Riksda´n 11 december

Riksdagsbeslut 11 december 3,2 miljarder till samhällsplanering (CU1) Nya krav på företag inom finanssektorn (FiU13) 87 miljarder kronor till rättsväsendet (JuU1) 16,9 miljarder till kultur, medier, trossamfund och fritid (KrU1) 123 miljarder till ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (SfU1) 62,9 miljarder kronor till ekonomisk trygghet vid ålderdom (SfU2) 105 miljarder till ekonomisk trygghet för familjer och barn (SfU3) 11,9 miljarder till migration (SfU4) Anmälan av regler om tillfälligt skydd (SfU8) Arbetsgivare blir skyldiga att deklarera uppgifter om frånvaro vid vab (SfU9) Skatteavtal mellan Sverige och Ryssland ska suspenderas (SkU8) 120,3 miljarder till hälsovård, sjukvård och social omsorg (SoU1) 94 miljarder till kommunikationer (TU1) Riksdagen står bakom regeringens säkerhetspolitiska inriktning i försvarspropositionen (UFöU1) 3,2 miljarder till samhällsplanering (CU1) Totalt cirka 3,2 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Mest pengar, cirka 1,4 miljarder kronor, går till investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande. Investeringsstödet är under avveckling. Knappt 300 miljoner går till bostadspolitisk utveckling och cirka 900 miljoner går till Lantmäteriet. Boverket får cirka 300 miljoner och Konsumentverket cirka 200 miljoner kronor. Utskottet föreslår även att riksdagen säger nej till alternativa budgetförslag i motioner. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. Nya krav på företag inom finanssektorn (FiU13) Riksdagen sa ja till regeringens förslag att införa nya krav på företag inom finanssektorn. Kraven omfattar bland annat företagens riskhantering när det gäller informations- och kommunikationsteknik, incidentrapportering, och testning av digital operativ motståndskraft. Kraven införs genom en ny lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om digital operativ motståndskraft för finanssektorn (DORA-förordningen) samt följdändringar i flera lagar på finansmarknadsområdet. Lagändringarna börjar gälla den 17 januari 2025. 87 miljarder kronor till rättsväsendet (JuU1) Totalt cirka 87 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Rättsväsendet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Mest pengar, drygt 45 miljarder kronor, går till Polismyndigheten. Det näst största anslaget, knappt 20,5 miljarder kronor, går till Kriminalvården och knappt 8,2 miljarder kronor går till Sveriges domstolar. Riksdagen sa nej till nio förslag i motioner från allmänna motionstiden 2024, bland dessa ingår alternativa budgetförslag. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. 16,9 miljarder till kultur, medier, trossamfund och fritid (KrU1) Totalt cirka 16,9 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Kultur, medier, trossamfund och fritid. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Mest pengar, cirka 2,4 miljarder kronor går till statsbidrag till folkhögskolor. Cirka 2,1 miljarder går till stöd till idrotten och cirka 1,6 miljarder går till bidrag till regional kulturverksamhet. Riksdagen sa nej till alternativa budgetförslag i motioner. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. 123 miljarder till ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (SfU1) Totalt cirka 123 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Riksdagen säger ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet. Riksdagen säger också ja till regeringens förslag om ändringar i bland annat socialförsäkringsbalken och om ett bemyndigande om ekonomiska åtaganden. Samtidigt föreslår säger riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Mest pengar, cirka 53,9 miljarder kronor, går till anslaget Sjukpenning och rehabilitering. Det näst största anslaget Aktivitets- och sjukersättningar får cirka 51,7 miljarder kronor. Anslaget Försäkringskassan får cirka 10,8 miljarder kronor. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. 62,9 miljarder kronor till ekonomisk trygghet vid ålderdom (SfU2) Totalt cirka 62,9 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid ålderdom. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Mest pengar, knappt 32,3 miljarder kronor, går till anslaget Garantipension till ålderspension. Det näst största anslaget, drygt 14,4 miljarder kronor, går till Bostadstillägg till pensionärer. Anslaget Efterlevandepensioner till vuxna får knappt 7,8 miljarder kronor. Riksdagen sa nej till tre förslag i motioner från allmänna motionstiden 2024 med alternativa budgetförslag. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. 105 miljarder till ekonomisk trygghet för familjer och barn (SfU3) Totalt cirka 105 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet för familjer och barn. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Mest pengar, drygt 50 miljarder kronor, går till föräldrapenning och cirka 32 miljarder kronor går till barnbidrag. Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om lagändringar som begränsar möjligheterna att använda föräldrapenning på arbetsfri tid och när föräldern förvärvsarbetar. Riksdagen sa också ja till förslaget om lagändring för att förlänga det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer inom bostadsbidraget. Lagändringarna börjar huvudsakligen gälla den 1 januari och den 1 april 2025. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. 11,9 miljarder till migration (SfU4) Totalt cirka 11,9 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Migration. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Mest pengar, cirka 5,3 miljarder kronor, går till Migrationsverket. Cirka 4,1 miljarder går till ersättningar och bostadskostnader och cirka 0,9 miljarder går till domstolsprövning i utlänningsmål. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden och nej till alternativa budgetförslag i motioner. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen. Anmälan av regler om tillfälligt skydd (SfU8) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om ändringar i en förordning. Ändringarna gäller personer som fått uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet. De nya reglerna innebär att det för en sådan person inte längre ska kunna vara ett hinder för att få förlängt uppehållstillstånd att personen är folkbokförd i Sverige. Riksdagen konstaterade att regeringen hanterat ändringarna enligt regelverket och lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutats. Arbetsgivare blir skyldiga att deklarera uppgifter om frånvaro vid vab (SfU9) Regeringen har föreslagit att uppgifter om anställdas frånvaro ska lämnas till Skatteverket. Det gäller i de fall frånvaron kan ge rätt till föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning, så kallad vård av barn (vab). Riksdagen sa ja till förslaget. Enligt förslaget ska Skatteverket samla in uppgifterna i samband med arbetsgivardeklarationen, sedan lämnas de över till Försäkringskassan. Försäkringskassan använder uppgifterna i sin kontroll av föräldrapenningsförmånerna. Regeringens förslag innehåller också en bestämmelse om sekretess som ska gälla i det fall en uppgift om frånvaro inte hör till denna typ av ärende hos Försäkringskassan. Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2025. Skatteavtal mellan Sverige och Ryssland ska suspenderas (SkU8) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att upphäva lagen om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Ryssland. Bakgrunden är att Ryssland ensidigt har beslutat att suspendera tillämpningen av ett antal artiklar i skatteavtalet mellan Sverige och Ryssland. Syftet med förslaget är att avtalet mellan Sverige och Ryssland ska suspenderas i sin helhet och att Sverige därmed tills vidare slutar att tillämpa avtalet. Lagen om upphävande börjar gälla den dag som regeringen bestämmer. 120,3 miljarder till hälsovård, sjukvård och social omsorg (SoU1) Totalt cirka 120,3 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Hälsovård, sjukvård och social omsorg. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet. Mest pengar, knappt 41,1 miljarder kronor, går till anslaget Bidrag för läkemedelsförmånerna. Det näst största anslaget, knappt 26,9 miljarder kronor, går till kostnader för statlig assistansersättning. Anslaget Bidrag till folkhälsa och sjukvård får drygt 11,2 miljarder kronor. Riksdagen sa också säga ja till regeringens förslag om vissa bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, och att godkänna en investeringsplan. Dessutom godkände riksdagen förslag som handlar om mål för folkhälsopolitiken. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner och övriga motioner. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. 94 miljarder till kommunikationer (TU1) Totalt cirka 94 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Kommunikationer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Mest pengar, drygt 41 miljarder kronor, går till utveckling av statens transportinfrastruktur, bland annat vägar och järnvägar. Cirka 40 miljarder kronor går till att underhålla och upprätthålla den befintliga transportinfrastrukturen och drygt 2,6 miljarder kronor går till Transportstyrelsen. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden och investeringsplaner. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. Riksdagen står bakom regeringens säkerhetspolitiska inriktning i försvarspropositionen (UFöU1) Riksdagen har behandlat säkerhetspolitikens förutsättningar och inriktning för de närmaste sex åren. Inriktningen är en del av regeringens proposition Totalförsvaret 2025–2030. Riksdagen ställer sig bakom regeringens redovisade inriktning för den aktuella perioden. Bland annat framhåller såväl regeringen som riksdagen att Sveriges stöd till Ukraina ska vara uthålligt och långsiktigt Sverige ska vara en trovärdig och pålitlig medlem i Nato och föra en solidarisk allianspolitik för att stärka säkerheten och stabiliteten i vårt närområde och hela det euroatlantiska området politisk dialog och diplomati är viktiga verktyg för att stärka Sveriges säkerhet och främja svenska intressen klimatförändringar utgör ett hot i sig och öka internationella spänningar och instabilitet samt fördjupar existerande konflikter. Samtidigt beslutade riksdagen att säga nej till de förslag om säkerhetspolitik som inkommit i motioner, varav ett fyrtiotal är från den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen hänvisar till regeringens bedömningar och ställningstaganden i propositionen.