tisdag 30 januari 2018

Sverigebilden i Ryssland

Bilden av Sverige: Ryssland Svenska institutet arbetar löpande med att följa och analysera bilden av Sverige i utlandet. Den här rapporten ger en bild av synen på Sverige i Ryssland mellan 2014 och 2016. BILDER FRÅN IMAGEBANK.SWEDEN.SE AV: SIMON PAULIN OCH ANN-SOFI ROSENKVIST Innehåll Sammanfattning............................................................................................................................................. 2 Offentlig retorik och medierapportering........................................................................................................ 4 Generella associationer till Sverige ............................................................................................................... 6 Synen på svensk-ryska relationer .................................................................................................................. 8 Studier och besök i Sverige ........................................................................................................................... 9 Barnkultur en viktig källa............................................................................................................................ 12 Företag och näringsliv ................................................................................................................................. 13 Metod........................................................................................................................................................... 16 2 Sammanfattning Denna rapport har sammanställts våren 2016 och väger samman flera olika studier och indikatorer kopplade till frågan om Sverigebilden i Ryssland. Analysen är genomförd av Svenska institutet (SI) och utgår från följande källor: - Tre enkätundersökningar med statistiskt representativt urval som genomförts av Levadainstitutet under 2014 – 2016 på uppdrag av SI, Sveriges ambassad i Moskva och Sveriges generalkonsulat i S:t Petersburg - Sex fokusgupper med djupintervjuer genomförda under februari 2016 av O+K Research på uppdrag av SI - Studie av rapportering i sociala och traditionella textbaserade medier under andra halvan av 2015 samt första halvan av 2016, genomförd av analysföretaget Gavagai på uppdrag av SI.1 Till dessa studier läggs mindre omfattande kvantitativa och empiriska indikatorer från SI:s verksamhet, som exempelvis antalet ryska studenter som ansöker om svensk högre utbildning.2 Den sammantagna bilden av synen på Sverige i Ryssland är att det finns en diskrepans mellan en övervägande negativ medierapportering och officiell retorik kombinerad med en låg grad av kännedom bland allmänheten, och en grunduppfattning som trots dessa faktorer är relativt stabil och positiv. Förklaringen till dessa två parallella trender framgår inte av grundmaterialet och kan vara ämne för vidare undersökning. Det mönster som setts i andra länder är att en låg grad av kunskap speglas i en lägre grad av förtroende, vilket påvisas bland annat i studier genomförda av British Council. Detta är dock inte vad som indikeras i förhållande till ryska målgrupper. Den ryska allmänheten har, enligt både den kvalitativa målgruppsundersökningen och de kvantitativa studier som genomförts av Levada-institutet, en låg kunskap om det samtida Sverige. 1 Inför denna rapport har SI inte haft resurser att studera hur rapporteringen via tv-nyheter ser ut, vilket är en stor felkälla, då ryssar får cirka 45 procent av sin information om Sverige från just tv. 2 För att ta del av det material som legat till grund för analysen, vänligen kontakta SI. 3 De som trots allt har föreställningar om Sverige har dock i huvudsak en positiv uppfattning om landet. Sverige anses vara ett land med en utvecklad demokrati och en hög nivå av social och rättslig trygghet. Denna positiva bild har varit konstant under de senaste tre åren. Dock märks en tendens att respondenterna anser att relationerna mellan länderna försämrats något under perioden. I den mediala diskursen i Ryssland ställs ofta ”demokrati” mot ”stabilitet”, med ”stabilitet” som det mer positivt laddade. Denna typ av värderingsskillnader mellan det ryska och svenska samhället är viktigt att uppmärksamma i tolkningar av svaren från de ryska respondenterna och vidare studier av huruvida begreppet ”demokrati” har en verkligt positiv laddning i Ryssland vore intressanta att göra.
Skicka en kommentar