onsdag 29 januari 2014

Är fusket i välfärden omfattande?

I dag läser jag i en artikel på min morgontidnings ledarsida apropå Sverigedemokraternas bidragsfusk att alla vi, som varit engagerade i föreningsliv känt frestelsen. Jag instämmer inte. Under mina fyrtio års föreningsaktivitet har jag aldrig känt den frestelsen. Frestelsen att begå brott, som SD fallit för, är upprörande och måste rimligen leda till straff. Frestelsen att fuska torde väl inte gälla endast föreningsbidrag. Det talas om fusk inom LSS. Ska det vara så svårt att kontrollera? Det fuskas med skatt. Det fuskas med socialbidrag. Det fuskas med det mesta. Vad är sant och vad är myt? Vi har så lätt att generalisera. Kanske känner vi till någon oegentlighet och använder den som argument i en generalisering? Visst har jag sett att Skatteverket inte brytt sig om att vidta åtgärder i ett uppenbart fall av fusk, men inser att det kan vara en tillfällighet. Men nog finns anledning att inom olika delar av vår välfärd se till att pengar används för det som dom är avsedda för. Fuskets omfattning behöver vi komma åt. Kanske kan en del myter också avlivas.
Skicka en kommentar