lördag 27 januari 2018

Bra av Sven Hirdman


   
Vladan Lausevic
den 18 januari kl. 17:56
Denna artikel av Sven Hirdman har fått stor spridning i debatten via Facebook. Jag tycker att Hirdman har sina poänger, som behovet att dämpa ned krigs- och hotretoriken samt söka samarbeten med Ryssland. Men jag hittar även fler argument som lätt kan "avväpnas" i debatten av borgerliga aktörer.

1. Att stater ofta bryter mot folkrätten är sant eftersom stater fortfarande kan gå ostraffade. Men folkrättsbrott i Europa är extra känsliga eftersom a) det sker i "vår närhet" b) krig i Europa går emot tanken om att ena Europa politiskt, ekonomiskt, socialt c) européer har tragiska erfarenheter på grund av krig där religion och nationalism använts som centrala mobiliseringspunkter

2. Hirdman anser att det saknas belägg om att Ryssland tänker anfalla Sverige. Funktionellt har militära organisationer krigsplanering för olika krigsfall, scenarier som i sin tur går ihop med utrikes- och säkerhetspolitiska intressen. Till exempel hade Sverige innan 1914 krigsfall Norge, krigsfall Tyskland och krigsfall Ryssland även om "alla visste" att det var krigsfall Ryssland som var den enda rimliga. Sovjet hade planer för anfall mot och genom Sverige, liksom dagens Ryssland har det. Det betyder inte att Ryssland måste eller kommer att anfalla Sverige men planerna finns så att dom kan användas vid behov, till exempel attackera NATO-landet Norge eller mot NATO-trupp i Sverige. Militära organisationer planerar för krig i förväg sedan mitten av 1800-talet. Dessutom, det framgår tydligt i ryska militära dokument att NATO och EU är fientliga motståndare. Alltså, "beläggen" finns även i form av öppna, icke-hemliga källor.

3. Sverige är inget neutralt land och världen ser inte ut som på 60- och 70-talet. Även om Sverige inte är med i NATO som militärallians så skulle ett anfall emot en annan EU-medlemsstat kunna tolkas som en aggression mot hela unionen. Alltså, att Sverige ska agera som den svenska samlingsregeringen gjorde under 40-talet är idag ogenomförbart med tanke på att vi är EU-stat. Om ett krig skulle uppstå mellan exempelvis Ryssland och Finland eller Estland så skulle det även innebära skador för Sverige, inte minst ekonomiskt.

Att bemöta argumenten som finns hos borgerliga aktörer kräver att först acceptera det som är sant och realitet idag. Till exempel att Ryssland är ett militariserat samhälle, att den styrs av nationalistiska politiker och djupa staten som med säkerhetstjänsten, att krigföringen mot Ukraina används för att legitimera Putins makt.

Sen går det att argumentera att det krävs avspänning, förhandlingar med Ryssland, utbyten, friare rörlighet mellan EU och Ryssland, svenska projekt i Ryssland, att det finns bättre alternativ än NATO osv. Men det krävs bättre argument.

Inga kommentarer: