Riksda´n 18 maj

 

	18 maj 2022
Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 18 maj • Nej till motioner om idrott och friluftsliv (KrU8) • Uppmaningar om ändringar i artskyddet och i förvaltningen av varg (MJU24) • Mindre lagändringar för att genomföra internationella bestämmelser om radiologiska skador och skador vid sjötransporter (CU18) • Nya regler ska ge ett modernare konsumentskydd (CU19) • Det ska bli lättare att flytta pensionssparande i form av fond- och depåförsäkringar (FiU36) • Ändringar i lagtexter kring bevisupptagning inom EU (JuU36) • Ja till skärpta straff för knivbrott (JuU38) • Ursprunget för gas, kyla och värme ska kunna visas (NU17) • Nya bestämmelser för elnätsverksamhet (NU21) • Hållbar och säker energiförsörjning i EU (NU24) • Ja till nya regler om helt försäkringsbestånd (SkU26) • Ändrade krav på jord- och skogsbruksföretag som får stöd enligt EU-rätten (SkU27) • Värdlandsavtal mellan Sverige och Internationella vaccininstitutet (SoU29) • Säkrare yrkestrafik i EU (TU15) • Gemensamma EU-regler för elektronisk kommunikation (TU17) • Ja till att göra det lättare att ta emot militärt stöd från andra länder (UU19)
	Nej till motioner om idrott och friluftsliv (KrU8)  Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Anledningen är främst att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om en självständig och stark idrott, idrott för alla, idrottsanläggningar, parasport, friluftslivsmål och forskning om friluftsliv.
	Uppmaningar om ändringar i artskyddet och i förvaltningen av varg (MJU24)  Riksdagen vill se förändringar i det svenska artskyddet och uppmanar regeringen i ett tillkännagivande att vidta flera åtgärder: • Fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet bör regleras var för sig så att de strikta bestämmelserna för hotade arter i art- och habitatdirektivet inte tillämpas på alla vilda fåglar. • Regeringen bör förtydliga att nationella fridlysta arter inte avsevärt ska kunna försvåra skogsbruk. • Det ska förtydligas att en markägare ska kunna få ersättning vid ett förbud att bruka marken med hänvisning till artskyddet. • Regeringen bör tydligt reglera att det är staten som ansvarar för att utreda om det finns skyddade arter i ett område, inte skogsägaren. Tillkännagivandet lades fram som ett utskottsinitiativ från miljö- och jordbruksutskottet, det vill säga att förslaget väcktes i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion. Riksdagen riktade också tre tillkännagivanden till regeringen som bygger på motioner från den allmänna motionstiden 2021. Två av dem handlar om förvaltning av vargstammen: • Det bör finnas regionala förvaltningsplaner för varg, eftersom vargstammen varierar över landet. Riksdagen anser också att referensvärdet för vargstammen – det vill säga hur många vargar som krävs för att vargstammen ska anses ha gynnsam bevarandestatus – bör vara, mellan 170 och 270 vargar. Dock bör det hållas i det nedre spannet om 170 individer, bland annat med tanke på att vargpopulationen förtätats. • Regeringen bör undersöka ett samarbete med Norge om förvaltningen av den skandinaviska vargstammen eftersom populationen rör sig i båda länderna. Det tredje tillkännagivandet handlar om att anlägga och restaurera ålgräsängar för att gynna den biologiska mångfalden i havsvikar och kustnära havsområden.
	Mindre lagändringar för att genomföra internationella bestämmelser om radiologiska skador och skador vid sjötransporter (CU18)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om mindre lagändringar för att genomföra internationella bestämmelser om radiologiska skador och skador vid sjötransporter. Lagändringarna är av lagteknisk karaktär med anledning av att 2010 års HNS-konvention inte har börjat gälla än. HSN-konventionen är en internationell konvention om ansvar och ersättning för skada i samband med sjötransport av farliga och skadliga ämnen.
	Nya regler ska ge ett modernare konsumentskydd (CU19)  Regeringen har föreslagit en rad lagändringar som ska ge ett starkare skydd för konsumenter, anpassat till en ökad digitalisering. Ändringarna görs med anledning av EU-regler på området. Bland annat innebär ändringarna att konsumenters rätt till information från näringsidkare utökas. Till exempel måste det framgå om den som säljer en produkt på en digital marknadsplats är näringsidkare eller inte. En annan lagändring gäller information om prissänkningar. Om det står att en produkt säljs med sänkt pris ska det tidigare priset också anges. Huvudregeln är att det tidigare priset ska vara det lägsta priset för produkten de senaste 30 dagarna före prissänkningen. Kravet att informera om prissänkningar ska inte gälla varor som snabbt kan försämras eller bli för gamla. Enligt riksdagen bör det tydliggöras hur det nya informationskravet om prissänkningar ska tillämpas, och bestämmelsen behöver även följas upp. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta. Riksdagen beslutade att lagändringarna ska börja gälla den 1 september 2022, istället för den 1 juli som regeringen föreslagit.
	Det ska bli lättare att flytta pensionssparande i form av fond- och depåförsäkringar (FiU36)  Riksdagen sa ja till förslag från regeringen som innebär att rätten att flytta och återköpa individuella fond- och depåförsäkringar utökas. Rätten till flytt och återköp ska gälla oavsett när avtalet om fond- och depåförsäkring har ingåtts. Lagändringarna berör framför allt de som har sparande i privata pensionsförsäkringar och individuella tjänstepensionsförsäkringar. Riksdagen beslutade också att rikta två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen. Regeringen bör utreda hur flytt av tjänstepension kan underlättas. Regeringen bör även utreda möjligheten att ta bort kravet på firmatecknares underskrift när tjänstepension flyttas från en tidigare arbetsgivare.
	Ändringar i lagtexter kring bevisupptagning inom EU (JuU36)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar i tre lagar som rör bevisupptagning vid utländsk domstol. Ändringarna gäller justeringar av lagtexterna för att förtydliga lagarna. Bland annat att där orden ”mål eller ärenden” byts ut mot ”mål och ärenden” och att EG ersätts med EU. Lagarna som berörs är: • lag om ändring i lagen (1946:816) om bevisupptagning åt utländsk domstol, • lag om ändring i lagen (1946:817) om bevisupptagning vid utländsk domstol • lag om ändring i lagen (2003:493) om EG:s förordning om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur. Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2022.
	Ja till skärpta straff för knivbrott (JuU38)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om skärpta straff för knivbrott. Förslagen innebär • att maxstraffet för avsiktliga knivbrott höjs från fängelse i sex månader till fängelse i ett år • införande av en särskild straffskala för så kallade oaktsamma knivbrott som ska kunna ge böter eller fängelse i högst sex månader • att straffskalan för grovt knivbrott ändras så att maxstraffet blir fängelse i högst två år istället för fängelse i högst ett år • att fler knivbrott ska kunna räknas som grova eftersom fler omständigheter ska kunna tas med i bedömningen. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 juli 2022.
	Ursprunget för gas, kyla och värme ska kunna visas (NU17)  Producenter av gas, kyla och värme ska kunna få så kallade ursprungsgarantier utfärdade, för att kunna visa vilken källa var energin kommer ifrån. I dag är det bara producenter av el som kan ges ursprungsgarantier. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget är en följd av omarbetningar i EU:s direktiv om att främja användningen av energi från förnybara energikällor.
	Nya bestämmelser för elnätsverksamhet (NU21)  Ett företag som tillhandahåller starkströmsledningar för överföring av el bedriver nätverksamhet. Regeringen föreslår ändrade bestämmelser för nätverksamhet med syfte att genomföra delar av EU:s elmarknadsdirektiv. Utöver det handlar förslagen bland annat om • hur driften av en ledning eller ett ledningsnät ska vara organiserad • att överföring och distribution i nätverksamhet ska redovisas var för sig • att elanvändare i vissa fall ska kunna ansluta småskalig elproduktion till elnätet utan att betala någon avgift till nätföretaget • när Energimarknadsinspektionen, nätmyndigheten, ska pröva tvister om villkoren för anslutning till elnätet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2022.
	Hållbar och säker energiförsörjning i EU (NU24)  EU-kommissionen har i ett meddelande presenterat gemensamma åtgärder för en säkrare och mer hållbar energiförsörjning som kan minska effekterna av höga energipriser och importberoendet av fossila bränslen. Kommissionen redogör för hur EU ska fasa ut sin import av energi från Ryssland. Näringsutskottet har granskat meddelandet och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ytterligare skynda på arbetet med att så snart som möjligt fasa ut EU:s beroende av fossila bränslen från Ryssland. För att uppnå detta betonar utskottet i sitt utlåtande att energiomställningen måste påskyndas och bidragen från alla typer av inhemska fossilfria energikällor måste bli större. Utskottet lyfter även fram biobränslen från skogs- och jordbruket för exempelvis uppvärmning och transporter som ett alternativ till fossila bränslen. Vidare kan utfasningen påskyndas genom snabbare utbyggnad av vindkraft, värmepumpar och solkraft. Dessutom framhåller utskottet att det är viktigt med snabbare tillståndsgivning för att skynda på projekten för förnybar energi. Med hänvisning till utskottets ställningstagande lade riksdagen utlåtandet till handlingarna.
	Ja till nya regler om helt försäkringsbestånd (SkU26)  Regeringen föreslår att ett försäkringsbolag ska kunna överlåta hela sitt försäkringsbestånd, det vill säga samtliga försäkringar, till ett annat försäkringsbolag – utan att det får konsekvenser på inkomstskatten för det företag som övertar försäkringarna. Det innebär i korthet att det övertagande försäkringsbolaget tar över det överlåtande försäkringsbolagets skattemässiga situation. En förutsättning för detta är att överlåtelsen görs i syfte att en tjänstepensionsverksamhet ska bedrivas av ett tjänstepensionsföretag. Syftet med de nya reglerna är att samtliga försäkringsbolag – oavsett ägandeform – ska ges samma möjligheter att renodla verksamheten utan omedelbara konsekvenser för inkomstbeskattningen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna ska börja gälla den 1 juli 2022 och upphöra den 1 januari 2023.
	Ändrade krav på jord- och skogsbruksföretag som får stöd enligt EU-rätten (SkU27)  Regeringen har föreslagit ändrade krav på de jord- eller skogsbruksföretag som tar emot statligt stöd i form av återbetalning av bränsleskatt och skatt på el. Ändringarna innebär att stödmottagaren ska lämna, och därmed offentliggöra, uppgifter om så kallad primär jordbruksproduktion – det vill säga uppgifter om vilka råvaror som framställs av företaget. Förslaget har lagts fram till följd av ändrade EU-regler. Regeringen föreslår också att uppgifterna ska lämnas av de jord- eller skogsbruksföretag som tar emot stöd om minst 15 000 euro per kalenderår. De nya reglerna ska börja gälla den 1 juli 2022. Riksdagen sa ja till förslagen. Riksdagen anser dock att beloppsgränsen för att lämna uppgifter bör höjas till 60 000 euro för att minska den administrativa bördan för företag. Därför riktade riksdagen ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att återkomma till riksdagen med ett sådant förslag.
	Värdlandsavtal mellan Sverige och Internationella vaccininstitutet (SoU29)  Eftersom Internationella vaccininstitutet avser att etablera ett Europakontor i Stockholm har ett värdlandsavtal mellan Sveriges regering och institutet upprättats. I avtalet regleras ställning, immunitet och privilegier för Internationella vaccininstitutets Europakontor, kontorets personal och deras familjemedlemmar. Regeringen därför att Internationella vaccininstitutet läggs till i bilagan till lagen om immunitet och privilegier i vissa fall, vilket innebär att värdlandsavtalets bestämmelser blir gällande i Sverige. Riksdagen beslutade att godkänna värdlandsavtalet och antog därmed regeringens förslag till ändring i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall. Lagändringen föreslås träda i kraft den dag som regeringen bestämmer.
	Säkrare yrkestrafik i EU (TU15)  Trafikutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om att genomföra EU:s så kallade mobilitetspaket. Mobilitetspaketet syftar till att skapa bättre arbetsvillkor för yrkesförare inom unionen, att få till en mer rättvis konkurrens mellan transportföretagen och att öka säkerheten på vägarna. De nya reglerna stärker kontrollen av transportföretagen. Lagändringarna gör det också svårare att utnyttja utländska yrkesförare. Förutom att säga ja till regeringens förslag godkände riksdagen trafikutskottets förslag till ändring i lagen om uthyrning av arbetstagare. Riksdagen sa nej till motionsförslagen om yrkestrafik och taxi. Lagändringarna börjar gälla den 15 juni 2022.
	Gemensamma EU-regler för elektronisk kommunikation (TU17)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa EU-direktivet om en europeisk kodex, gemensamma EU-regler, för elektronisk kommunikation. Förslaget innehåller nya regler om bland annat konsumentskydd för användare, tillgången till elektroniska tjänster, säkerhetsregler och konkurrensregler. De gemensamma reglerna ska vara till gagn för både konsumenter och företag. Lagändringarna ska börja gälla den 3 juni 2022.
	Ja till att göra det lättare att ta emot militärt stöd från andra länder (UU19)  Regeringen har föreslagit lagändringar som syftar till att förbättra förutsättningarna för Sverige att ta emot militärt stöd i form av militära styrkor från andra länder. Om Sverige är i krig eller krigsfara ska regeringen få befogenhet att begära militärt stöd i form av militära styrkor av länder som är medlemmar i Europeiska unionen (EU) eller Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato). Regeringen ska även få rätt att begära militärt stöd av länder som är med i EU eller Nato för att hindra kränkningar av svenskt territorium i fred eller under krig mellan andra länder. Regeringen ska också få överlåta förvaltningsuppgifter till länder som lämnar militärt stöd. Genom att riksdagen ger regeringen möjlighet att fatta den här typen av beslut skapas förutsättningar för att bättre kunna försvara Sverige. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 19 maj 2022. Ärendet avgjordes trots att det har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det beslutas, som är det vanliga