Riksda´n 19 maj

 

	19 maj 2022
Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 19 maj • Ja till regeringens förslag om nya sekretessregler för ljuddämpare till skjutvapen (JuU32) • Bättre tillgång till finansiell information i brottsbekämpningen (JuU39) • Skärpta straff för gravfridsbrott (JuU43) • Nej till motioner om kommunala och regionala frågor (KU34) • Möjligt för kommuner att fatta automatiserade beslut (KU36) • Riksdagen vill att regeringen vidtar åtgärder i fråga om Sveriges energiförsörjning och rysk energi (NU27) • EU-förslag om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet kritiseras i vissa delar (NU28) • Uppmaningar till regeringen i folkhälsofrågor (SoU16) • Uppmaningar till regeringen om e-hälsa och information inom nätbaserad vård (SoU17) • Nya regler för organdonation (SoU26)
	Ja till regeringens förslag om nya sekretessregler för ljuddämpare till skjutvapen (JuU32)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya och tydligare regler gällande sekretess för ljuddämpare till skjutvapen. Enligt ett tidigare riksdagsbeslut kommer ljuddämpare inte längre att jämställas med skjutvapen från den 1 juli 2022. Det innebär också att uppgifter om ljuddämpare inte längre kommer att omfattas av de nuvarande sekretessreglerna. Regeringen har därför föreslagit en lagändring som innebär att uppgifter om ljuddämpare även i fortsättningen ska kunna omfattas av sekretess. Riksdagen håller med om att denna möjlighet bör finnas kvar även om ljuddämpare inte längre jämställs med skjutvapen. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2022.
	Bättre tillgång till finansiell information i brottsbekämpningen (JuU39)  Svenska lagar ändras för att ge brottsbekämpande myndigheter utökad tillgång till finansiell information och finansiell analys. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Beslutet innebär att en ny lag om finansiell information i brottsbekämpningen införs och lagändringar om bland annat konto- och värdefackssystem, offentlighet och sekretess. I och med detta anpassas svensk lag till EU-regler om finansiell information i brottsbekämpningen. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022.
	Skärpta straff för gravfridsbrott (JuU43)  Straffet för gravfridsbrott har inte ändrats på nästan 30 år och maximistraffet är i dag fängelse i två år. För att visa på brottets allvar föreslår regeringen att bestämmelsen om brott mot gravfrid ska kompletteras med en särskild straffskala för grovt gravfridsbrott. Förslaget innebär att straffet för grovt brott ska vara fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Vid bedömningen av om det är ett grovt brott ska det tas särskild hänsyn till om gärningsmannen har tillfogat ett lik en svår skada, om gärningen har lett till stor förstörelse eller på annat sätt har varit särskilt hänsynslös eller farlig. Regeringen föreslår också att försök till gravfridsbrott och försök, förberedelse och stämpling till grovt gravfridsbrott ska vara straffbart. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen beslutade samtidigt att rikta två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om att • straffskalan för grovt brott bör vara fängelse i lägst två och högst åtta år • grund för att anse ett brott som grovt bör gälla när hantering av en avliden kropp försvårar en brottsutredning. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2022.
	Nej till motioner om kommunala och regionala frågor (KU34)  Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 och 2021. Motionerna handlar bland annat om det kommunala självstyret, försökskommuner, kommunsamverkan och kommunsammanslagningar.
	Möjligt för kommuner att fatta automatiserade beslut (KU36)  Kommunallagen ska ändras så att kommuner och regioner ska kunna delegera rätten att fatta beslut till en automatiserad beslutsfunktion. Det beslutade riksdagen efter förslag från regeringen. För att ett beslut ska få fattas automatiserat måste ärendet fullt ut omfattas av förvaltningslagens regler om ärendehandläggning. Det automatiserade beslutfattandet får heller inte ske i strid med någon annan lag. Ändringarna innebär att kommunerna kommer ha motsvarande möjlighet att fatta automatiserade beslut som statliga myndigheter. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till en ny lag om proportionella val i kommuner och regioner. Den nya lagen innehåller bland annat regler som ska motverka att partier kan tjäna platser genom att använda andra partiers gruppbeteckning utan att det finns ett äkta samarbete. Vidare ska kommunallagens regler om jäv för förtroendevalda och anställda vid ärendehandläggning hos nämnder anpassas till förvaltningslagens regler om jäv. Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022.
	Riksdagen vill att regeringen vidtar åtgärder i fråga om Sveriges energiförsörjning och rysk energi (NU27)  Riksdagen riktar en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att vidta olika åtgärder i fråga om Sveriges energiförsörjning och rysk energi. Riksdagen betonar att det är viktigt att regeringen fortsatt tydligt och med kraft driver linjen i EU att det europeiska beroendet av rysk energi snarast praktiskt möjligt ska upphöra. Det gäller inte minst fossil energi. Regeringen bör också driva frågan om att EU ska ta fram ett regelverk för ursprungsmärkning av fossil energi, som i första hand gäller geografiskt ursprung. Åtgärder behöver även vidtas så att Sverige upphör med import av rysk energi när det är möjligt, inte minst fossila bränslen som naturgas och olja. Regeringen bör granska vilken import som förekommer i dag. Därefter bör olika juridiskt och praktiskt möjliga alternativ övervägas, både vad gäller skyndsamma och mer långsiktiga åtgärder för att trygga Sveriges energiförsörjning. Riksdagens beslut om tillkännagivande till regeringen grundar sig i ett utskottsinitiativ. Det innebär att förslaget är väckt i utskottet. Förslag kommer annars oftast i en proposition från regeringen eller i en motion från ledamöter.
	EU-förslag om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet kritiseras i vissa delar (NU28)  EU-kommissionen har lämnat förslag till nya EU-regler om tillbörlig aktsamhet för vissa företag i fråga om hållbarhet. Syftet med reglerna är bland annat att förbättra metoderna för företagsstyrning så att förfaranden för att hantera och begränsa risker och konsekvenser för mänskliga rättigheter och miljö införlivas i företagens strategier. Även de risker och konsekvenser som härrör från företagens värdekedjor, till exempel från underleverantörer, ska inkluderas. Riksdagen är positiv till kommissionens förslag i det stora hela, men anser att vissa delar som rör bolagsstyrning strider mot subsidiaritetsprincipen. Enligt den principen ska beslut i EU fattas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Principen värnar medlemsländernas rätt att ta egna beslut på nationell nivå. De delar i förslaget som enligt riksdagen strider mot subsidiaritetsprincipen är bestämmelserna om att företagen ska ta vissa hänsyn när de fastställer rörliga ersättningar, aktsamhetsplikt för medlemmar av företagets ledning samt införande och övervakning av åtgärder för tillbörlig aktsamhet. Riksdagen skickar sina synpunkter till EU-kommissionen genom ett så kallat motiverat yttrande.
	Uppmaningar till regeringen i folkhälsofrågor (SoU16)  Riksdagen riktar fem uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen i folkhälsofrågor: • Regeringen bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att se över hur hivförebyggande läkemedel och hivtestning kan utökas i regionerna, samt göra insatser för att öka kunskapen om hiv bland allmänheten. • Regeringen bör ge Folkhälsomyndigheten i uppdrag att ta fram ett underlag till ett nationellt vaccinationsprogram för äldre. • Regeringen bör se över hur det förebyggande arbetet mot barnfetma kan stärkas och utvecklas i hela landet. • Regeringen bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att samordna det förebyggande arbetet inom allergiområdet samt att arbeta för att vården av allergiska personer ska bli mer jämlik. • Regeringen bör se över hur staten kan ta över det långsiktiga ansvaret för pollenmätningar i Sverige. Tillkännagivandena gjordes i samband med att riksdagen behandlade cirka 210 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga förslag. Anledningen är främst att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.
	Uppmaningar till regeringen om e-hälsa och information inom nätbaserad vård (SoU17)  Riksdagen riktade tre uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen med anledning av förslag i motioner om bland annat e-hälsa och bristande eller svårtillgänglig information inom nätbaserad vård. Regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att • ta fram en nationell plattform för mer lättillgänglig information om kvalitet, väntetider och utbud av vård • utreda frågan om en långsiktig patientreform • utreda behovet av ett brett nationellt kvalitetsregister för kognitiva sjukdomar. Syftet med uppmaningarna är bland annat att förenkla och underlätta för patienter att på nätet kunna hitta information om bland annat väntetider, behandlingar, uppföljning och jämförelse samt medicinering. Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med behandlingen av cirka 150 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga motioner med hänvisning till att arbete redan pågår inom området.
	Nya regler för organdonation (SoU26)  Regeringen har föreslagit att en möjlig organdonator under vissa förutsättningar ska kunna ges en så kallad organbevarande behandling före döden. Det innebär intensivvårdsinsatser och andra åtgärder för att bevara organens funktion eller förbättra förutsättningarna för transplantation. Samtidigt har regeringen föreslagit förändringar som handlar om närståendes roll i donationsprocessen. Bland annat innebär det att det så kallade närståendevetot tas bort. Det vill säga att närstående inte längre har möjlighet att förbjuda donation i de fall den möjliga donatorns inställning till donation är okänd. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2022. Riksdagen sa ja till förslagen och riktade även två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen: • Det nordiska njurbytesprogrammet – där frivilliga donatorer matchas med patienter som behöver ny njure – bör stärkas och utökas. På så sätt skulle fler personer i Sverige kunna bli transplanterade med njurar från levande donatorer. • Anhöriga till avlidna organdonatorer över hela landet bör få ett systematiskt och jämlikt bemötande med bland annat möjlighet till uppföljningssamtal