Riksda´n 26 februari

 

Riksdagsbeslut 26 februari

• Ökat informationsutbyte för att förebygga och bekämpa brott (JuU9)
• Nej till motioner om unga lagöverträdare (JuU12)
• Utökade möjligheter att använda biometri i brottsbekämpning (JuU18)
• Fortsatta och utökade möjligheter till hemlig dataavläsning (JuU21)
• En ny straffrättslig preskriptionslagstiftning (JuU22)
• Nej till motioner om public service, film och dataspel (KrU4)
• Nej till motioner om kulturarv (KrU5) 
• Stärkt sekretess vid val till Samtinget (KU4) 
• Rapport om rättsstatens principer inom EU har granskats (KU6)
• Nya sekretessregler för JK vid internationella skiljeförfaranden (KU9)
• Nej till motioner om val (KU13)
• Enhetliga sekretessregler vid utredningar av Statens haverikommission (KU15)
• Nej till motioner om livsmedelspolitik (MJU8)
• Nej till motioner om regional utvecklingspolitik (NU10)
• Nej till motioner om handelspolitik (NU13)
• Nej till motioner om järnvägs- och kollektivtrafikfrågor (TU6)

Ökat informationsutbyte för att förebygga och bekämpa brott (JuU9)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag som innebär att kommuner, regioner, skolor och ett antal statliga myndigheter utan hinder av sekretess ska lämna ut vissa uppgifter till Polismyndigheten och övriga brottsbekämpande myndigheter. Denna skyldighet innebär att uppgifter ska lämnas på begäran men även att uppgifter ska lämnas på eget initiativ. 

Riksdagen sa även ja till regeringens förslag som innebär att socialtjänsten och hälso- och sjukvården ska få större möjligheter att lämna uppgifter som är av betydelse för brottsbekämpningen.

De föreslagna reglerna ger de brottsbekämpande myndigheterna förbättrade möjligheter att ta del av information som finns hos andra aktörer om exempelvis begångna brott, misstänkta brottsupplägg och individer med koppling till kriminalitet. Detta ger dem bättre förutsättningar att förebygga och bekämpa brott samt att förhindra att barn och unga involveras i kriminalitet.

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 april 2025.

Nej till motioner om unga lagöverträdare (JuU12)

Riksdagen sa nej till 19 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Bland annat med hänvisning till att arbete pågår inom områdena som förslagen tar upp.

Förslagen rör unga lagöverträdare och handlar exempelvis om evidensbaserat arbete och rekryteringen av barn och unga till kriminella gäng.

Utökade möjligheter att använda biometri i brottsbekämpning (JuU18)

Riksdagen sa ja till ändringar i bland annat rättegångsbalken och polisens brottsdatalag som ska ge brottsbekämpande myndigheter utökade möjligheter att använda biometri. Syftet med ändringarna är att fler brott ska klaras upp och att fler gärningsmän ska ställas inför rätta.

Lagändringarna innebär bland annat följande:

• Biometriska underlag ska få tas upp, registreras och användas vid utredning av brott i större utsträckning.
• Polisens nuvarande register över dna-profiler, fingeravtryck och signalement ska ersättas av nya biometriregister.
• Vid förundersökning om viss allvarlig brottslighet ska biometriska jämförelser av ansiktsbilder och fingeravtryck av misstänkta gärningsmän få göras mot Migrationsverkets register över fingeravtryck och fotografier.
• Dna-baserad släktforskning ska under vissa förutsättningar tillåtas vid mord och grova våldtäktsbrott. 

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025.

Fortsatta och utökade möjligheter till hemlig dataavläsning (JuU21)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att hemlig dataavläsning mot allvarliga brott ska vara fortsatt tillåtet. Förslaget innebär att vissa regler förtydligas och i vissa fall utvidgas möjligheten att använda hemlig dataavläsning. 

Förslaget innebär bland annat:

• Lagen ska gälla utan tidsbegränsning.
• Hemlig dataavläsning ska få användas i fler fall i syfte att utreda vem som skäligen kan misstänkas för ett brott.
• Reglerna för vilka typer av uppgifter som får hämtas in ska förtydligas.
• Reglerna för utformningen av ett tillstånd till hemlig dataavläsning ska förtydligas.
• Överskottsinformation som har kommit fram vid hemlig dataavläsning ska få användas för andra ändamål.
• Rättssäkerheten för den enskilde ska stärkas. Bland annat genom förbättrade möjligheter till insyn och tillsyn.

Nuvarande lagstiftning slutar gälla den 31 mars 2025. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 april 2025.

Riksdagen sa samtidigt nej till flera motioner, varav ett förslag i en motion som inkom under den allmänna motionstiden 2024.

En ny straffrättslig preskriptionslagstiftning (JuU22)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny straffrättslig preskriptionslagstiftning. Bland annat ska preskriptionstiderna för allvarliga brott förlängas och alla brott som kan ge livstids fängelse undantas från preskription.

De nya reglerna innebär även att preskriptionstiden vid grov fridskränkning och hedersförtryck mot ett barn ska räknas från den dag då målsäganden fyller eller skulle ha fyllt 18 år samt att utdömda fängelsestraff inte preskriberas.

Lagändringarna börjar gälla från den 1 april 2025. Merparten av lagändringarna gäller även för brott som har begåtts men som vid den tidpunkten inte har preskriberats.

Nej till motioner om public service, film och dataspel (KrU4)

Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag om public service, film och dataspel. Motionerna handlar bland annat om public services uppdrag och förutsättningar, framtidens filmpolitik och konsumentskyddet vid lotteri-och kasinoliknande inslag i dataspel som riktar sig till barn och ungdomar. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024. 

Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp. Exempelvis avser regeringen att under våren 2025 lämna en proposition till riksdagen med förslag om public service-verksamheten.

Nej till motioner om kulturarv (KrU5) 

Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag om kulturarv i motioner från allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar bland annat om kulturmiljövård, krisberedskap och museifrågor.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och genomförda insatser.

Stärkt sekretess vid val till Samtinget (KU4) 

Sekretesskyddet för hur en väljare röstat vid val till Sametinget ska motsvara det som gäller vid val till exempelvis riksdagen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som handlar om att stärka valhemligheten vid val till Sametinget. 

Sekretessreglerna för personer som röstar med bud i val till Sametinget blir de samma som reglerna som gäller vid exempelvis val till riksdagen. Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2025.

Rapport om rättsstatens principer inom EU har granskats (KU6)

Riksdagen har granskat EU-kommissionens meddelande om 2024 års rapport om rättsstatsprincipen. I rapporten ger EU-kommissionen en lägesbild över arbetet med att skydda och stärka de demokratiska institutionerna och värdena inom EU. Rapporten innehåller uppgifter om situationen i EU som helhet, och i enskilda medlemsländer. Alla medlemsländer får i rapporten rekommendationer om vad landet kan göra för att bättre efterleva rättsstatens principer.

Riksdagen understryker vikten av respekten för grundläggande rättigheter och rättsstaten. Riksdagen värdesätter kommissionens arbete med att stärka och försvara rättsstatsprincipen och konstaterar att den årliga rättsstatsrapporten har kommit att spela en central roll i arbetet med att upprätthålla rättsstatsprincipen, inte minst genom att rådets rättsstatsdialog utgår från rapporten.

Riksdagen ser positivt på att EU, enligt kommissionen, i dag är bättre på att upptäcka, förebygga och ta itu med problem inom rättsstatsprincipens område än vad man var för fem år sedan. Men rapporten visar också att det finns allvarliga brister på samtliga områden som granskats av kommissionen. 

Riksdagen ser med oro på de problem som finns i flera medlemsländer och poängterar vikten av att fortsätta arbetet med att stärka respekten för rättsstatens principer inom hela EU.

Riksdagen lade rapporten till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutas.

Nya sekretessregler för JK vid internationella skiljeförfaranden (KU9)

Vid internationella skiljeförfaranden har Justitiekanslern, JK, i uppdrag att bevaka svenska statens rätt i förhandlingarna. Det kan till exempel handla om anspråk som framställs mot Sverige med grund i investeringsskyddsavtal. Riksdagen säger ja till ett regeringsförslag som innebär att sekretess ska gälla i Justitiekanslerns verksamhet om det kan antas att Sveriges möjlighet att delta i skiljeförfaranden försämras om uppgiften röjs.

 Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2025.

Nej till motioner om val (KU13)

Riksdagen säger nej till cirka 40 motionsförslag som rör frågor om val. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om valsedelsystemet, åtgärder för ökat valdeltagande, sänkt rösträttsålder och personröster.

Riksdagen hänvisar dels till tidigare ställningstaganden i riksdagen, dels att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.

Enhetliga sekretessregler vid utredningar av Statens haverikommission (KU15)

Sekretessbestämmelserna för Statens haverikommission ska ändras och göras mer enhetliga. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

När haverikommissionen undersöker en olycka gäller sekretess för de uppgifter som inhämtas. I dag skiljer sig sekretessreglerna åt beroende på vilken typ av olycka som undersöks – exempelvis om det är en flygolycka eller sjöolycka.

Enligt regeringens förslag ska bestämmelserna framöver vara desamma för alla olyckstyper. I bestämmelserna görs skillnad på om uppgifterna gäller haverikommissionens verksamhet eller om de gäller enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden. Starkare sekretess ska gälla för uppgifter om enskilda förhållanden. Sekretesstiden blir 50 år för uppgifter om enskilda och 40 år för uppgifter om haverikommissionens verksamhet.

Lagändringen börjar gälla den 1 april 2025.

Nej till motioner om livsmedelspolitik (MJU8)

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Bland annat med hänvisning till att arbete pågår i flera frågor.

Förslagen handlar exempelvis om information om och märkning av livsmedel, livsmedelskontroll, självförsörjning, krisberedskap, livsmedelspriser, konkurrens samt otillbörliga handelsmetoder inom livsmedelskedjan.

Nej till motioner om regional utvecklingspolitik (NU10)

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag om regional utvecklingspolitik i motioner från den allmänna motionstiden 2024.

Förslagen handlar bland annat om insatser för regional utveckling och tillväxt, kommersiell och offentlig service samt lokalisering av statliga myndigheter. Det finns också förslag om att regionerna och kommunerna ska få behålla mer av de värden som genereras av lokala naturresurser, exempelvis regionalisering av fastighetsskatten samt ekonomisk ersättning för vind- och vattenkraft och annan elproduktion från naturresurser.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående insatser och utredningsarbete.

Nej till motioner om handelspolitik (NU13)

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag om handelspolitik i motioner från allmänna motionstiden 2024.

Förslagen handlar bland annat om reformering av Världshandelsorganisationen, WTO, handelsrelationer med vissa länder och regioner och den fria rörligheten för vissa varor och tjänster.

Riksdagen hänvisar bland annat till den förda politiken och att arbete redan pågår i många av de frågor som förslagen handlar om.

Nej till motioner om järnvägs- och kollektivtrafikfrågor (TU6)

Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag som rör järnvägs- och kollektivtrafikfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar till exempel om organiseringen av järnvägsunderhållet, järnvägens signalsystem, banavgifter, biljettsystem för järnvägs- och kollektivtrafik, färdtjänst och Arlandabanan.

Riksdagen hänvisar bland annat till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.