Riksda´n 14 november

Riksdagsbeslut 14 november • Nya regler för planering av byggande förs in i plan- och bygglagen (CU2) • Fartygsägare får skadeståndsansvaret när skadliga ämnen transporteras (CU3) • Ändringar i flera lagar vad gäller finansiella företags uppgiftslämnande till brottsutredande myndigheter (FiU15) • Utbytet av underrättelseinformation mellan Polisen och Säkerhetspolisen har behandlats (JuU4) • Ändrade mediegrundlagar (KU2) • Lagar ändras på grund av ändrade mediegrundlagar (KU3) • Regler om Riksrevisionen ändras i grundlag (KU4) • Ändringar i riksdagens arbete med EU-frågor (KU7) • Radio- och tv-avgiften ersätts av public service-avgift (KrU2) • Ändrade regler för punktskatter på bland annat elektronik, el och vissa transporter (SkU2) • Ändrade momsregler för elektroniska tjänster och radio- och tv-sändningar (SkU3) • Skatteregler anpassas för att leva upp till EU:s krav mot skatteundandraganden (SkU4) • Myndigheter och vissa andra aktörer ska bli mer digitalt tillgängliga (TU2)
	Nya regler för planering av byggande förs in i plan- och bygglagen (CU2)  Nya bestämmelser om regional fysisk planering ska föras in i plan- och bygglagen. Frågor som berör mer än en kommun ska samordnas regionalt. Bestämmelserna gäller Stockholms och Skånes län. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Enligt förslaget ska frågor som rör flera kommuner hanteras på regional nivå i länet, exempelvis när det gäller bostadsförsörjning. Landstingen får samordningsansvar och i det ingår att ta fram en regionplan. Planen ska vara vägledande för kommunernas beslut om bland annat översiktsplaner och detaljplaner. Planen ska också ge kommunerna vägledning kring hur mark- och vattenområden ska användas, var det går att bygga och hur samverkan ser ut mellan kommunerna och andra aktörer. Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2019. Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen om att regeringen borde • ta nödvändiga initiativ till att utveckla reformen så att den omfattar fler län, exempelvis genom direkt dialog med berörda parter. • förtydliga hur befintliga samordningsförbund kan fortsätta sitt arbete.
	Fartygsägare får skadeståndsansvaret när skadliga ämnen transporteras (CU3)  Det blir fartygets ägare som blir skadeansvarig om en transport av vissa farliga och skadliga ämnen leder till skada. Fartygsägaren ska även vara skyldig att ha en ansvarsförsäkring. Om fartygsägaren inte kan betala alla de skador som uppkommit ska den som lider skada ha möjlighet att få ersättning från en internationell fond. Det införs också sanktioner som gäller när vissa skyldigheter inte följs. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Regeringen får bestämma när de flesta förändringar ska börja gälla. Vissa förändringar börjar gälla den 1 januari. Riksdagen godkände samtidigt den internationella konventionen om ansvar och ersättning för skada i samband med sjötransport av farliga och skadliga ämnen.
	Ändringar i flera lagar vad gäller finansiella företags uppgiftslämnande till brottsutredande myndigheter (FiU15)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om större krav på finansiella företags överlämning av uppgifter till myndigheter som utreder brott. De här uppgifterna ska framöver lämnas skyndsamt och i elektronisk form. Regeringens förslag berör många olika lagar på finansmarknadsområdet som därför behöver ändras. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag att lagen om avgifter för vissa gränsöverskridande betalningar ska tydliggöras. Lagändringarna om finansiella företags uppgifter börjar gälla den 1 september 2019. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 januari 2019.
	Utbytet av underrättelseinformation mellan Polisen och Säkerhetspolisen har behandlats (JuU4)  Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om Riksrevisionens rapport om underrättelseinformation mellan Polismyndigheten och Säkerhetspolisen. Riksrevisionen har granskat om Polismyndigheten och Säkerhetspolisen har ett ändamålsenligt utbyte av underrättelseinformation för att förhindra våldsbejakande extremism och terrorism. Granskningen visar att myndigheterna i stort har ett ändamålsenligt underrättelseutbyte, men att vissa förbättringar behövs på lokal och regional nivå. Riksrevisionen bedömer att samverkan mellan Polismyndigheten och Säkerhetspolisen har utvecklats positivt sedan 2015 då de blev två separata myndigheter. Riksdagen anser att rapporten är ett värdefullt bidrag till ett förbättrat informationsutbyte mellan myndigheterna och lade därmed skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Ändrade mediegrundlagar (KU2)  Riksdagen har slutligt antagit vilande förslag till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen (TF) och lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Ändringarna handlar bland annat om en språklig översyn som syftar till att göra lagarna könsneutrala och lättare att använda och om ett stärkt skydd för den personliga integriteten. Ändringarna innebär bland annat att det ska bli möjligt att i vanlig lag införa förbud för söktjänster som innehåller vissa känsliga personuppgifter om de finns tillgängliga på ett sätt som innebär stora risker för att privatpersoners personliga integritet skadas. Det kan till exempel gälla uppgifter om etniskt ursprung, politiska åsikter, sexuell läggning, hälsa eller genetiska uppgifter. Förslaget innebär också att om en utgivare av en databas som fått en underrättelse från Justitiekanslern om att material i databasen kan utgöra yttrandefrihetsbrott tar bort materialet kan han eller hon inte hållas ansvarig för material som har funnits tillgängligt i databasen i mer än ett år. Det kan till exempel gälla en dagstidnings webbplats. För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två beslut med likadant innehåll och att det hålls val till riksdagen mellan de två besluten. Den 30 maj 2018 antog riksdagen förslagen om grundlagsändringar som vilande. Nu har riksdagen slutligt antagit grundlagsändringarna. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.
	Lagar ändras på grund av ändrade mediegrundlagar (KU3)  Lagar ska ändras på grund av ändringar i grundlagarna tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Följdändringarna till grundlagsändringarna gäller totalt 16 lagar där hänvisningar görs till bestämmelser i TF och YGL. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.
	Regler om Riksrevisionen ändras i grundlag (KU4)  Riksdagen har slutligt antagit vilande förslag till lag om ändring i regeringsformen och lag om ändring i riksdagsordningen. Det handlar bland annat om att reglerna om hur många riksrevisorerna ska vara flyttas från regeringsformen till riksdagsordningen. Syftet är att antalet riksrevisorer, vid behov, ska kunna ändras snabbare. Förändringen innebär vidare att det införs krav på kvalificerad majoritet för att riksdagen ska kunna skilja en riksrevisor från sitt uppdrag. Konstitutionsutskottet får rätt att tillsätta en utredning som kan ligga till grund för att skilja en riksrevisor från uppdraget och att ge justitieombudsmännen, JO, i uppdrag att biträda utskottet med en sådan utredning. Vidare flyttas en bestämmelse om samverkans- och uppgiftsskyldighet från vanlig lag till regeringsformen och förtydligas på så sätt att Riksrevisionen har rätt till den information som myndigheten begär. För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två beslut med likadant innehåll och att det hålls val till riksdagen mellan de två besluten. Den 11 april 2018 antog riksdagen förslagen om grundlagsändringar som vilande. Nu har riksdagen slutligt antagit grundlagsändringarna. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019.
	Ändringar i riksdagens arbete med EU-frågor (KU7)  Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag till ändringar av riksdagens arbete med EU-frågor. Ändringarna gäller riksdagsordningen och offentlighets- och sekretesslagen. Riksdagen sa samtidigt nej till förslag i en följdmotion. Ändringarna innebär bland annat att riksdagen inte längre ska vara tvungen att granska så kallade grön- och vitböcker, dokument om EU-kommissionens idéer, tankar och kommande åtgärder, som överlämnas till riksdagen från EU-kommissionen. En annan innebörd är att om ett utskott kommit fram till att ett utkast till ny EU-lag inte strider mot subsidiaritetsprincipen ska ett protokollsutdrag från utskottet tas upp på föredragningslistan till ett sammanträde i kammaren. Subsidiaritetsprincipen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt och värnar på så sätt EU-ländernas möjlighet till egna nationella beslut. Det ska också införas en bestämmelse att riksdagen väljer en delegation till den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol). Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.
	Radio- och tv-avgiften ersätts av public service-avgift (KrU2)  Riksdagen beslutade efter förslag från regeringen om en ny lag om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst. Beslutet innebär att den nuvarande radio- och tv-avgiften ersätts med en public service-avgift som är individuell. Avgiften ska betalas av den som är obegränsat skattskyldig, har fyllt 18 år och har en beskattningsbar förvärvsinkomst, alltså inkomst av tjänst eller näringsverksamhet. Juridiska personer omfattas inte av beslutet. Skatteverket får ansvar för att ta in avgiften. Avgiften ska vara 1 procent av den beskattningsbara inkomsten upp till ett tak. För 2019 kommer avgiften maximalt att vara drygt 1 300 kronor per person och år. Personer med en lägre inkomst än cirka 13 600 kr/månad betalar en reducerad avgift. Regeringen har också lämnat förslag om längden på de sändningstillstånd som ska finansieras av public service-avgiften. Riksdagen delar inte regeringens bedömning att den första tillståndsperioden ska vara i tio år. Istället vill riksdagen att de sändningstillstånd som programföretagen får närmast efter att de nya reglerna börjat gälla ska vara i sex år, med start från 2020. De nya åttaåriga sändningstillstånden ska därmed gälla från den 1 januari 2026 och inte från 2030 som regeringen föreslagit. Riksdagen sa ja till regeringens förslag men med ändringen ovan. Den nya lagen och övriga lagändringar börjar gälla den 1 januari 2019.
	Ändrade regler för punktskatter på bland annat elektronik, el och vissa transporter (SkU2)  Olika lagar som gäller punktskatter ändras. Bland annat ändras reglerna som gäller skatt på kemikalier i elektronik och punktskattekontroll av transporter av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter. Beskattningen av varor som omfattas av punktskatter får skjutas upp av exempelvis registrerade avsändare och varumottagare inom det så kallade uppskovsförfarandet. Vissa delar inom uppskovsförfarandet ska framöver kunna användas i minst sex månader efter att ett godkännande att använda uppskovsförfarandet har slutat gälla. En ny typ av skattskyldig för skatt på kemikalier i elektronik införs, som kallas registrerad mottagare. Energiskatt ska kunna återbetalas vid viss lagring av el och skattskyldighet för energiskatt på el ska inte inträda i vissa situationer när skattskyldighet redan har börjat gälla. De flesta av de nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
	Ändrade momsregler för elektroniska tjänster och radio- och tv-sändningar (SkU3)  Momsreglerna ändras för telekommunikationstjänster, elektroniska tjänster samt radio- och tv-sändningar. Det innebär att svenska lagar anpassas till EU-regler. Huvudregeln är att elektroniska tjänster ska anses vara omsatta i det land där köparen av tjänsten finns. Det införs ett tröskelvärde på 99 680 kronor för att bestämma beskattningsland för elektroniska tjänster. Det betyder att en person som levererar elektroniska tjänster till konsumenter i andra EU-länder för mindre än 99 680 kronor per år kan välja att beskattas i Sverige och använda svenska momsregler i stället. Reglerna som gäller fakturering i mervärdesskattelagen ska gälla för personer som är etablerade i Sverige. Ett företag i ett land utanför EU som av någon anledning är registrerat för att betala moms i ett EU-land ska kunna använda en av de särskilda ordningarna för redovisning och betalning av moms. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
	Skatteregler anpassas för att leva upp till EU:s krav mot skatteundandraganden (SkU4)  De så kallade CFC-reglerna (Controlled Foreign Company) ska anpassas för att leva upp till kraven i EU:s direktiv, alltså bindande EU-regler, mot skatteundandraganden. CFC-reglerna möjliggör en löpande beskattning av svenska delägare i utländska bolag för deras utländska lågbeskattade inkomster. CFC-reglerna är en central del i organisationen för ekonomiskt samarbete och utvecklings, OECD:s, projekt för att motverka skattebaserosion och flyttning av vinster. För att implementera och samordna OECD:s rekommendationer har EU-kommissionen antagit ett direktiv mot skatteundandraganden. Riksdagen har gjort bedömningen att det är nödvändigt att ändra lagstiftningen för att de svenska reglerna ska leva upp till kraven i EU:s direktiv och sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.
	Myndigheter och vissa andra aktörer ska bli mer digitalt tillgängliga (TU2)  Offentliga och vissa privata aktörers webbplatser och andra digitala tjänster ska bli mer tillgängliga, särskilt för personer med funktionsnedsättning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag. Förslaget innebär att digitala tjänster ska vara utformade så att de kan användas av så många som möjligt. Det kan exempelvis handla om att en användare ska kunna få en text uppläst eller kunna navigera med tangentbordet för att ta del av innehållet. Utöver offentliga aktörer gäller de nya reglerna även privata verksamheter som är offentligt finansierade, som skolor. Myndigheten för digital förvaltning kommer att genomföra tillsyn för att se till att reglerna följs. Lagen börjar gälla 1 januari 2019. Den är en anpassning till EU:s så kallade webbtillgänglighetsdirektiv.