fredag 24 januari 2020

Riksda´n 22 januari

Riksdagsbeslut 22 januari

Förvaltningen av företag med statligt ägande (NU4)
Riksrevisionens rapport om myndighetsgemensamt arbete mot organiserad brottslighet (JuU12)
Ja till straffansvar för samröre med terroristorganisationer (JuU13)
Skrivelse om styrning av länsstyrelserna har behandlats (KU2)
Riksdagens myndigheter ska inte få kompensation för moms vid representation (KU7)
KU har behandlat rapport om JO:s verksamhet (KU11)
Skrivelse om Sveriges feministiska utrikespolitik har granskats (UU6)

Förvaltningen av företag med statligt ägande (NU4) 

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om förvaltningen av de statliga företagen under 2018. Regeringen redogör bland annat för hur statens bolagsägande har utvecklats under 2018 samt för statens ägarpolicy och de riktlinjer som gäller för bolag med statligt ägande.
Riksdagen välkomnar att regeringen har utvecklat innehållet i skrivelsen så att riksdagen på ett bättre sätt ska kunna få en bild av utvecklingen i de statliga bolagen. Riksdagen betonar att det är viktigt att detta arbete fortsätter. Med det lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Riksdagen sa nej till olika motionsförslag om statliga företag. De handlar om den övergripande förvaltningen av statliga företag, hur förvaltningen av vissa av de statliga företagen ska bedrivas och om statens ägande av vissa företag.

Riksrevisionens rapport om myndighetsgemensamt arbete mot organiserad brottslighet (JuU12) 

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om myndighetsgemensamt arbete mot organiserad brottslighet. Riksrevisionen har bland annat granskat om regeringen i arbetet mot organiserad brottslighet har styrt de samverkande myndigheterna på ett tydligt och samordnat sätt. Riksrevisionen anser att regeringens styrning bör samordnas regelbundet för att förtydliga styrningen.
Vidare rekommenderar Riksrevisionen regeringen att regelbundet följa upp den myndighetsgemensamma verksamheten. Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens bedömning. Regeringen överväger därför flera åtgärder med anledning av rekommendationerna. Riksdagen, som finner att det myndighetsgemensamma arbetet utgör ett viktigt verktyg för att bekämpa organiserad brottslighet, anser att regeringen i större utsträckning än vad regeringen anger i skrivelsen bör följa de rekommendationer som Riksrevisionen lämnar i rapporten. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Riksdagen riktade samtidigt ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen med anledning av flera motionsyrkanden. Enligt riksdagen bör regeringen dels på ett tydligare sätt än i dag säkerställa att styrningen av det myndighetsgemensamma arbetet samordnas regelbundet, dels regelbundet följa upp den myndighetsgemensamma verksamheten.

Ja till straffansvar för samröre med terroristorganisationer (JuU13) 

Flera lagar som handlar om terroristbrott och annan allvarlig brottslighet ändras. Bland annat införs ett särskilt straffansvar för den som har samröre med en terroristorganisation, om samröret syftar till att främja, stärka eller stödja organisationen. Det blir även straffbart att uppmana till samröre och att rekrytera till samröre med terroristorganisationer. Vidare ska det bli straffbart att resa utomlands för att ha samröre med en terroristorganisation eller att finansiera samröre med en sådan organisation. Straffet för olovlig värvning ska skärpas.
De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2020. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Skrivelse om styrning av länsstyrelserna har behandlats (KU2) 

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om den granskning Riksrevisionen har gjort av hur regeringen styr länsstyrelserna.
Riksdagen anser att Riksrevisionens granskning är ett bra underlag för regeringen i arbetet med att utveckla sin styrning av länsstyrelserna. Riksdagen anser också att regeringen bland annat bör vara tydligare med att ange vilken roll länsstyrelserna ska ha i statsförvaltningen, vilka frågor länsstyrelserna ska prioritera, och ge länsstyrelserna större möjlighet att ta hänsyn till regionala förhållanden och förutsättningar i sitt arbete.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagens myndigheter ska inte få kompensation för moms vid representation (KU7) 

Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen ska inte längre få rätt till kompensation för inbetald moms vid representation och liknande ändamål. Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag.
Beslutet innebär att de här myndigheterna får samma regler om kompensationsrätt för moms som regeringens myndigheter.
Ändringen börjar gälla den 1 mars 2020.

KU har behandlat rapport om JO:s verksamhet (KU11) 

Justitieombudsmannen, JO, har lämnat sin årliga redogörelse för verksamheten till riksdagen. Redogörelsen gäller verksamhetsåret 1 juli 2018-30 juni 2019. JO är en del av riksdagens kontrollmakt och granskar om myndigheter och tjänstemän följer lagar och andra författningar.
Under perioden registrerades 9 152 nya ärenden hos JO. De områden som har ökat mest under året är ärenden som rör kriminalvård och migration. Antalet nya inspektionsärenden och andra ärenden som JO själv har tagit initiativ till ökade från 70 till 104 ärenden.
Konstitutionsutskottet, KU, gör en rad olika uttalanden med anledning av de ärenden JO tar upp i sin redogörelse. KU påminner bland annat om att den tillsyn som JO utövar är extraordinär och utskottet betonar att det är viktigt att den ordinarie tillsynsverksamhet som finns internt hos vissa myndigheter eller hos särskilda tillsynsmyndigheter fungerar. KU påminner också om respekten för individens värdighet i den offentliga verksamheten och betonar betydelsen av att myndigheterna kontinuerligt arbetar med frågor om bemötande och grundläggande rättsstatliga principer.
Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Skrivelse om Sveriges feministiska utrikespolitik har granskats (UU6) 

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Sveriges feministiska utrikespolitik. Skrivelsen ger en lägesbild av situationen för jämställdheten i världen för kvinnor och flickor och ger exempel på vad Sveriges arbete bidragit med på olika områden. Det är första gången som regeringen lämnar en samlad bild av den feministiska utrikespolitiken till riksdagen.
Riksdagen konstaterar bland annat att Sverige ska vara den globalt starkaste rösten för jämställdhet och kvinnors och flickors rättigheter. Inte minst mot bakgrund av det motstånd som finns internationellt mot jämställdhetsarbete och ett krympande demokratiskt utrymme i många länder.
Riksdagen framhåller även att respekten för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer också i fortsättningen bör vara en av de främsta prioriteringarna i utrikespolitikens samtliga delar och genomsyra alla politikområden.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 50 förslag i motioner som tar upp de områden som berörs i skrivelsen.

0 kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida