måndag 10 juni 2013

Riksda´n vill ha bättre information

Riksdagen har inte fått tillräcklig information om flygvapnets och marinens bemanning
Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om bemanningen inom marinens och flygvapnets stående insatsförband. Riksdagen konstaterar att den inte har fått tillräcklig information om bemanningen, vilket i förlängningen gör det svårt för riksdagen att fatta beslut om Försvarsmaktens förmåga, organisation och uppgifter. Med tanke på långsiktigheten i strategiska beslut ses detta som mycket allvarligt. Riksdagen betonar att regeringen har ett ansvar för att informera riksdagen. Tillkännagivandet bygger på en S-motion.
Bakgrunden är Riksrevisionens granskning av bemanningen inom marinens och flygvapnets stående insatsförband. Med anledning av den har regeringen lämnat en skrivelse till riksdagen. Riksrevisionens granskning har visat på vissa brister i bemanningen, med en sämre situation inom flygvapnet än inom marinen. Granskningen visar också på bristande information från regeringen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.


Fortsatt samarbete efter avveckling av krigsförbrytartribunaler (JuU18)

De internationella brottmålstribunalerna för före detta Jugoslavien och Rwanda ska avvecklas. FN:s säkerhetsråd har beslutat att arbetet med att avsluta verksamheterna ska göras av en gemensam internationell avvecklingsmekanism som tillfälligt ersätter tribunalerna.
De särskilda regler som gäller för Sveriges rättsliga samarbete med de båda tribunalerna ska också gälla i förhållande till avvecklingsmekanismen. Svenska domstolar och åklagare ska även få söka rättslig hjälp från tribunalerna, inklusive avvecklingsmekanismen, och från Internationella brottmålsdomstolen.
Om beslutet

Kränkande fotografering blir ett brott (JuU21)

Det nya brottet kränkande fotografering införs i lagen från den 1 juli 2013. Det innebär att det blir förbjudet att i hemlighet fotografera eller filma någon som befinner sig i sin privata miljö eller på en annan plats som är avsedd att vara privat, på en toalett, i ett omklädningsrum eller liknande. För att en fotografering ska vara straffbar krävs också att den sker utan tillåtelse från den som blir fotograferad. Straffet blir böter eller fängelse i högst två år.
En fotografering ska inte räknas som brottslig om den är försvarlig med tanke på syfte och sammanhang. Det kan till exempel handla om en fotografering som utgör ett journalistiskt nyhetsarbete. Bestämmelsen ska inte heller gälla den som fotograferar någon inom ramen för en myndighets verksamhet. För att avgöra om en fotografering är försvarlig ska en helhetsbedömning göras i det enskilda fallet.
Om beslutet

Ny lag om kameraövervakning (JuU22)

En ny kameraövervakningslag införs från den 1 juli 2013. Huvudprinciperna i den nya lagen är desamma som enligt nuvarande regler. För att sätta upp kameror på allmänna platser som gator och torg krävs även i fortsättningen tillstånd. Den nya lagen ger dock större möjligheter till kameraövervakning utan krav på tillstånd på vissa platser, bland annat i butiker, tunnelbanan och parkeringshus.
För att förstärka integritetsskyddet ska personer som blivit filmade kunna få rätt till ersättning när lagen inte följs. Sekretesskyddet och kraven på säkerhet för inspelat material förstärks också.
Om beslutet

Skadegörelse ska kunna bedömas som grov fridskränkning (JuU25)

Att skada eller förstöra en närstående persons egendom eller att bryta mot ett kontaktförbud ska från den 1 juli 2013 kunna bedömas som grov fridskränkning eller grov kvinnofridskränkning. De brottstyper som sedan tidigare kan utgöra fridskränkningsbrott är brott mot liv och hälsa, brott mot frihet och frid samt sexualbrott. Skadegörelsebrott riktar sig visserligen inte mot en persons liv, hälsa, frihet eller frid, men kan enligt riksdagen ändå innebära att brottsoffrets integritet kränks. Även överträdelse av kontaktförbud kan innebära en kränkning av integriteten.
Minimistraffet för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning höjs från sex till nio månaders fängelse. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Om beslutet

Nej till motioner om idrott, folkbildning och trossamfund (KrU10)

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om politiken för det civila samhället, bland annat idrott och allmänna samlingslokaler, samt folkbildning och trossamfund.
Motionerna om det civila samhället handlar om folkrörelsernas roll, statistik och läxhjälp av frivilligorganisationer. På idrottsområdet handlar motionerna om avgifter för idrottsaktiviteter, föreningstvång för statligt stöd, idrottens sociala ansvar, hbtq-frågor, konsekvenser av internationella idrottsarrangemang, äldres tillgång till idrott och fysisk aktivitet samt utdrag ur belastningsregister för barn- och ungdomsledare.
Motionerna om folkbildning handlar om folkbildningens betydelse, gemensamt ansvar för folkbildning, mångkulturalistisk verksamhet, kvalitetssäkring av folkbildningen, risk- och väsentlighetsanalyser, förvaltningslagen och myndighetsutövning, unga arbetslösa samt folkbildning och it.
När det gäller trossamfunden tar motionerna upp krav och kontroll för att få statsbidrag samt vikten av dialoger med religiösa samfund och kulturellt och etniskt baserade föreningar.
Om beslutet

Nej till motioner om kulturskaparnas villkor och kultur i offentlig miljö (KrU11)

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om kulturskaparnas villkor och om kultur i den offentliga miljön. Skälet är främst att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om att långsiktigt stärka kulturskaparnas villkor, medverkans- och utställningsavtalet (MU-avtalet), enprocentsregeln vid offentligt byggande, biblioteksersättning, slöjdfrågor, musikarkiv, fristäder, ett nytt operahus samt behovet av en modern Drottningsholmsmusik.
Om beslutet

Ny lag om marknadsmissbruk vid handel med el och gas (NU18)

Det blir en ny lag om ingripande mot marknadsmissbruk vid viss handel med el och gas. Lagen kompletterar en EU-förordning och innebär bland annat att det blir straffbart att bryta mot de förbud mot insiderhandel som finns i förordningen. Lagförslaget innehåller även bestämmelser om vissa nya uppgifter för den nationella tillsynsmyndigheten, som i dagsläget är Energimarknadsinspektionen.
Om beslutet

Ny lag om tillämpningen av EU:s statsstödsregler (NU19)

En ny lag ska reglera stödgivares och stödmottagares skyldigheter när så kallat olagligt statsstöd har lämnats. EU:s regler innebär ett generellt förbud mot statligt stöd. Men statsstöd kan i vissa fall vara förenligt med EU:s inre marknaden och är i så fall tillåtet. Innan ett EU-land ger sådant statsstöd måste det först godkännas av EU-kommissionen. Annars är det olagligt. Ett EU-land som har lämnat olagligt stöd ska återkräva det och den som har tagit emot sådant stöd ska återbetala det med ränta. Den nya lagen handlar om tillämpningen av statsstödsreglerna och börjar gälla den 1 juli 2013.
Om beslutet

EU-dokument om förenklade regler för små och medelstora företag (NU23)

EU-kommissionen har lämnat en redogörelse för hur arbetet med att förenkla reglerna för små och medelstora företag har fortskridit sedan starten 2011. Riksdagen anser att det är viktigt att EU arbetar för att förenkla för företagen och för att minska deras administrativa kostnader. Men riksdagen anser att det är problematiskt att EU-kommissionen talar om undantagsregler som ska gälla för mikroföretag samt små och medelstora företag när dessa utgör 99,8 procent av alla företag i både Sverige och EU. Riksdagen anser också att målet bör vara att skapa likvärdig lagstiftning för alla företag oavsett storlek, i stället för att försöka skapa generella undantag från bestämmelser i lagen för vissa företag. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Om beslutet

Folkbokföringen ska ske i kommun i stället för i församling (SkU25)

Från den 1 januari 2016 ska folkbokföring inte längre ske i en församling inom Svenska kyrkan utan i en kommun. Samtidigt införs en distriktsindelning som ska motsvara församlingsindelningen som den såg ut den 31 december 1999. Det är inte längre lämpligt att folkbokföringen följer församlingsindelningen eftersom staten inte längre kan påverka indelningen i församlingar. Sedan staten och Svenska kyrkan skildes åt genom kyrka-stat-reformen år 2000 har många församlingar slagits samman, vilket har gjort indelningen mer instabil. Att allt fler svenskar inte är medlemmar i Svenska kyrkan är ett annat argument för att folkbokföringen ska ske i kommunerna. Det är ändå viktigt att bevara den gamla indelningen i församlingar av kulturella och historiska skäl. Den gamla indelningen är också intressant med tanke på statistik och forskning. Därför införs distrikt i folkbokföringsdatabasen som motsvarar indelningen i församlingar före år 2000.
En enhetlig begravningsavgift för begravningar inom Svenska kyrkan införs den 1 januari 2016. Beslutet gäller i det här skedet inte Stockholm och Tranås, men regeringen kommer att utreda hur även dessa kommuner ska kunna omfattas av systemet.
Riksdagen beslutade också om en rad andra ändringar i reglerna för folkbokföring från den 1 januari 2014. Om ett barn bor ungefär lika mycket hos två vårdnadshavare ska vårdnadshavarna kunna välja var barnet ska vara folkbokfört, förutsatt att vårdnadshavarna är överens. Vid gemensam vårdnad ska en vårdnadshavare ha rätt att ensam överklaga ett beslut om barnets folkbokföring.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Om beslutet

Personer med ekonomiskt bistånd får jobbstimulans (SoU22)

Reglerna i socialtjänstlagen ändras för att öka möjligheterna för personer med ekonomiskt bistånd att försörja sig själva genom arbete. Samtidigt ökar socialtjänstens möjligheter att stimulera, uppmuntra och stödja dessa personer till egen försörjning.
De nya reglerna innebär följande:
  • När socialtjänsten räknar ut om ett hushåll har rätt till ekonomiskt biståndet ska inte hela arbetsinkomsten räknas in. För den som har fått försörjningsstöd under sex månader i följd ska bara 75 procent av arbetsinkomsterna räknas in. Beräkningsregeln ska gälla under två år.
  • Socialnämnden får ökade möjligheter att hänvisa en biståndsmottagare till praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet. Detta om arbetsförmedlingen inte har kunnat erbjuda personen någon lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd.
  • När socialtjänsten räknar ut om ett hushåll har rätt till ekonomiskt bistånd kan hemmavarande barns och skolungdomars arbetsinkomster räknas in. Gränsen för när socialtjänsten får ta hänsyn till arbetsinkomsterna höjs från ett halvt prisbasbelopp till ett helt prisbasbelopp per kalenderår.
De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2013.
Om beslutet

Verksamheten inom Interparlamentariska unionen 2012 (UU19)

Riksdagsstyrelsen har lämnat en redogörelse för verksamheten inom Interparlamentariska unionen och den svenska delegationens arbete under 2012. Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Om beslutet

 
Skicka en kommentar