torsdag 22 september 2016

Landstingsfullmäktige 21 september

Regionförbundet upphör. Beslut måste dock fattas av alla medlemmarna i förbundet, länets kommuner och landstinget 

Uppsnabbat landstingsfullmäktige 21 september

I detta nyhetsbrev:

  • Regionförbundet går i graven
  • Regionalt trafikförsörjningsprogram antaget
  • Partier redovisade hur de använder sitt stöd
  • Landstingsfullmäktiges sammanträdestider
  • Motion om chattfunktion inom psykiatrin avslogs
  • Motion om folkhögskolefilial i norr avslogs
  • Motion om kostnadsfritt HPV-vaccin till alla unga besvarad
  • Motion om hembesök vid funktionsnedsättning avslogs
  • Motion om stöd till kroniskt sjuka barn och deras familjer avslogs
  • Motion om nollvision för vårdskador avslogs
  • Svar på interpellation om distriktssköterskemottagningen i Morgongåva
  • Svar på interpellation om psykiatrin
  • Svar på interpellation om influensavaccinationer
  • Svar på interpellation om BUP i Östhammar, Tierp och Enköping
  • Svar på interpellation om vårdköer
  • Svar på interpellation om landstingets AT-utbildning
  • Svar på interpellation om nya prognoser
  • Svar på interpellation om landstingets organisation
  • Svar på interpellation om väntetider till vården
  • Svar på interpellation om medarbetarbrist vid de landstingsdrivna vårdcentralerna
  • Svar på fråga om vårdvalet inom mödravården



Regionförbundet går i graven

Regionförbundet kommer formellt att upphöra den 31 december 2016 och kapital, tillgångar, skulder och åtaganden överförs till Region Uppsala. Det beslutade landstingsfullmäktige.
Beslutet gäller under förutsättning att riksdagen i höst fattar beslut om en lagändring som gör det möjligt för Landstinget i Uppsala län att bilda region den 1 januari 2017.

Regionalt trafikförsörjningsprogram antaget

Landstingsfullmäktige har antagit ett trafikförsörjningsprogram för 2016 för Uppsala län.
I trafikförsörjningsprogrammet redovisas behovet av regional kollektivtrafik i länet och målen för kollektivtrafikförsörjningen. Programmet omfattar alla former av regional kollektivtrafik, även trafik som utförs av kommersiella aktörer. Det regionala trafikförsörjningsprogrammet blickar cirka 15 år framåt i tiden men revideras varje mandatperiod.
(V) yrkade på ett tillägg i programmet som bland annat handlade om prisets betydelse för kollektivtrafikens konkurrenskraft ständigt ska beaktas. Detta avslogs.

Partier redovisade hur de använder sitt stöd

Landstingsfullmäktige godkände redovisningar från de politiska partierna av hur det lokala partistödet för 2015 har använts. Sedan 2014 gäller nya regler, som innebär att de partier som får stöd ska redovisa hur stödet har använts. Syftet är att göra underlag och beslut kring det lokala partistödet öppnare och mer tillgängligt för allmänhet och media. Partistödet används till exempel för att finansiera lokaler, administration och utbildning.
Partistödets storlek styrs av antalet mandat. För 2015 redovisade partierna hur de använt följande belopp: (S): 2 218 488 kr, (C): 457 500 kr, (L): 457 500 kr, (V): 549 000 kr, (MP): 640 500 kr, (KD): 366 000 kr, (M): 1 281 780 kr, (SD): 549 000 kr.

Landstingsfullmäktiges sammanträdestider

Landstingsfullmäktige beslutade om sammanträdestider för 2017. Landstingsfullmäktige sammanträder följande dagar:
2017: 15 februari, 27 april, 19-20 juni, 27 september, 11 november
2018: 14 februari, 25 april, 18-19 juni, 26 september, 28 november, 12 december.

Motion om chattfunktion inom psykiatrin avslogs

Oppositionslandstingsrådet Nina Lagh (M) föreslog i en motion att landstinget ska starta en försöksverksamhet med en chattfunktion på landstingets hemsida, där personer med psykisk ohälsa enkelt kan få kontakt med utbildad personal. Syftet med chattfunktionen skulle vara att underlätta för patienter att få kontakt med vården och att fler ska kunna få hjälp.
Landstingsfullmäktige avslog motionen med hänvisning till andra satsningar på området, till exempel införandet av en handlingsplan mot psykisk ohälsa, nationell överenskommelse om psykisk hälsa 2016, inrättande av programråd för psykisk ohälsa och en nystartad enhet för ehälsa. Det finns också en tveksamhet till anonyma chattmöjligheter i landstingets regi. Om man önskar vara anonym finns det redan andra stödlinjer som uppmuntrar personer som behöver vård att söka den och att hitta rätt i systemet.
(M), (C), (L) och (KD)  reserverade sig och yrkade på att motionen skulle bifallas.

Motion om folkhögskolefilial i norr avslogs

Sara Sjödahl (C) föreslog i en motion att Wiks folkhögskola ska öppna en filial i den norra länsdelen. Detta skulle enligt Sjödahl göra det möjligt för fler att ta del av utbildningarna. En prioriterad grupp skulle vara att ge allmänna behörighetsgivande kurser för elever som har bristfälliga resultat i grundskola eller gymnasieskola.
Landstingsstyrelsen, som berett ärendet, anser att en ny filial skulle innebära att resurser tas från nuvarande folkhögskoleverksamhet. Ersättningen från staten blir inte per automatik större för att en filial öppnas. Däremot uppmuntrar landstingsstyrelsen kulturnämnden att undersöka intresse och förutsättningar för att starta en mer flexibel folkhögskoleutbildning i länet genom att kombinera fysiska kurser på olika platser med nätbaserade aktiviteter.
Mot bakgrund av detta beslutade landstingsfullmäktige att avslå motionen.
(C) reserverade sig och yrkade på att motionen skulle bifallas.

Motion om kostnadsfritt HPV-vaccin till alla unga besvarad

Lina Nordqvist, Kajsa Dovstad, Lena Lundberg, Carl Nettelblad och Jenny Gavelin, samtliga (L), föreslog i en motion att landstinget ska utreda fördelar, kostnader och andra konsekvenser av att erbjuda kostnadsfri HPV-vaccination till länets samtliga unga invånare. Idag vaccineras unga kvinnor, men inte unga män.
Landstingsstyrelsens bedömning är att det kan vara värdefullt att införa en könsneutral HPV-vaccinering både av effektivitetsskäl och utifrån etiska överväganden. Detta bör i första hand göras som ett nationellt tillägg till nuvarande vaccinationsprogram och frågan bereds av Folkhälsomyndigheten. Om den nationella beredningen av frågan dröjer kan det finnas skäl att landstinget tar upp frågan till ny bedömning.
Mot bakgrund av detta ansåg landstingsfullmäktige att motionen var besvarad.

Motion om hembesök vid funktionsnedsättning avslogs

Lena Lundberg, Carl Nettelblad och Lena Gavelin, samtliga (L), föreslog i en motion att landstinget ska utreda möjligheten att människor med funktionsnedsättning över hela länet ska kunna få hembesök från läkare och distriktssköterska. Motionärerna framhåller att för människor med vissa typer av funktionshinder kan både resor och mötet med nya och livliga miljöer på sjukhus och vårdcentraler vara besvärliga, även om det inte finns fysiska hinder.
Landstingsfullmäktige avslog motionen eftersom frågan hanteras inom det påbörjade arbetet med att utveckla hemsjukvården i hela länet.
(L) reserverade sig och yrkade på att motionen skulle bifallas.

Motion om stöd till kroniskt sjuka barn och deras familjer avslogs

Jenny Gavelin, Kajsa Dovstad och Lena Lundberg, samtliga (L), föreslog i en motion en rad åtgärder inom området stöd till kroniskt sjuka barn och deras familjer, bland annat att landstinget ska se över möjligheten till ökat kunskapsutbyte mellan sjukvårdspersonal och föräldrar till barn med kronisk sjukdom och ha rutiner för att tidigt fånga upp symtom på stressrelaterad ohälsa hos föräldrarna. Behandling med insulinpumpar tas också upp, liksom behovet av vårdsamordnare för att underlätta för kroniskt sjuka och funktionshindrade barn och deras föräldrar.
Landstingsfullmäktige avslog motionen mot bakgrund av det omfattande arbete som pågår inom området.
(L), (M) och (KD) reserverade sig och yrkade på att motionen skulle bifallas.

Motion om nollvision för vårdskador avslogs

Robin Kronvall (M) föreslog i en motion att en nollvision för vårdskador ska antas för landstingets samtliga verksamheter och att en åtgärdsplan ska tas fram för att kunna nå målet om en nollvision. Bakgrunden är att omkring 100 000 patienter drabbas av vårdskador i sjukvården varje år, skador som kunde ha undvikits. Förutom det mänskliga lidandet innebär det också stora kostnader för samhället.
Landstingsfullmäktige antog i februari 2016 en strategi för patientsäkerhet. I strategin ingår en nollvision för undvikbara vårdskador. Strategin har konkretiserats i en handlingsplan som antogs av landstingsstyrelsen i april 2016.
Landstingsfullmäktige avslog motionen med anledning av det arbete som pågår inom området.

Svar på interpellation om distriktssköterskemottagningen i Morgongåva

Annika Krispinsson (C) ställde en interpellation till vårdstyrelsens ordförande Malena Ranch (MP) om distriktssköterskemottagningen i Morgongåva. Krispinssons slutsats av den information som finns är att mottagningen bara är tillfälligt stängd.
Fråga: När får Morgongåvaborna åter sin distriktsmottagning?
Svar: Ett rekryteringsarbete till Morgongåva har skett under året, men inte gett utdelning. Rekryteringsläget i hela landet är svårt. Söktrycket på Heby vårdcentral är fortsatt högt och det har ännu inte varit möjligt att fördela personalen så att de också kan bemanna Morgongåva.
Heby vårdcentral ska ge god vård åt alla som bor i Heby kommuns södra länsdel. Det innebär att befolkningen i Morgongåva tack vare distriktssköterskemottagningen har väldigt god service i förhållande till dem som bor i andra delar av kommunen. För att garantera lika vård och hög tillgänglighet har det varit nödvändigt att minska öppethållandet i Morgongåva och koncentrera de resurser som finns till vårdcentralen i Heby.

Svar på interpellation om psykiatrin

Johan Örjes (C) ställde en interpellation till sjukhusstyrelsens ordförande Vivianne Macdisi (S) om psykiatrin. Enligt Örjes ställde sig den dåvarande rödgröna majoriteten bakom kraftiga besparingar inom psykiatrin i och med att man godkände en konsekvensbeskrivning från Akademiska sjukhuset. Enligt Örjes har köerna inom psykiatrin ökat drastiskt.
Frågor: Ser du ett samband mellan de åtgärder som den nya majoriteten godkände i mars 2015 och de stora problem vi idag upplever inom psykiatrin i landstinget? När räknar du med att antalet som väntat mer än 90 dagar på besök inom allmän psykiatri är nere på samma nivå som 2014?
Svar: Politiken förfogar inte över psykiatrins budget på det sätt som Örjes vill göra gällande. Mellan 2014 och 2016 har totalbudgeten för Akademiska sjukhuset ökat med 558 miljoner kronor. Sjukhusdirektören förfogar över fördelningen mellan olika verksamhetsområden utifrån uppdraget som Akademiska fått. Verksamhetsområde psykiatri på Akademiska sjukhuset har fått ökade anslag från 691 miljoner kronor 2014 till 739 miljoner kronor 2016.
Inflödet av patienter inom allmänpsykiatri har ökat med 15 procent från 2014 till 2016. Inflödet till barn- och ungdomspsykiatrin har ökat med 70 procent. Då har ändå tillgängligheten varit relativt god under 2016 på 89 procent och ingen patient har väntat efter 90 dagar inom barn- och ungdomspsykiatrin. Samtidigt har vi svårt att rekrytera fler medarbetare på grund av en nationell brist på arbetskraft med rätt kompetens.
Tillgängligheten inom psykiatrin är enligt väntetider i vården mycket god (90-100 procent) utom två verksamheter där den är riktigt dålig, affektiva mottagningen för vuxna samt beroendemedicinska mottagningen. Akademiska arbetar med att analysera orsakerna till att just dessa verksamheter har så låg tillgänglighet och arbetar med en strategi för att förbättra tillgängligheten.

Svar på interpellation om influensavaccinationer

Oppositionsrådet Anna-Karin Klomp (KD) ställde en interpellation till landstingsstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) om influensavaccinationer. Bakgrunden är en rapport över influensasäsongen 2015-2016 där det framgår att landstinget är fjärde sämst i Sverige på att vaccinera mot influensa.
Fråga: Vilka insatser görs för att öka vaccinationstäckningen i vårt län? Har möjligheten att erbjuda landstingets vårdpersonal gratis vaccination övervägts?
Svar: Inför kommande influensasäsong planeras en kampanj för att öka vaccinationstäckningen i riskgruppen för allvarlig influensa. I kampanjen ingår ett vykortsutskick till samtliga personer i länet som är 65 år och äldre. Via 1177 och andra informationskanaler kommer man att särskilt uppmärksamma influensa under hösten 2016. Vaccinationen är gratis för alla riskgrupper i Uppsala län, inklusive de som är 65 år och äldre.
All influensavaccination av vårdpersonal är sedan flera år gratis inom landstinget. Smittskyddsenheten planerar för att genomföra en kampanj för att öka vaccinationstäckningen hos vårdpersonalen inför influensasäsongen 2016/17.

Svar på interpellation om BUP i Östhammar, Tierp och Enköping

Måns Vilhelmsson (M) ställde en interpellation till sjukhusstyrelsens ordförande Vivianne Macdisi (S) om BUPs verksamhet i Östhammar, Tierp och Enköping.
Fråga: Risken för att patienter inskrivna i BUP i länets norra och södra delar väljer att inte åka på sina planerade besök är stor, vilket kommunerna i berörda länsdelar bekräftar. Finns det någon strategi från landstinget för att säkerställa och underlätta att patienterna kommer till sina planerade besök?
Svar: Från politisk nivå har vi lyft frågan med verksamheten om att särskilt underlätta för barn och unga att ta sig till sina inbokade besök.
Enligt verksamheten kontaktas patienter från norra och södra länsdelen om de avbokar eller uteblir från besök via telefon. BUP har sedan många år en väl uppbyggd mobil verksamhet. I de fall patienter vid upprepade tillfällen uteblir från besök finns därför möjlighet att åka ut mobilt i länet.
Enligt verksamheten finns det ingen tydlig trend med avbokningar och uteblivna besök från länets norra och södra länsdel. Det inkommer få synpunkter och klagomål på möjligheten för barn och unga att ta sig till sina besök. Men det betyder inte att oron inte finns och det måste vi självfallet ta på allvar. Därför är exempelvis samverkan i närvårdsstyrgrupperna avgörande för att utveckla en hållbar och tillgänglig barn- och ungdomspsykiatri.

Svar på interpellation om vårdköer

Stefan Olsson (M) ställde en interpellation till sjukhusstyrelsens ordförande Vivianne Macdisi (S) om vårdköer. Enligt sjukhusstyrelsens senaste rapport får 67 procent av patienterna besök och 74 procent behandling/operation inom tre månader. Lagens krav är 100 procent.
Frågor: Hur ser handlingsplanen för att komma till rätta med vårdköerna ut? När kommer handlingsplanen att ge positiva resultat avseende tillgänglighetssiffrorna?
Svar: Handlingsplanen på politisk nivå för att komma tillrätta med vårdköerna består av ett antal olika politiska beslut som gäller både ökad finansiering, krav på produktionsplanering, samordning, styrning genom bästa effektiva omhändertagandenivå, satsningar på kompetensförsörjning, stärkt uppföljning och dialog, förändrad organisation med mera. Dessa beslut har tagits i olika politiska församlingar beroende på vilken fråga det gällt.
Handlingsplanen på verksamhetsnivå har redovisats kontinuerligt av Akademiska sjukhuset på produktionsstyrelsens och sjukhusstyrelsens sammanträden.
Trots de omfattande insatser som gjorts ser vi både från politiken och verksamheten att det är fortsatt en mycket stor utmaning att nå vårdgarantins mål, och vi är inte nöjda med att tillgänglighetssiffrorna inte förbättrats från året innan.
En strategi för att korta vårdköerna måste även inkludera stärkt samarbete med kommunerna när det gäller ansvar för egenvård, stärkt e-hälsa, förebyggande hälso- och sjukvård och stärkt förstalinjens vård.
Det är svårt att spekulera i när dessa åtgärder kommer att ge ett positivt resultat avseende tillgänglighetssiffrorna. Tillgänglighetsförbättringar sker inom vissa områden utan att ger stort utslag på de totala siffrorna, vilket också redovisats för sjukhusstyrelsen.

Svar på interpellation om landstingets AT-utbildning

Stefan Olsson (M) ställde en interpellation till sjukhusstyrelsens ordförande Vivianne Macdisi (S) med anledning av resultatet från Sveriges yngre läkares förenings årliga rankning av AT-utbildningar. I årets undersökning fick Akademiska genomsnittsbetyget 4,42 och hamnade på plats 51 av 67. Lasarettet i Enköping kom näst sist med snittbetyget 3,64.
Fråga: Vilka är orsakerna till landstingets dåliga resultat i SYLF:s utvärdering för 2016 och vilka initiativ är du beredd att ta för att förbättra utbildningen?
Svar: Att det ser ut så här i SYLF:s rankning är självfallet tråkigt, men vi måste samtidigt se att det finns fler rankningar. Ett exempel är Universums rankning över attraktiva arbetsplatser där Akademiska sjukhuset hamnar på tredje plats för sjuksköterske- och läkarstudenter.
Det som nu har hänt i den årliga SYLF-rankningen är ett ras från en flerårig ganska stabil nivå. Det finns ett par skäl som gör att en sänkning i ranking i år var förändrat. Det första är att byte av AT-chef för ett par år sedan ledde till en instabilitet som blev något mer uttalad än vad som hade förväntats. Som en del av denna instabilitet har rekryteringen av nya AT-läkare inte varit helt lyckosam. Det ställs andra krav på AT-läkare som ska genomgå sin AT-utbildning på universitetssjukhus jämfört med på andra sjukhus. Av dessa skäl är rekrytering av rätt personer avgörande. Till varje AT-block inom Akademiska sjukhuset finns drygt 30 sökande. Tyvärr har under de senaste åren ett flertal personer rekryterats som inte funnit sig tillrätta i den ganska krävande miljö som kännetecknar ett universitetssjukhus. Det har lett till ett utbrett missnöje även med sådant som tidigare AT-läkare varit nöjda med.
För några månader sedan tillsattes ny AT-chef. Förhoppningen är att ett tydligare ledarskap ska kunna vända situationen i rätt riktning. Rekryteringsprocessen kommer att skärpas betydligt med målet att uppnå bättre matchning. I övrigt kommer fortlöpande dialog mellan AT-läkare och de som arbetar med AT-utbildningen att fortsätta och intensifieras med målet att nå kontinuerlig förbättring.
Från landstingsstyrelsens HSFoUU-utskott har gett FoU-direktören i uppdrag att utreda samordning och dimensionering av AT och ST. Ur ett rekryteringsperspektiv för landstinget, där målet är att utbilda tillräckligt många specialistläkare för att klara kompetensförsörjning, är hanteringen av AT-utbildningen mycket viktig. För Akademiska sjukhuset handlar det om att återställa förtroendet för den AT-utbildning som ges. För Lasarettet i Enköping är utmaningen att upprätta ett förtroende för AT-utbildningen, men även att rekrytera AT-läkare som stan nar kvar inom landstinget för att utbilda sig vidare till specialister. Inom ramen för utredningen kommer förslag att läggas fram för att uppnå dessa mål.

Svar på interpellation om nya prognoser

Nina Lagh (M) ställde en interpellation till landstingsstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) med anledning av de senaste skatte- och pensionsprognoserna. Enligt Lagh tappar landstinget 108 miljoner kronor i intäkter under innevarande år. Detta får konsekvenser också kommande år, även om det ser ut som om pensionskostnaderna sjunker. Om inget görs redan nu kommer enligt Lagh fortsatta skattehöjningar vara ofrånkomliga.
Frågor: Vad avser landstingsstyrelsens ordförande Börje Wennberg att göra åt det faktum att vi enligt de nya prognoserna kommer att tappa 108 miljoner under innevarande år? Kommer bortfallet innebära att verksamheterna får besparingskrav resten av året eller under kommande år?
Svar: Nina Lagh påtalar i sin interpellation att två olika prognoser den senaste tiden utfallit negativt för vårt landsting, sammantaget 108 miljoner kronor. Lagh väljer dock att utelämna de positiva förändringar som inträffat, bland annat har ersättningen från staten för läkemedelsförmånen ökat med 57 miljoner kronor jämfört med budget.
Jag delar Laghs oro för vår ekonomiska utveckling och är helt klar över att vi inte kan sitta passiva och åse utvecklingen. Att under löpande år göra kortsiktiga åtstramningar tror jag är fel väg att gå. I sammanhanget känns det väldigt bra att kunna konstatera att vår regering har insikt i kommunernas och landstingens stora utmaningar, och därför har beslutat om de så kallade välfärdsmiljarderna. För vårt landsting innebär det en förstärkning med 64 miljoner kronor 2017, 64 miljoner kronor 2018 och 76 miljoner kronor 2019. Detta skapar väsentligt bättre förutsättningar för oss att hålla oss inom ramen för god ekonomisk hushållning, men det räcker inte. Därför har jag för avsikt att föreslå landstingsstyrelsen besluta att ge landstingsdirektören i uppdrag att återkomma med förslag på åtgärder som långsiktigt stärker vårt landstings ekonomi.

Svar på interpellation om landstingets organisation

Nina Lagh (M) ställde en interpellation till landstingsstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) om landstingets organisation. Frågan besvarades av Johan Edstav (MP), ordförande i styrgruppen som ansvarar för bildandet av Region Uppsala.
Enligt Lagh är situationen idag att flera politiska organ har ansvar för samma saker fast på olika nivåer. Ett exempel är personalfrågorna som hanteras av såväl personalutskottet under landstingsstyrelsen som andra styrelser. Ett annat exempel är närvården som hanteras av flera instanser där även kommunerna är med i arbetet.
Frågor: Anser landstingsstyrelsens ordförande Börje Wennberg att den nuvarande organisationen är tydlig? Är du beredd att ändra i organisationen framöver om revisorerna fortsatt anser att organisationen är otydlig?
Svar: Jag anser att vi kommit framåt i arbetet att göra landstingets politiska organisation tydligare, men det är viktigt att påpeka att det är ett kontinuerligt arbete, inte minst i samband med regionbildningen, att uppdatera reglementet och arbetsordningen för nämnder och styrelser.
Vad revisorerna kommer att framföra för synpunkter om den nya organisationen är onödigt att på förhand spekulera i. Att skapa en tydlig organisation är en kontinuerlig process och skulle det framkomma att det fortsatt finns oklarheter i organisationen så behöver vi självklart kunna behöva se över hur det kan tydliggöras och förbättras ytterligare.

Svar på interpellation om väntetider till vården

Oppositionsrådet Nina Lagh (M) ställde en interpellation till vårdstyrelsens ordförande Malena Ranch (MP) om väntetider till vården. Laghs dotter ville beställa en läkarundersökning för att kunna ta lastbilskörkort. På vårdcentralen där hon är listad fanns inga tider på flera månader och föreslog att hon skulle vända sig till en privat vårdcentral, men eftersom hon inte var listad där förvägrades hon att boka en tid.
Frågor: Vad anser du om att det är flera månaders väntetid till en läkarundersökning? Hur följer du och vårdstyrelsen upp att våra vårdcentraler, såväl egna som privata, inte nekar patienter vård för att de är listade på en annan vårdcentral? Vad avser du att göra åt att vårdgivare i Uppsala län inte lever upp till gällande regelverk?
Svar: Åtgärder som avser besök på annan grund än sjukdom eller misstanke om sjukdom ingår inte i vårdcentralsuppdraget. Besök som inte gäller sjukdom eller misstanke om, inklusive intyg för körkort, definieras och ersätts enligt den så kallade Gula taxan. Att den privata aktören nekat till besöket kan landstinget inte agera mot eftersom det inte är en del av vårt avtal med privata vårdcentraler.
Att följa upp huruvida vårdgivarna nekar patienter att boka tid på grund av listningsstatus är svårt. Uppföljning kan främst ske genom avstämning med verksamheterna samt på indikation när patienter hör av sig. Landstinget kommer via primärvårdens branschråd att påminna samtliga vårdgivare om att vårdcentralsuppdraget gäller oavsett listning.
Landstinget mäter tillgänglighet till läkare inom vårdcentralsuppdraget utifrån vårdgarantin. Det exempel som lyfts fram i interpellationen ingår inte vårdcentralens uppdrag och har inte samma prioritet som andra besök. Denna typ av intyg har primärvården sedan många år hänvisat till privata enheter.

Svar på interpellation om medarbetarbrist vid de landstingsdrivna vårdcentralerna

Emilie Orring (M) ställde en interpellation till vårdstyrelsens ordförande Malena Ranch (MP) om medarbetarbristen vid de landstingsdrivna vårdcentralerna. Enligt Orring har det under lång tid varit svårt att rekrytera specialister i allmänmedicin till landstinget. Idag saknas 35 allmänläkare i den primärvård som landstinget driver i egen regi. Nu har också bristen på sjuksköterskor och endast 9 av 26 vårdcentraler i egen regi har den planerade bemanningen. Detta är en allvarlig situation som riskerar att slå hårt mot vården och tillgängligheten för länets patienter.
Fråga: Vilka åtgärder har du vidtagit för att komma tillrätta med medarbetarbristen i Primärvården?
Svar: Vårdstyrelsen och primärvården tar frågan om trygghet, tillgänglighet och kontinuitet för länsinvånarna på största allvar. Som ordförande i Vårdstyrelsen för jag kontinuerliga samtal med verksamheten om de insatser som genomförs för att säkra en god tillgänglig hälso- och sjukvård i hela länet. Bemanningssituationen är en tuff utmaning, såväl i Uppsala län som på nationell nivå, men jag som ansvarig ordförande har fullt förtroende för den beredskap och de åtgärder som primärvården har och arbetar med för att säkra en god vård för alla länets invånare.

Fråga om vårdvalet inom mödravården

Anna-Karin Klomp (KD) ställde en fråga till landstingsrådet Vivianne Macdisi (S). Klomp ville veta hur Macdisi, i egenskap av ordförande för hälso- och sjukvård och FoUU-utskottet ser långsiktigt och strategiskt på vårdvalet inom mödravården.
Fråga: Är vårdvalet inom mödravården värt att bevara?
Svar: Vi har inte haft frågan uppe på hälso- och sjukvårdsutskottet för ställningstagande och har inga planer på att ändra dagens regelverk. Vi hade kanske inte infört det, men nu finns det där.

Skicka en kommentar