Riksda´n 23 mars

 

23 mars 2022
Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 23 mars • Den nationella planen för omprövning av vattenkraft (CU33) • Kritik mot förslag om ny EU-lagstiftning mot miljöbrott (JuU48) • Nej till motioner om minoritetsfrågor (KU32) • Utlänningar ska lämna fingeravtryck och fotograferas vid in- och utresa till Sverige (SfU14) • Uppmaningar till regeringen om det så kallade skuggsamhället (SfU16) • Arbetsgivaravgifterna för unga sänks ytterligare under sommaren 2022 (SfU21) • Öppna jämförelser i socialtjänsten har granskats (SoU20) • Särskild nationell strategi om läkemedel mot sällsynta sjukdomar bör tas fram (SoU21) • Covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen upphör att gälla (SoU27) • Regeringen uppmanas till åtgärder för en förbättrad vård (SoU36)
	Den nationella planen för omprövning av vattenkraft (CU33)  Den nationella planen för moderna miljövillkor innehåller så kallade prövningsgrupper och tidsplan för omprövningar av svensk vattenkraft. Riksdagen beslutade att rikta en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen som gäller den nationella planen. Riksdagen anser att tidsplanen för omprövningarna behöver justeras om inte regeringens prövning av vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram för tidsperioden 2021–2027 är klar när ansökningstiden för nästa prövningsgrupp löper ut. Vidare bör regeringen se till att alla nödvändiga åtgärder för att minska omprövningarnas negativa effekter på vattenkraftselen vidtas och att de undantag som EU-rätten medger används fullt ut. Tillkännagivandet har sin bakgrund i ett utskottsinitiativ, det vill säga att det är ett utskott som har tagit initiativ till förslaget och det kommer inte från en regeringsproposition eller en motion från ledamöter, som är det vanliga.
	Kritik mot förslag om ny EU-lagstiftning mot miljöbrott (JuU48)  EU-kommissionen har föreslagit ett nytt direktiv med EU-gemensam lagstiftning mot miljöbrott. Direktivet ska ersätta nuvarande EU-lagstiftning på området som vid en utvärdering visat sig inte ha någon större effekt i praktiken. Det föreslagna nya direktivet innehåller bland annat nya påföljder för miljöbrott. Riksdagen är i grunden positiv till en fördjupning av samarbetet på miljöbrottsområdet, men anser att en av de föreslagna påföljderna i direktivet inte bör beslutas på EU-nivå. Det gäller förslaget om att en person som har dömts för miljöbrott tillfälligt ska kunna förbjudas att ställa upp i val till eller kandidera till en offentlig tjänst. Riksdagen anser att det måste vara upp till varje medlemsstat att avgöra om man vill införa en sådan påföljd. Därmed anser riksdagen att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut i EU ska fattas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Principen värnar medlemsländernas rätt att ta egna beslut på nationell nivå. Riksdagen ska skicka sina synpunkter till EU-kommissionen i ett så kallat motiverat yttrande.
	Nej till motioner om minoritetsfrågor (KU32)  Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om minoritetsfrågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i de frågor motionerna tar upp. Förslagen handlar bland annat om arbetet mot antisemitism, romsk inkludering, sanningskommissioner, samers rättigheter, samepolitiken och Sametingets konstruktion, älvdalskans ställning, information om nationella minoriteter och minoritetsspråk, kommuners och regioners minoritetspolitik, statistik över samiskt näringsliv samt en kontaktyta för dialog mellan Sametinget och riksdagen.
	Utlänningar ska lämna fingeravtryck och fotograferas vid in- och utresa till Sverige (SfU14)  Riksdagen säger ja till regeringens förslag om lagändringar för att anpassa svensk lagstiftning till EU:s nya in- och utresesystem. EU:s in- och utrikessystem innebär att en utlänning från tredje land som vill resa in i Sverige ska lämna fingeravtryck och låta sig bli fotograferad för att en kontroll mot in- och utresesystemet ska kunna göras. Besluten fattas därför med anledning av de två EU-förordningar som antogs 2017. Lagändringarna föreslås börja gälla den dag regeringen bestämmer. Riksdagen sa nej till samtliga förslag i motioner.
	Uppmaningar till regeringen om det så kallade skuggsamhället (SfU16)  Riksdagen beslutade att rikta två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om skuggsamhället, det vill säga samhällsstrukturer som växer fram parallellt med välfärdssamhället. Det första tillkännagivandet handlar om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om • effektivare informationsutbyte mellan myndigheter • utökad informationsplikt för myndigheter och kommuner • DNA-analys som huvudregel vid viss anhöriginvandring • anmälningsplikt för asylsökande • boendeskyldighet och elektronisk övervakning • förlängd preskriptionstid för avvisnings- och utvisningsbeslut • fler återtagandeavtal och överenskommelser med ursprungsländer. Enligt det andra tillkännagivandet bör det införas ett förbud mot att kommuner ger ekonomiskt stöd till utlänningar som vistas i Sverige utan tillstånd. Riksdagens tillkännagivanden har sin grund i utskottsinitiativ, det vill säga att det är ett utskott som har tagit initiativ till förslagen och de kommer inte från en regeringsproposition eller en motion från ledamöter, som är det vanliga. I samband med att riksdagen gjorde tillkännagivandena behandlade riksdagen även ett trettiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 som rör utlänningar i Sverige utan tillstånd. Riksdagen sa nej till förslagen i motionerna med motiveringen att de är helt eller delvis tillgodosedda genom de tillkännagivanden som beslutats.
	Arbetsgivaravgifterna för unga sänks ytterligare under sommaren 2022 (SfU21)  Arbetsgivaravgifterna för unga mellan 18 och 23 är tillfälligt sänkta till och med mars 2023. Regeringen har föreslagit att arbetsgivaravgifterna för unga som har fyllt 18 men inte 23 ska sänkas ytterligare under juni, juli och augusti 2022. Bara ålderspensionsavgiften på 10,21 procent ska betalas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2022 och tillämpas på ersättning som lämnas under perioden den 1 juni–31 augusti 2022.
	Öppna jämförelser i socialtjänsten har granskats (SoU20)  Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av öppna jämförelser i socialtjänsten. Syftet med öppna jämförelser är att göra det möjligt att jämföra hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens kvalitet i hela Sverige med hjälp av indikatorer och därigenom bidra till högre kvalitet i socialtjänsten. Riksrevisionens övergripande slutsats är att öppna jämförelser endast till viss del bidrar till en mer jämlik socialtjänst av god kvalitet. Men eftersom det finns få alternativ till de årliga nationella mätningarna, som används för de öppna jämförelserna, så anser Riksrevisionen att de bör finnas kvar. För att öka nyttan av öppna jämförelser riktar Riksrevisionen ett antal rekommendationer till Socialstyrelsen och regeringen. Exempelvis ska regeringen ge Socialstyrelsen bättre möjligheter att samla in och hantera individbaserad statistik. Riksdagen välkomnar Riksrevisionens granskning och noterar bland annat att en utredning som gör bedömningar om den nationella officiella statistiken inom socialtjänsten håller på att behandlas av regeringen. Utredningen bedömer att statistiken bör stärkas och utökas. Riksdagen sa nej till två förslag i motioner inom området och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Särskild nationell strategi om läkemedel mot sällsynta sjukdomar bör tas fram (SoU21)  Regeringen bör ta fram en särskild nationell strategi och en särskild finansiering för att säkerställa att patienter i hela landet får tillgång till läkemedel mot sällsynta sjukdomar och diagnoser. Det anser riksdagen och riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta. Förslaget om tillkännagivande kom i två motioner i samband med att riksdagen behandlade en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om statens subventionering av läkemedel. Riksrevisionen har i rapporten granskat Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets (TLV) arbete med att bedöma vilka läkemedel som ska subventioneras och ingå i högkostnadsskyddet samt regeringens arbete med att ge förutsättningar för detta arbete. Enligt Riksrevisionen bör regeringen bland annat initiera en dialog mellan staten, regionerna och industrin för att diskutera aktuella läkemedelsfrågor. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen upphör att gälla (SoU27)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen ska upphöra att gälla den 31 mars 2022. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att sjukdomen covid-19 inte längre ska anges som en allmänfarlig eller samhällsfarlig sjukdom. Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2022. Riksdagen avgjorde ärendet trots att det har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlas, som är det vanliga.
	Regeringen uppmanas till åtgärder för en förbättrad vård (SoU36)  Riksdagen vill snarast se åtgärder för en förbättrad vård med bland annat fler vårdplatser och samordning av vårdköerna. Därför riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen med ett antal uppmaningar. Bland annat uppmanas regeringen att • ha som övergripande målsättning att öka antalet vårdplatser • se över frågan om samordning av vårdköerna • se över frågan om att patienter fritt kan söka såväl öppen som sluten specialistvård i hela landet • se till att utbildningsplatser anpassas till behovet av personal • se över frågan om att införa fler möjligheter för personal att arbeta för olika huvudmän • se över frågan om arbetsmiljön i vården • se över frågan om att stärka företagshälsovården. Regeringen ska under 2022 återrapportera till riksdagen hur arbetet med åtgärderna går. Detta ska göras i skrivelser senast 31 maj 2022, 31 augusti 2022 och 30 november 2022. Tillkännagivandet bygger på ett så kallat utskottsinitiativ från socialutskottet. Det betyder att det är utskottet som tagit initiativ till förslaget. Det kommer inte från en proposition från regeringen eller en motion från en riksdagsledamot