Riksda´n 3 april

Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 3 april • Nej till motioner om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering (AU8) • Nej till motioner om militära frågor (FöU9) • Regeringen bör utreda nya regler kring vittnen (JuU12) • Barn som misstänks ha begått allvarliga brott borde oftare få skuldfrågan prövad (JuU15) • EU:s strategi för arbetet med hormonstörande ämnen har granskats (MJU10) • EU-direktiv bör inte försämra företagens konkurrenskraft (NU7) • Nej till motioner om regional tillväxtpolitik (NU8) • Regeringen ska kunna förändra statens ägande i Telia (NU9) • Körkortsutbildningssystemet för trafikskolor bör ses över (TU7) • Ja till lagändringar om elektronisk kommunikation, toppdomäner och radioutrustning (TU10) • Regeringen bör utreda en ny tvåårig yrkesskola på gymnasienivå (UbU11) • Nej till motioner om vuxenutbildning (UbU12)
	Nej till motioner om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering (AU8)  Riksdagen sa nej till cirka 70 motionsyrkanden om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering. Anledningen är bland annat den sakpolitiska överenskommelse som slöts i januariavtalet och att det i vissa frågor redan pågår arbete. Motionerna handlar bland annat om jämställdhetspolitikens mål, jämställdhetsintegrering, åtgärder mot hedersrelaterat våld och förtryck samt åtgärder för jämställdhet och mot diskriminering i arbetslivet.
	Nej till motioner om militära frågor (FöU9)  Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om militära frågor. Anledningen är bland annat att arbete och utredningar redan pågår inom området. Motionerna handlar till exempel om Försvarsmaktens organisation, hemvärnet, övnings- och skjutfält och stöd till polisen.
	Regeringen bör utreda nya regler kring vittnen (JuU12)  Riksdagen anser att regeringen bör utreda ett antal frågor om vittnen. Riksdagen anser att det är mycket angeläget att bekämpa den grova organiserade brottsligheten. En avgörande del av detta är att kunna genomföra rättegångar på ett effektivt och rättssäkert sätt och att vittnen kan och vågar vittna. Riksdagen riktade därför tre tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om att se över lagstiftningen om vittnen. • Regeringen överväga att införa ett system med så kallade kronvittnen. Det innebär att man inför en möjlighet till viss strafflindring för en person som döms för brott förutsatt att han eller hon medverkar vid utredning kring andra personers brottslighet. • Regeringen bör därför utreda möjlighet till anonymitet i domstol vid allvarlig brottslighet, till exempel när det finns allvarliga hot från gäng. • Arbetet med vittnesskydd bör förstärkas. Den långsiktiga målsättningen ska vara att alla vittnen kan lita på det skydd som samhället erbjuder. Riksdagen riktade även tillkännagivanden till regeringen om att ta bort tillståndskravet för polisens kameraövervakning och att se över regelverket för förundersökningsbegränsning. Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med att utskottet behandlade motioner från allmänna motionstiden 2018 om processrättsliga frågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner.
	Barn som misstänks ha begått allvarliga brott borde oftare få skuldfrågan prövad (JuU15)  Barn under 15 år som misstänks för brott ställs inte inför rätta. Vid särskilt allvarliga brott kan skuldfrågan ändå prövas i domstol, vid så kallad bevistalan. Riksdagen anser att regeringen bör utreda systemet med bevistalan så att åklagare i högre utsträckning får avgöra om skuldfrågan ska prövas. Riksdagen riktar därför ett tillkännagivande till regeringen om detta. Riksdagen konstaterar att barn inte ska straffas, men när skuldfrågan inte prövas kan det misstänkta barnet heller aldrig rentvås. Om fel person utpekas leder det inte bara till att ett oskyldigt barn stämplas som förövare, dessutom går den riktiga gärningsmannen fri. Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att utskottet behandlade motioner från allmänna motionstiden 2018 om unga lagöverträdare. Riksdagen sa nej till övriga motioner.
	EU:s strategi för arbetet med hormonstörande ämnen har granskats (MJU10)  EU-kommissionen har lämnat ett så kallat meddelande om EU:s strategi för arbetet med hormonstörande ämnen. Det övergripande målet i strategin är att skydda EU:s befolkning och miljö från att utsättas för hormonstörande ämnen, och samtidigt upprätthålla EU:s gemensamma marknad. I strategin ingår åtaganden om att minimera den totala exponeringen för hormonstörande ämnen, att stödja nödvändig forskning om hormonstörande ämnen och att främja en aktiv dialog mellan de berörda aktörerna. Miljö- och jordbruksutskottet som har granskat meddelandet välkomnar att kommissionen har inlett arbetet med en översyn av EU:s lagstiftning på området. Utskottet anser att strategin täcker in de viktigaste frågorna inom området, som att det är viktigt att tydligare belysa hur försiktighetsprincipen ska tillämpas, att särskilt farliga ämnen ska ersättas med bättre alternativ och att det är viktigt att ha en stark och enhetlig tillsyn och marknadskontroll. Utskottets granskning skickas till kommissionen och kommer att finnas tillgängligt för andra medlemsstater. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	EU-direktiv bör inte försämra företagens konkurrenskraft (NU7)  EU-direktiv innehåller mål som medlemsländerna ska uppnå och länderna bestämmer själva hur direktiven ska genomföras i den nationella lagstiftningen. Riksdagen anser att de svenska företagens konkurrenskraft ska skyddas. Därför uppmanade riksdagen regeringen i ett tillkännagivande att den bör arbeta för att EU-direktiv genomförs i svensk lagstiftning på ett sätt som inte försämrar företagens konkurrenskraft. En utgångspunkt bör vara att EU-direktiv ska införas på miniminivå i den nationella lagstiftningen. När det finns anledning att överskrida miniminivån bör effekterna för företag redovisas tydligt. Riksdagens tillkännagivande gjordes när utskottet behandlade motioner från den allmänna motionstiden 2018 om olika näringspolitiska frågor. Utskottet föreslår samtidigt att riksdagen säger nej till övriga motionsförslag, som bland andra handlar om företagsfrämjande, kapitalförsörjning, regelförenklingar och riktade insatser mot kvinnor, unga och personer med utländsk bakgrund.
	Nej till motioner om regional tillväxtpolitik (NU8)  Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om regional tillväxtpolitik. Anledningen är bland annat att det redan pågår insatser inom en del av de områden som motionerna tar upp eller att åtgärder redan är gjorda. Motionerna handlar bland annat om den geografiska placeringen och organiseringen av statliga myndigheter samt kommersiell och offentlig service på landsbygden. Andra områden som behandlas är återföring av pengar till kommuner där vatten- och vindkraft produceras.
	Regeringen ska kunna förändra statens ägande i Telia (NU9)  Regeringen ska få möjlighet att förändra statens ägande i Telia när bolaget genomför ett så kallat återköpsprogram. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Enligt förslaget vill regeringen godkänna att Telia minskar sitt aktiekapital genom att köpa tillbaka aktier på börsen och sedan dra bort dem från marknaden. Eftersom det i sin tur kan innebära att statens ägande ökar så vill regeringen också kunna minska aktieinnehavet till som lägst nuvarande nivå om drygt 37 procent. För att kunna genomföra detta behöver riksdagen ge regeringen de befogenheterna. Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen om att se över hur staten kan avveckla sitt ägande i Telia på sikt. Anledningen är bland annat att statens huvudsakliga uppgift inte är att äga och driva bolag.
	Körkortsutbildningssystemet för trafikskolor bör ses över (TU7)  Regeringen bör utreda hur körkortsutbildningssystemet kan bli effektivare och hur illegal övningskörningsverksamhet kan begränsas. Dessutom bör regeringen snarast sätta in vissa åtgärder för att hindra illegala trafikskolor. Det tycker riksdagen som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta. Enligt riksdagen bör körkortsutbildningen anpassas till ny teknik som kan utveckla körandet. Utbildningen behöver också förenklas och bli effektivare. Exempelvis genom att elever som har gjort en mindre miss på körprovet ska kunna få göra om det momentet i stället för att göra om hela provet. Dessutom bör regeringen redan nu genomföra åtgärder för att motverka illegala körskolor. Det handlar om att en handledare maximalt ska få ha tillstånd för tio elever jämfört med dagens femton. Möjligheten att införa tillståndsplikt för privatpersoner som äger fordon med dubbelkommando bör också ses över. Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att utskottet behandlade motioner från allmänna motionstiden 2018 om trafiksäkerhet. Riksdagen sa nej till övriga motioner.
	Ja till lagändringar om elektronisk kommunikation, toppdomäner och radioutrustning (TU10)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om elektronisk kommunikation, LEK, och radioutrustningslagen. Förslaget innebär att svensk lagstiftning anpassas till två EU-förordningar, dels den så kallade Berec-förordningen, dels EASA:s nya grundförordning. Ändringarna är nödvändiga för att uppfylla de rättsliga kraven från EU. Bland annat ska LEK ändras så att tillsynsmyndigheten Post- och telestyrelsens sanktionsmöjligheter även ska gälla de nya EU-reglerna om ett tak för hur mycket konsumenter kan debiteras för så kallad reglerad kommunikation inom EU. Det kan exempelvis vara roaming med telefonen. Regeringen föreslår även att toppdomänlagen ändras och att Post- och telestyrelsens förskrifter om förval och prefixval slutar att gälla. Anledningen är att föreskrifterna grundar sig i numera upphävda bestämmelser. Lagändringarna börjar gälla den 15 maj 2019.
	Regeringen bör utreda en ny tvåårig yrkesskola på gymnasienivå (UbU11)  Regeringen bör utreda om det går att inrätta en tvåårig yrkesskola på gymnasienivå. Det tycker riksdagen som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta. Arbetsmarknaden förändras allt snabbare och kraven på kunskap och kompetens ökar. Samtidigt lämnar alltför många elever grundskolan utan behörighet till gymnasiet. Enligt riksdagen skulle en tvåårig yrkesskola på gymnasienivå ge snabbare tillträde till arbetslivet eller vara en brygga till fortsatta studier för de elever som inte kommer in på någon av de treåriga utbildningarna. Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att utskottet behandlade motioner från allmänna motionstiden 2018 om gymnasieskolan. Riksdagen sa nej till övriga motioner.
	Nej till motioner om vuxenutbildning (UbU12)  Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om vuxenutbildning från allmänna motionstiden 2018. Anledningen är bland annat gällande regler och att arbete redan pågår när det gäller flera av de frågor motionerna tar upp. Motionerna berör bland annat kommunal vuxenutbildning, svenska för invandrare och utbildning på yrkeshögskolan.