf Ekéus i en replik.

 Mån, 21.00 

 Spara artikel Sparad artikel

Läs mer om Svenska Natodebatten

Soldater från P4 i Skövde i övning med amerikanska attackhelikoptrar, under försvarsövningen Aurora 17. Foto: Tomas Oneborg

REPLIK | SÄKERHETSPOLITIK

I en artikel på SvD Debatt den 20 juni argumenterar 14 svenska och finska säkerhetspolitiska debattörer för att Sverige och Finland bör bli medlemmar av Nato. Deras grundargument är att Ryssland hotar säkerheten i Nordeuropa och att ett svensk-finskt Natomedlemskap skulle bidra till att avskräcka Ryssland från aggression och därigenom stärka våra länders säkerhet.

Debatt

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Argumentationen är enögd. Den grundar sig nästan uteslutande på Rysslands agerande i Ukraina utan försök till bredare granskning av landets utrikespolitiska ambitioner och militära förmåga. Premissen om ett allmänt aggressivt Ryssland som är berett att oprovocerat anfalla de nordiska och baltiska länderna saknar grund. En blick på västmakternas samlade militära styrka är mer än tillräcklig för att Moskva skall inse vilka förödande konsekvenser sådant beteende skulle få. En framtida europeisk storkonflikt skulle å andra sidan med stor sannolikhet beröra alla europeiska länder, med eller utan Natomedlemskap. Det ligger i Sveriges och Finlands intressen att genom spänningsdämpande utrikes- och militärpolitik bidra till att en sådan konflikt inte utvecklas.

Ett svensk-finskt Nato-medlemskap skulle, i motsats till vad författarna skriver, leda till ökad spänning i Nordeuropa, vilket är till nackdel för våra länder. Det är inte så att Sverige och Finland i sig skulle utgöra några hot mot Ryssland. Däremot skulle Nato-medlemskapet medföra en ytterligare framflyttning av Natos militära strukturer närmare ryska kärnområden i S:t Petersburg, Kaliningrad och i Murmanskområdet. Nato och USA är redan inne i en militär uppladdning gentemot Ryssland. Det visar sig i form av de stora militära övningarna i Östersjöområdet, framflyttningen av militära förband till Baltikum och Polen samt i den avsevärt ökade amerikanska militära närvaron i Nordnorge med marinsoldater och havsövervakningsplan. Natos åtgärder påverkar Ryssland, som vidtar sina så kallade asymmetriska rustningsåtgärder i en ständigt stigande action-reaction-spiral. Ett svensk-finskt Natomedlemskap skulle förstärka dessa farliga tendenser och öka risken för allvarliga militära incidenter och en verklig konflikt. Att tro, som artikelförfattarna skriver, att den ryska säkerhetspolitiken bara är retorik och att Ryssland med stor sannolikhet skulle ta det nya läget med svensk-finskt medlemskap i Nato med ro är verklighetsfrämmande och blottar en oförmåga att inse de negativa konsekvenserna av en militärpolitisk inringning av Ryssland.

Sverige och Finland måste agera utifrån sin geografiska belägenhet mellan stormakterna, och i medvetenhet om dagens oklara och riskabla geopolitiska situation efter förmåga söka bidra till att lindra de spänningar som uppstått. Militärpolitiska motsättningar har byggts upp mellan USA och Ryssland och ännu allvarligare militära och geopolitiska motsättningar råder mellan USA och Kina. I Mellersta Östern kan de starka regionalpolitiska spänningarna och USA:s agerande ge långtgående följder även för Europa. Den så kallade transatlantiska länken mellan Europa och USA håller på att försvagas och kompliceras genom att president Trump driver USA att agera mer som oförutsebar ensamseglare än allierad. Samtidigt måste vi vara medvetna om att Donald Trump som USA:s president vid sidan av Natos råd har den övergripande kontrollen som direkt ordergivare till Natos operative befälhavare, SACEUR, alltid en amerikansk general. Med ett svenskt medlemskap i Nato skulle de svenska stridskrafterna och hela vår försvarsordning i en krigssituation vara direkt underställda amerikanskt befäl. Därtill blir Sverige som ansluten till kärnvapenalliansen i en konflikt ett potentiellt mål för ett ryskt kärnvapenangrepp enligt den ryska kärnvapendoktrinen.

Att Sverige och Finland i detta läge skulle ansluta sig till militäralliansen Nato som traditionellt är riktad mot Ryssland vore att öka, inte att minska, spänningarna i vår del av världen. Bland annat skulle landgränsen mellan Nato och Ryssland i ett svep ökas med hundratals kilometer, med ty åtföljande konfliktskapande problem om gränsförsvaret.

Sverige och Finland har genom sin säkerhetspolitik grundad på militär alliansfrihet under hela efterkrigstiden kunnat bidra till lugnare förhållanden i Nordeuropa än annars skulle ha varit fallet. Låt oss tillsammans med våra nordiska grannländer fortsätta med en sådan politik, vilken också har starkt stöd i våra befolkningar – i Sverige sedan Karl Johans tid.Hans Blix
före detta utrikesminister
Rolf Ekéus
före detta ambassadör Washington
Sven Hirdman
före detta ambassadör Moskva
Ulf Hjertonsson
före detta ambassadör Helsingfors
Krister Kumlin
före detta ambassadör Tokyo