måndag 20 maj 2013

Slutförvaret fortfarande olöst problem

Jag är osäker på vilka artiklar man får återge i en blogg. Om jag rätt förstått handlar det om att vara tydlig.  Här är ett nyhetsbrev, som känns angeläget att få sprida

Nyhetsbrev 1/2013

SKB vill begränsa miljöprövningen av slutförvarsansökan
I april svarade kraftindustrins kärnavfallsbolag SKB till mark- och miljödomstolen och Strålsäkerhets-myndigheten på de krav som ställts på komplettering av ansökan. Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, anser att bolaget genom juridiska spetsfundigheter nonchalerar Strålsäkerhetsmyndighetens, Kärn-avfallsrådets och övriga remissinstansers omfattande och legitima kompletteringskrav av ansökan om att få bygga ett slutförvarssystem för använt kärnbränsle i Forsmark. Bolaget anser bl.a. att långsiktiga strålsäkerhetsfrågor och jämförelser med alternativa metoder inte ska ingå i domstolsprövningen av ett slutförvar för använt kärnbränsle. Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt har gjort en första övergripande genomgång av ansökan och kompletteringskraven, gjort en ny tidsplan för målet och gett remissinstanserna till i början på hösten att svara på SKB:s yttrande.

Sedan kärnavfallsbolaget SKB i mars 2011 lämnade in sin slutförvarsansökan har det pågått ett arbete med att utvärdera vilka kompletteringar som bolaget måste göra innan ansökan är redo för prövning i sak efter en formell kungörelse. Arbete sker både i det mål som pågår enligt miljöbalken vid Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt och i prövningen enligt kärntekniklagen som sker hos Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM.


Stort kompletteringsbehov

Under 2012 har ett stort antal remissinstanser lämnat sina synpunkter om kompletteringsbehov av ansökan om ett slutförvarssystem för använt kärnbränsle till både mark- och miljö-domstolen och SSM. I oktober lämnade SSM och Kärnavfallsrådet in sina önskemål till domstolen.


Totalt sett är kompletteringskraven omfattande och många remissinstanser är samstämmiga om vad som krävs för att rätta till de största bristerna. I det gemensamma yttrande som Naturskyddsföreningen och MKG lämnade in i juni 2012 konstateras att det bl.a. saknas tillräckliga redovisningar om hur de konstgjorda barriärerna av koppar och lera kommer att hålla långsiktigt, om alternativa metoder – särskilt djupa borrhål, om platsvalet, om risker med avsiktliga mänskliga intrång och om naturvärden.


SKB avvisar kompletteringskrav

Den 2 april lämnade kärnavfallsbolaget SKB ett första sammanfattande yttrande till mark- och miljödomstolen över de kompletteringskrav som ställts. Bolaget avvisar i stort sett alla kompletteringskraven och väljer i stället att gå i konfrontation med remissinstanserna. Tydligast är detta när bolagets driver linjen att eftersom strålsäkerhetsfrågor hanteras i SSM:s prövning enligt kärntekniklagen så ska mark- och miljödomstolen inte bry sig om dessa. Det betyder att frågor som rör långsiktig miljösäkerhet, såsom risker att framtida generationer ska utsättas för strålning från läckande kopparkapslar inte skulle vara en del av den öppna domstolsprövningen. Domstolen skulle bara hantera frågor som t.ex. buller, utsläpp av kemikalier och naturvärdesfrågor.


Kärnavfallsbolaget anser dessutom att det inte i miljöprövningen ska göras några jämförelser med alternativa metoder, exempelvis djupa borrhål, eftersom bolaget anser att det inte i juridisk mening finns några alternativ till bolagets KBS-metod. Detta trots att det varit industrins ansvar att bedriva ett allsidigt forskningsprogram för att finna slutförvarslösningar och att det sedan 1990-talet varit tydligt att djupa borrhål skulle kunna vara ett bättre alternativ.


Även om det är kraftindustrins fulla rätt att välja juridisk linje menar Miljöorganisationernas kärnavfalls-granskning, MKG, att det strider både mot lagstiftarens intentioner och gällande rättspraxis att mark- och miljödomstolen skulle bortse från att hantera frågor som rör långsiktig miljösäkerhet i strålsäkerhetsfrågor. Vad gäller frågan om alternativredovisningar anser MKG att industrin inte bör tillåtas att komma undan en jämförelse med alternativ bara

för att kärnavfallsbolaget SKB historiskt misskött sitt lagliga ansvar att undersöka dessa.

Det som sedan början av april har hänt i domstolsprövningen är att mark- och miljödomstolen gjort en första mer övergripande genomgång av ansökan och kraven på kompletteringar. Den 13 maj skickade domstolen ut kärnavfallsbolagets yttrande från den 2 april på remiss till de aktörer som deltar i domstolsprövningen med ett föreläggande att lämna synpunkter till den 26 augusti. Domstolen har även gjort en ny tidsplan för målet. Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, har fått ett separat föreläggande och ska även svara på en komplettering som kärnavfallsbolaget enligt domstolen ska lämna in i juni.


SSM missnöjd med kompletteringar

Den 2 april lämnade kärnavfallsbolaget SKB även in en större mängd kompletteringar och planer för när kompletteringar ska lämnas in till Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM. Myndighetens prövning sker mer löpande och kompletteringskrav från myndigheten och svar från kärn-avfallsbolaget kommer med jämna mellanrum. Detta arbete kan följas på den prövningsportal som finns på MKG:s hemsida. I ett kort svar på det underlag kärnavfallsbolaget lämnade in den 2 april har SSM meddelat att det är myndighetens bedömning att endast delar av kompletteringarna delvis uppfyller myndighetens förväntningar. Dessutom konstateras att bolaget valt att inte lämna något underlag och därmed inte svarat på vissa krav.


Med tanke på hur kärnavfallsbolaget SKB agerar i prövningen i mark- och miljödomstolen anser MKG att det är väldigt viktigt att SSM ligger på och kräver de kompletteringar som behövs vad gäller långsiktig strålsäkerhet och alternativredovisningar. SSM har en god förståelse för de problem som finns med att visa att kopparkapslarna kommer att hålla och har begärt omfattande kompletteringar i kapselfrågor. Kärnavfallsbolaget har svarat att kompletteringar i dessa frågor, och många andra frågor, kommer att ske under hela 2013 med två viktigare kompletteringstillfällen i juni och december. Detta har lett till att SSM har meddelat mark- och miljödomstolen att myndigheten kan behöva till mitten på 2014 innan det går att avgöra vilka kompletteringskrav myndigheten vill ställa i domstolsprövningen. Den nya tidsplan som domstolen redovisat har tagit hänsyn till detta och utgår ifrån att kungörelse av ansökan inför prövningen i sak sker i stort sätt samtidigt i både miljöbalksprövningen och prövningen enligt kärntekniklagen. Samt att domstolen och SSM ska lämna i sina yttranden till regeringen ungefär samtidigt.


SSM har även haft avstämningsmöten i sak med kärnavfallsbolaget. På ett sådant möte i februari som gällde kopparkapselfrågor markerade SSM tydligt att myndigheten inte är nöjd med de kompletteringar och planer för kompletteringar som bolaget lämnat över. Myndigheten förtydligade att osäkerheten i SSM:s yttrande till regeringen är avhängigt hur många frågor avseende processer i slutförvarsmiljön som kvarstår vid tidpunkten för SSM:s yttrande. Detta menar MKG är en viktig signal till kärnavfallsbolaget att se till att överlämna all den kunskap som bolaget har om kopparkorrosion och hur leran beter sig i slutförvarsmiljön.

Läs mer på www.mkg.se

Det korroderar lite överallt
Även om det tar en väldigt lång tid att få en ökad förståelse för hur kopparkapslarna skulle kunna korrodera i en slutförvarsmiljö så ökar kunskapen hela tiden. Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, finner det dock anmärkningsvärt att den kunskap som behövs för att kunna pröva ansökan inte redan finns i den.


Den 25 januari publicerade Strålsäker-hetsmyndigheten en forskningsrapport från ett forskarlag lett av Gunnar Hultquist vid KTH som visar att koppar korroderar i en syrgasfri miljö och att korrosionen fortsätter på djupet. Samtidigt fortskrider kärnavfallsbolaget SKB:s forskningsprojekt vid Uppsala universitet som ska undersöka samma sak mycket långsamt. Projektet har bekräftat att koppar korroderar i en syrgasfri miljö men det är osäkert om kärnavfallsbolaget som styr forskningen har ett intresse att fortsätta evakuera försöksutrustningen med jämna mellanrum för att visa att den aktuella korrosionsprocessen inte endast är en ytprocess.

Det saknas fortfarande försök både i laboratoriemiljö och i en realistisk slutförvarsmiljö som undersöker hur koppar beter sig när syrgasen förbrukats i ett slutförvar. I april publicerade kärnavfallsbolaget SKB en rapport från upptaget av försökspaket 3 i MiniCan-projektet i berglaboratoriet i Äspö. Det har funnits förhoppningar om att MiniCan-försöket skulle kunna ge svar på hur koppar korroderar när syrgasen förbrukats, något som skett snabbt i MiniCan-paketen. Rapporten visar dock att det järn som funnits med i paketen korroderat så mycket att det inte går att säga så mycket om kopparkorrosionshastigheter. Detta visar att det behövs ett särskilt projekt som bara fokuserar på koppar, något som aldrig kärnavfallsbolaget genomfört. Detta trots att kopparkapslen är den viktigaste barriären i KBS-konceptet.
Skicka en kommentar