Riksda´n 28 november

 

Riksdagsbeslut 28 november

• Lättare att upptäcka brott i samband med vadhållning (KrU2)
• Bättre möjligheter att attrahera högkvalificerad arbetskraft från tredjeland (SfU6)
• Skrivelse om nationell säkerhetsstrategi har behandlats (UU6)

Lättare att upptäcka brott i samband med vadhållning (KrU2)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att licenshavare med licens för vadhållning ska få behandla personuppgifter om det är nödvändigt i syfte att upptäcka lagöverträdelser i vissa fall. Med vadhållning menas att man satsar pengar eller annat värde på utfallet av en viss händelse. Personuppgifter ska få behandlas om det är nödvändigt för att

• granska ett spel om pengar i syfte att upptäcka fusk, bedrägeri och annan brottslig verksamhet
• kontrollera och rapportera avvikande spelmönster och misstankar om manipulation av resultat inom sport med vadhållning
• kontrollera och rapportera om en spelare deltagit i vadhållning som strider mot idrottens regelverk om matchfixning. Med matchfixning menas exempelvis att en match kan vara uppgjord i förväg.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 februari 2025.

Bättre möjligheter att attrahera högkvalificerad arbetskraft från tredjeland (SfU6)

Bättre möjligheter att attrahera och behålla högkvalificerade arbetstagare från tredjeland. Det är syftet med det nya blåkortdirektivet från EU som innebär att Sverige och övriga medlemsländer ska införa nya regler om uppehålls- och arbetstillstånd för personer med högkvalificerade anställningar. 

Riksdagen sade ja till regeringens förslag att bland annat sänka lönetröskeln för EU-blåkort. Riksdagen anser att den sänkta tröskeln gör det möjligt för Sverige att bevilja fler eftertraktade yrkesgrupper ett EU-blåkort. Dessutom sade riksdagen ja till förslagen som handlar om att utvidga tillämpningsområdet och att öka flexibiliteten i regelverket för EU-blåkort. 

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2025.

Skrivelse om nationell säkerhetsstrategi har behandlats (UU6)

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om nationell säkerhetsstrategi. I strategin definieras Sveriges nationella säkerhetsintressen. 

Den nationella säkerhetsstrategin är avsedd att ge en långsiktig inriktning av regeringens arbete med nationell säkerhet. Strategin ska också vara vägledande för arbetet med nationell säkerhet i Sverige lokalt, nationellt och internationellt. Strategin kommer också att ligga till grund för regeringens styrning av myndigheter och andra regeringsbeslut.

Riksdagen konstaterar i enlighet med regeringens strategi att riksdag och regering har det yttersta ansvaret för att värna Sveriges fred, frihet och säkerhet.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.