Riksda´n 8 maj

Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 8 maj • Nej till motioner om arbetsrätt (AU9) • Nej till motioner om arbetsmiljö och arbetstid (AU10) • Nytt register över konkurser och företagsrekonstruktioner (CU15) • Riksrevisionens årsredovisning för 2018 (FiU27) • Sänkt moms på e-publikationer och ändrad användning av anslag (FiU36) • Nej till motioner om arbetet mot terrorism (JuU16) • Lagändringar för att genomföra EU:s barnrättsdirektiv i Sverige (JuU21) • Nej till motioner om ekonomisk familjepolitik (SfU21) • Nej till motioner om pensionsfrågor (SfU22) • Skatteverket får utökade möjligheter att bekämpa brott (SkU16) • Nya skatteregler för generationsskifte mellan närstående i fåmansföretag (SkU17) • Riksdagen kritisk till EU:s förslag om ändrat beslutsfattande i skattefrågor (SkU24)
	Nej till motioner om arbetsrätt (AU9)  Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om arbetsrättsliga frågor. Anledningen är bland annat att riksdagen inte tycker att det finns behov av några åtgärder i dessa frågor. Motionerna handlar exempelvis om flexiblare regelverk, anställningsskydd, anställningsformer, turordning, stridsåtgärder och utstationering av arbetstagare.
	Nej till motioner om arbetsmiljö och arbetstid (AU10)  Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om arbetsmiljö och arbetstid. Motionerna handlade bland annat om systematiskt arbetsmiljöarbete, Arbetsmiljöverkets uppdrag, arbetstidsförkortning samt skyddsombud och företagshälsovård. Riksdagen sa nej bland annat eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.
	Nytt register över konkurser och företagsrekonstruktioner (CU15)  EU:s insolvensförordning från 2015 reglerar vad som gäller för företag och privatpersoner efter en konkurs eller företagsrekonstruktion. Enligt förordningen ska alla EU-länder upprätta nationella register över de företag och privatpersoner som är försatta i konkurs eller företagsrekonstruktion. Regeringen föreslår att reglerna om insolvensregister i EU:s insolvensförordning kompletteras med ytterligare bestämmelser. Förslaget innebär att det införs en samlad reglering om registren i lag. Registren ska innehålla uppgifter om alla de svenska insolvensförfaranden som omfattas av förordningen. Registret syftar till att göra det lättare för borgenärer att bevaka sin rätt inom hela EU. I Sverige ska registret skötas av Bolagsverket och Kronofogdemyndigheten. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2019.
	Riksrevisionens årsredovisning för 2018 (FiU27)  Riksrevisionen har lämnat sin årsredovisning för 2018 till riksdagen. Den revisor som har anlitats för att granska årsredovisningen bedömer att den är rättvisande. Riksdagen saknar den redovisning av användningen av externa konsulter i årsredovisningen som riksdagen tidigare begärt och ser fram emot en sådan redovisning i Riksrevisionens nästa årsredovisning. Riksdagen lade årsredovisningen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Sänkt moms på e-publikationer och ändrad användning av anslag (FiU36)  Regeringen har föreslagit sänkt moms på e-publikationer från 25 till 6 procent. Det innebär att e-publikationer får samma skattesats som böcker, tidningar, tidskrifter och liknande. Produkter som mest består av reklam, rörlig bild eller musik omfattas inte av skattesänkningen. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ändrad beräkning av inkomsterna i statens budget för 2019. Förslaget om sänkt moms innebär att statens budget och den offentliga sektorns sparande försämras med ca 0,2 miljarder kronor 2019. Prognosen för inkomsterna i statens budget har sammanlagt minskats med 3,9 miljarder kronor för 2019. Riksdagen sa vidare ja till regeringens förslag om ändrad användning av anslagen för Jämställdhetsmyndigheten och Delegationen mot segregation. Det innebär att myndigheterna inte avvecklas, utan att anslagen får användas till respektive myndighets utgifter.
	Nej till motioner om arbetet mot terrorism (JuU16)  Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om arbetet mot terrorism. Motionsförslagen handlar bland annat om frågor om utvidgade straffbestämmelser, skärpta straff för terroristbrott och kriminalisering av samröre med terroristorganisationer. Anledningen till att riksdagen sa nej till förslagen är främst att arbete pågår inom de områden som förslagen gäller.
	Lagändringar för att genomföra EU:s barnrättsdirektiv i Sverige (JuU21)  2016 antog EU det så kallade barnrättsdirektivet, som ska garantera att barn som är misstänkta eller åtalade för brott behandlas på ett rättssäkert sätt. Nu föreslår regeringen ett antal ändringar i svenska lagar, bland annat för att införa direktivet i svensk rätt. Regeringen föreslår att åklagare i vissa fall ska bli skyldiga att anmäla en försvarare till rätten som olämplig. För att undvika att den åtalade eller misstänkte står utan försvarare ska domstolen i vissa fall kunna utse en offentlig försvarare utöver den försvarare som den misstänkte själv har utsett. Ett barn som blir myndig medan han eller hon är frihetsberövad ska i vissa fall kunna fortsätta vara placerad tillsammans med andra barn. Regeringen föreslår också att arbetsgivare ska få ökade möjligheter att ersätta en offentlig funktionär för hans eller hennes rättegångskostnader och att övervakningsnämnderna ska få möjlighet att lämna information om förenklad delgivning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna gäller från den 11 juni 2019. Riksdagen sa också nej till fyra förslag i motioner som rör lagändringarna med anledning av barnrättsdirektivet.
	Nej till motioner om ekonomisk familjepolitik (SfU21)  Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om ekonomisk familjepolitik. Anledningen är främst att arbete redan pågår på området. De cirka 60 motionerna handlar bland annat om barnbidrag, föräldrapenning, underhållsstöd och bostadsbidrag.
	Nej till motioner om pensionsfrågor (SfU22)  Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om pensionsfrågor. Anledningen är bland annat att riksdagen inte tycker att det finns behov av några åtgärder i dessa frågor och att arbete redan pågår. Motionerna handlar exempelvis om en utredning av pensionssystemet som helhet, avgifterna och inkomsttaket i pensionssystemet och delning av premiepensionen. Andra områden är nivån på garantipensionen och bostadstillägget.
	Skatteverket får utökade möjligheter att bekämpa brott (SkU16)  Den del av Skatteverket som bedriver brottsbekämpande verksamhet ska få utökade möjligheter att bekämpa brott. Det innebär att Skatteverket får rätt att utreda brott där man misstänker att falska eller manipulerade handlingar har använts, exempelvis för att försöka få ut oberättigade bidrag eller driva företag under falsk identitet. För att omfattas av lagen ska brottet avse en uppgift eller handling som finns hos Skatteverket. Skatteverket ska också kunna utreda penningtvättsbrott. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 juli 2019.
	Nya skatteregler för generationsskifte mellan närstående i fåmansföretag (SkU17)  Med de regler som gäller idag kan skatten bli högre när en andelsägare överlåter sitt företag till en närstående, än om hon eller han hade överlåtit det till en utomstående. Regeringen anser att det bör vara samma skatteregler som gäller oavsett om man överlåter sitt fåmansföretag inom eller utom familjen, och föreslår därför att de nuvarande reglerna ändras. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya bestämmelserna ska börja gälla den 1 juli 2019.
	Riksdagen kritisk till EU:s förslag om ändrat beslutsfattande i skattefrågor (SkU24)  Riksdagen har granskat ett så kallat meddelande från EU-kommissionen om ett förändrat beslutsfattande för EU:s skattepolitik. Enligt dagens regelverk ska alla länder vara överens och beslutet fattas i enhällighet för att ett förslag ska gå igenom. På många andra områden räcker det istället med kvalificerad majoritet, det vill säga att två tredjedelar av medlemsländerna säger ja, för att beslut ska kunna fattas. EU-kommissionen föreslår en stegvis övergång till beslutsfattande med kvalificerad majoritet även i skattefrågor. EU-kommissionen anser att dagens system, som fungerar olika i alla 28 medlemsstater, påverkar företag negativt och gör den inre marknaden mindre attraktiv för investeringar. Globalisering och digitalisering gör också att skattefrågor inte enbart kan hanteras på en nationell nivå, utan kräver gemensamma lösningar, enligt kommissionen. Riksdagen är mycket kritisk till EU-kommissionens förslag. Riksdagen anser att medlemsländernas möjligheter att införa och behålla egna nationella skatteregler är en mycket viktig princip som måste värnas. Riksdagen understryker också att den nationella suveräniteten i skattefrågor är avgörande för Sveriges konkurrenskraft och finansieringen av välfärden. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärende