riksda´n 22 maj

Riksdagsbeslut 22 maj Nivåerna för reduktionsplikten ändras (MJU17) Nej till motioner om fiskeripolitik (MJU19) Egenavgiften inom högkostnadsskyddet höjs (SoU27) Ökande möjligheter för förenade anställningar på högskolor (UbU15) CSN får ett sammanhållet borgenärsansvar (UbU18) Nivåerna för reduktionsplikten ändras (MJU17) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny reduktionsplikt. Reduktionsplikten ska minska koldioxidutsläpp, exempelvis genom att drivmedelsleverantörer blandar in biodrivmedel i vanligt drivmedel. I dag ska drivsmedelsleverantörerna blanda in minst 6 % biodrivmedel, vilket regeringen föreslår höja till 10 %. Höjningen gäller från den 1 juli 2025–31 december 2026. Under perioden 2027 till 2030 ska 10 % gälla. Regeringens förslag innebär också en ny möjlighet för drivmedelsleverantörer att delvis uppfylla reduktionsplikten genom att leverera fossilfri el, genom exempelvis publika laddstationer. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om nya regler för hållbara drivmedel samt nya regler för datacenter. Förslagen handlar huvudsakligen om att anpassa svensk lag till EU-lagar. De innebär bland annat: Fler bränslen ska omfattas av hållbarhetskriterierna. Bland annat ska återvunna kolbränslen och förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung omfattas av kriterierna. Vissa datacenter – eller serverhallar, det vill säga en anläggning som används för att lagra och hantera stora mängder data och information – ska rapportera in bland annat energianvändning till en europeisk databas. Nej till motioner om fiskeripolitik (MJU19) Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag om fiskeripolitik i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår i de frågor förslagen tar upp. Förslagen handlar bland annat om hållbara fiskbestånd, åtgärder för att värna svensk fiskerinäring, kontroll och sanktioner. Egenavgiften inom högkostnadsskyddet höjs (SoU27) Riksdagen sa ja till regeringens förslag att höja egenavgiften inom högkostnadsskyddet. Förslaget innebär att kostnadstaket för egenavgiften höjs från 2 900 kronor till 3 800 kronor, det vill säga att patienterna själva ska stå för en större del av kostnaden innan högkostnadsskyddet träder in. Som högst ökar patientens kostnader med 900 kronor. Kostnadstrappan inom högkostnadsskyddet höjs också och innebär att: Patienter ska betala hela läkemedelskostnaden upp till 2 000 kronor, jämfört med dagens 1 450 kronor. Det första trappsteget ändras så att patienten själv står för 75 % av kostnaden istället för dagens 50 %. Lagen börjar gälla den 1 juli 2025. Ökande möjligheter för förenade anställningar på högskolor (UbU15) Regeringen har presenterat forskningspolitiken för åren 2025–2028. I samband med detta presenterade regeringen även ett förslag som innebär att regeringen ska få bestämma regler om att högskolor ska få besluta att en anställning hos dem ska kunna vara förenad med en anställning utanför högskolan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Idag gäller förenade anställningar på högskolor endast vissa befattningar som exempelvis specialutbildade läkare och tandläkare och regeringens förslag innebär att begränsningen till vissa sektorer eller befattningar kan tas bort. Syftet med lagändringen är att öka möjligheten för kunskaps- och kompetensutbyte mellan enskilda forskare, lärosäten och andra samhällssektorer och därmed stärka kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2025. Riksdagen riktade även en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om regeringens aviserade utredning om hur ändamålsenlig dagens myndighetsform är för statliga lärosäten. Enligt riksdagen bör en sådan utredning om ändrad organisationsform inte genomföras. Tillkännagivandet kom med anledning av ett förslag i en följdmotion. Riksdagen sa nej till övriga motioner varav cirka 140 förslag kommer från den allmänna motionstiden 2024. CSN får ett sammanhållet borgenärsansvar (UbU18) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att CSN, Centrala studiestödsnämnden, ska få ett mer sammanhållet borgenärsansvar. CSN lånar ut pengar till privatpersoner och kan därför räkna med kommande inbetalningar, fordringar, från låntagarna. I det här fallet har CSN rollen som borgenär, det vill säga att CSN har rätt att kräva fordringar från låntagarna. Syftet med regeringens förslag är att CSN ska kunna hantera framtida fordringar på ett samlat och enhetligt sätt, bland annat genom att Skatteverket fråntas vissa uppgifter. Förslaget innebär bland annat att: Skatteverket inte längre ska hantera borgenärsuppgifter som CSN har idag vid skuldsanering, konkurs och ackord Skatteverket inte längre ska ha några borgenärsuppgifter för fordringar som avser återbetalning av omställningsstudielån Kronofogdemyndigheten inte ska behöva Skatteverkets medgivande för att ta beslut om uppskov som rör såna fordringar. Lagändringarna börjar gälla 1 september 2025. Du får detta mejl eftersom du valt att prenumerera på Beslut i korthet. Riksdagen erbjuder även andra tjänster för att bevaka vad som händer i utskott och kammare. Läs mer på sidan Följ och prenumerera.