28 mars 2018
Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 28 mars • Nej till motioner om ersättningsrätt och insolvensrätt (CU17) • Nya regler för kontoförande institut (FiU35) • Nya regler för betaltjänster (FiU36) • Sverige skärper lagstiftningen mot kapningsbrott (JuU20) • Polisens forensiska verksamhet behöver bli mer effektiv (JuU22) • Nytt delgivningssätt för snabbare handläggning av brottmål (JuU23) • Nej till motioner om migration och asylpolitik (SfU15) • Nej till motioner om anhöriginvandring (SfU16) • Det borde gå fortare att få arbetstillstånd (SfU17) • Nej till motioner om svenskt medborgarskap (SfU18) • Nej till motioner om socialavgifter (SfU19) • Nej till motioner om inkomstskatt (SkU8) • Nej till motioner om beskattning av företag, kapital och fastighet (SkU9) • Regeringen bör utvärdera kemikalieskatten (SkU10) • Nej till motioner om mervärdesskatt (SkU11) • Statskontoret bör utreda företrädaransvar (SkU12) • Höjning av trängselskatten vissa tidsperioder (SkU13) • Fler branscher behöver införa personalliggare (SkU14) • Skrivelser om regeringens arbete med digitalisering och bredbandsutbyggnad har granskats (TU9) • Regeringen bör driva på arbetet med ett gemensamt europeiskt luftrum (TU10) • Nej till motioner om trafiksäkerhet (TU11)
	Nej till motioner om ersättningsrätt och insolvensrätt (CU17)  Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017/18 om ersättningsrätt och insolvensrätt. Anledningen till det är bland annat att det redan pågår arbete inom flera av de områden som motionerna handlar om. Motionerna handlar bland annat om fordonsrelaterade skulder och fordonsmålvakter, skärpt kontroll vid konkursansökan, beräkning av förbehållsbeloppet vid löneutmätning samt undantag från utmätning.
	Nya regler för kontoförande institut (FiU35)  Det blir möjligt för kontoförande institut, det vill säga vissa banker och fondkommissionärer, att ge i uppdrag åt någon annan än ett kontoförande institut att registrera uppgifter i avstämningsregister för värdepapper. Det beslutade riksdagen efter förslag från regeringen. Lagändringarna innebär att den svenska modellen som tillåter registrering av individuella innehav direkt i den centrala värdepappersförvararens register inte äventyras. Ändringarna börjar gälla den 1 maj 2018.
	Nya regler för betaltjänster (FiU36)  Reglerna som gäller betaltjänster ändras. Tanken är att utveckla marknaden för elektroniska betalningar och skapa säkra och effektiva betalningar. Ändringarna görs för att anpassa de svenska reglerna till EU:s lagstiftning. Termen betaltjänst utvidgas till att gälla även så kallade betalningsinitieringstjänster och kontoinformationstjänster. Tillämpningsområdet utökas när det gäller geografiskt område och valutor. Leverantörer av betaltjänster får tillgång till betalkonton hos kreditinstituten så att de effektivt ska kunna tillhandahålla betaltjänster. Det införs också nya bestämmelser som gäller säkerhet och hantering av risker. De nya reglerna börjar gälla den 1 maj 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
	Sverige skärper lagstiftningen mot kapningsbrott (JuU20)  Sverige ska ansluta sig till två FN-överenskommelser om brott mot den civila luftfarten. Som en följd av det görs lagändringar i brottsbalken som bland annat innebär att den som använder tekniska hjälpmedel, exempelvis en dator, för att ta kontroll över ett flygplan eller ett tåg ska kunna dömas för kapningsbrott. Dessutom utvidgas reglerna om kapningsbrott så att de även omfattar lätta lastbilar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2018.
	Polisens forensiska verksamhet behöver bli mer effektiv (JuU22)  Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av Polismyndighetens forensiska organisation. Det är Nationellt forensiskt centrum, NFC, som ansvarar för Polisens forensiska verksamhet, som bland annat omfattar undersökningar av spår efter brott i samband med brottsutredningar. Riksrevisionen har gjort sin granskning för att se om den forensiska verksamheten på ett effektivt sätt bidrar till att brott klaras upp. Bland annat gör Riksrevisionen bedömningen att laboratorieverksamheten på NFC och det arbete som utförs av kriminaltekniker och lokala brottsplatsundersökare håller hög kvalitet. Däremot är de långa handläggningstiderna vid NFC ett problem och effektiviteten i Polisens forensiska verksamhet behöver öka. Riksdagen håller med om den bedömningen och anser liksom regeringen att granskningen och de rekommendationer Riksrevisionen ger till Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten är ett värdefullt bidrag till myndigheternas pågående effektiviseringsarbete. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Nytt delgivningssätt för snabbare handläggning av brottmål (JuU23)  Riksdagen sa ja till att ett nytt sätt för delgivning, tillgänglighetsdelgivning, ska få användas på försök i brottmål. Delgivning är ett sätt för en myndighet att se till att den som berörs av ett mål har fått ta del av viktig information. Det kan exempelvis handla om att en brottsmisstänkt får ett formellt överlämnande av en skriftlig handling på en stämning. Det nya sättet att delge en person innebär att stämning och andra handlingar i ett brottmål ska finnas vid tingsrätten från en bestämd tidpunkt, som har bestämts i förväg. Den misstänkte ska vid ett personligt möte med polis eller åklagare ha fått information om denna tidpunkt och om vid vilken tingsrätt handlingarna finns. Tillgänglighetsdelgivning ska få användas vid de tingsrätter som regeringen bestämmer. Syftet är att handläggning av brottmål ska bli mer effektiv och att lagföring av brott ska ske snabbare. Lagförslaget börjar att gälla den 1 maj 2018.
	Nej till motioner om migration och asylpolitik (SfU15) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017 om migration och asylpolitik. Anledningarna är bland annat att gällande regler är tillräckliga eller att arbete pågår på området. Motionerna handlar bland annat om svensk migrationspolitik, mottagande av asylsökande och fri rörlighet för EU-medborgare och samarbetet inom EU.
	Nej till motioner om anhöriginvandring (SfU16)  Riksdagen sa nej till motioner om anhöriginvandring. Motionerna handlar bland annat om uppehållstillstånd för make och sambo, uppskjuten invandringsprövning, registrering av anknytningsperson samt försörjningskrav vid anhöriginvandring. Bland annat hänvisas till den ändring av regler om uppehållstillstånd som har gjorts och som gäller till mitten av 2019.
	Det borde gå fortare att få arbetstillstånd (SfU17)  Handläggningstiderna för arbetstillstånd är för långa. Dessutom är det viktigt att Sveriges system för arbetskraftsinvandring inte missbrukas med till exempel dåliga villkor. Det tycker riksdagen som riktar två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen om att: • Återkomma till riksdagen med ett förslag om att förkorta handläggningstiderna och utöka den digitala hanteringen hos Migrationsverket. • Ge i uppdrag till Migrationsverket att förstärka arbetet mot missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring. Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2017. Riksdagen sa nej till övriga motioner.
	Nej till motioner om svenskt medborgarskap (SfU18)  Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017 om svenskt medborgarskap. Motionerna handlar bland annat om språk- och samhällskunskapstester samt egen försörjning som villkor för svenskt medborgarskap, att medborgarskapets betydelse bör uppvärderas, en förlängning av tiden för hemvist för att få medborgarskap och att alla barn som föds i Sverige ska kunna få svenskt medborgarskap från födseln.
	Nej till motioner om socialavgifter (SfU19)  Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017 om socialavgifter. Motionerna handlar om lägre socialavgifter för unga, små företag och företag i glesbygd samt undantag från kravet på att betala socialavgifter för ideella organisationer, till exempel friluftsorganisationer.
	Nej till motioner om inkomstskatt (SkU8)  Riksdagen sa nej till motioner om inkomstskatt av privatpersoner. Motionerna handlar bland annat om skatteskala och grundavdrag, särskild löneskatt för äldre som arbetar, hushållsskatteavdrag (HUS-avdrag), bil- och cykelförmån och utvärdering av effekterna av skatteförändringar. Andra områden är expertskatt, skatt för personer med sjuk- och aktivitetsstöd, reseavdrag och personalförmåner. Riksdagen hänvisar bland annat till att det fortfarande står bakom regeringens förslag på inriktning av skattepolitiken. Motionerna kommer från allmänna motionstiden 2017.
	Nej till motioner om beskattning av företag, kapital och fastighet (SkU9)  Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017 om beskattning av företag, kapital och fastighet. Anledningen till det är bland annat att det redan pågår arbete inom många av de områden som motionerna handlar om. Motionerna handlar bland annat om företagande och investeringar, beskattning vid generationsskiften och skatteregler för ideell sektor.
	Regeringen bör utvärdera kemikalieskatten (SkU10)  En ny skatt på kemikalier i vissa elektroniska produkter infördes den 1 april 2017. Kemikalieområdet präglas av en hög utvecklingstakt. Riksdagen anser att regeringen bör följa utvecklingen på området och utvärdera de samhällsekonomiska effekterna och andra effekter av kemikalieskatten. Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta. Ställningstagandet gjordes i samband med behandlingen av motioner från allmänna motionstiden 2017 om punktskatter. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, som bland annat handlar om skatt på elkraft, skatt på drivmedel, fordonsskatter, trängselskatt, flygskatt samt skatt på alkohol och tobak.
	Nej till motioner om mervärdesskatt (SkU11)  Riksdagen sa nej till 35 motioner om mervärdesskatt, alltså skatt som betalas till staten vid inköp av varor och tjänster. Anledningen till det är bland annat att arbete pågår i flera av frågorna som motionerna handlar om. Motionerna handlar bland annat om skattesatser, utvärdering av effekter av höjning av mervärdesskatt på bio och mervärdesskatt för ideella föreningar.
	Statskontoret bör utreda företrädaransvar (SkU12)  Regeringen har tidigare gett Statskontoret i uppdrag att se över delar av det så kallade företrädaransvaret, som innebär att företrädare för aktiebolag kan bli personligt betalningsskyldiga i vissa fall. Riksdagen anser dock att regeringen bör utöka Statskontorets uppdrag till att utreda hela företrädaransvaret och inte bara begränsade delar. Riksdagen riktade därför en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta. Riksdagens ställningstagande gjordes när riksdagen behandlade ett 130-tal motioner från allmänna motionstiden 2017 om skatteförfarande. Riksdagen sa nej till övriga motioner, bland annat eftersom arbete pågår i flera av frågorna som motionerna handlar om. Motionerna handlar bland annat om att synliggöra och kontrollera skatter och avgifter, F-skatt och näringsverksamhet, certifierade kassaregister, personalliggare, deklarationsfrågor och fastighetstaxering.
	Höjning av trängselskatten vissa tidsperioder (SkU13) Trängselskatten på Essingeleden och i Stockholms innerstad ändras. Bland annat införs ytterligare en tidsperiod, klockan 6.00-6.29, då skatt ska betalas. Skatten för vissa tidsperioder kommer också att höjas. Skillnaderna under låg- och högsäsong ska också öka och trängselskatten ska höjas under högsäsong. Man behöver som högst betala 135 kr per dygn och bil under högsäsong. Trängselskatt tas även ut för de fem första vardagarna utom lördag i juli samt för dagar före vissa helgdagar. Syftet är att förbättra framkomligheten och miljön i Stockholm. Trängselskatten delfinansierar också en utbyggnad av kollektivtrafiken. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringarna börjar att gälla den 1 januari 2020.
	Fler branscher behöver införa personalliggare (SkU14)  Fler företag ska omfattas av kravet på att ha en personalliggare på sin arbetsplats. Det gäller fordonsserviceverksamhet, livsmedels- och tobaksgrossistverksamhet och kropps- och skönhetsvårdsverksamhet. Om en företagare både har verksamhet som omfattas av skyldighet att föra personalliggare och annan verksamhet i samma lokal, måste personalliggaren även innehålla uppgifter om de personer som jobbar i den andra verksamheten. I dag är det restaurang-, tvätteri-, bygg- och frisörbranschen som har krav på sig att ha en personalliggare på arbetsplatsen. En personalliggare är en förteckning över vilka som arbetar på arbetsplatsen. Syftet med att ha en personalliggare är att ge Skatteverket bättre möjligheter att upptäcka och bekämpa svartarbete. Riksdagen sa ja till regeringens förslag och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.
	Skrivelser om regeringens arbete med digitalisering och bredbandsutbyggnad har granskats (TU9)  Trafikutskottet har granskat två skrivelser från regeringen. Den ena handlar om inriktningen på regeringens digitaliseringspolitik. Målet med politiken är att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Delmålen handlar bland annat om att alla ska ha kunskap om digitala verktyg och tjänster, att digitala tjänster ska vara enkla att använda och förtroendeingivande samt att digital innovation ska skapa nya och bättre lösningar. Utskottet anser att regeringens digitaliseringsstrategi är ett viktigt verktyg för att de politiska målen ska uppnås. Därmed lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. I den andra skrivelsen kommenterar regeringen Riksrevisionens granskning av regeringens bredbandspolitik. Granskningen visar att bredbandstäckningen generellt sett är god och att utbyggnaden går framåt. Samtidigt påpekar Riksrevisionen bland annat att bredbandstäckningen är ojämnt fördelad mellan stad och landsbygd samt att det finns en risk för att bredbandsstödet, det vill säga statligt ekonomiskt stöd för att bygga bredband, har gått till kommersiellt attraktiva områden. Regeringen håller i skrivelsen helt eller delvis med om iakttagelserna och konstaterar att åtgärder har gjorts som stämmer överens med Riksrevisionens rekommendationer. Trafikutskottet håller med om det och ser fram emot det arbete som pågår för att ta fram en ny modell för bredbandsstödet. Därmed lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till ett 40-tal förslag i motioner om it-politik. Anledningen är bland annat att det genomförts eller pågår arbete i flera av frågorna som motionerna handlar om. Motionerna handlar bland annat om digitaliseringens möjligheter, tillgång till elektronisk kommunikation och teknikskiftet i det fasta telefonnätet.
	Regeringen bör driva på arbetet med ett gemensamt europeiskt luftrum (TU10)  Regeringen bör prioritera arbetet med ett gemensamt europeiskt luftrum eftersom det bidrar till minskade utsläpp och kostnader. Det tycker riksdagen som därför riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, om det till regeringen. Sedan 2001 pågår ett arbete i EU om det gemensamma europeiska luftrummet, kallat Single European Sky. Syftet är bland annat att bidra till effektivare och mindre miljöfarlig flygtrafik genom att ta bort nationella gränsdragningar i luften. Flygen skulle då kunna gå den rakaste sträckan med minskade utsläpp som följd. Riksdagen tycker dock att arbetet går för långsamt och vill att regeringen prioriterar Single European Sky för att skynda på processen. Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med behandlingen av motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 om luftfartsfrågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner.
	Nej till motioner om trafiksäkerhet (TU11)  Riksdagen sa nej till 140 förslag i motioner om trafiksäkerhet. Anledningen till det är bland annat att arbete redan pågår i flera av frågorna som motionerna handlar om. Motionerna handlar bland annat om trafiksäkerhetsarbetet, insatser mot alkohol vid bilkörning, vinterdäck, hastighetsbegränsningar, förarutbildning, hälsofrågor och sommartid.