onsdag 28 mars 2018

Ansvariga politiker tar inte sitt ansvar

Så var det dags igen. "Akademiska sjukhuset försämrar sin prognos". 

Men det ärväl styrelsens prognos.

Uppsnabbat regionstyrelsen 27 mars

I detta nummer:

  • Region Uppsala budgeterar för ett överskott på 170 miljoner kronor
  • Region Uppsala har minskat sin klimatpåverkan med 27 procent på ett år
  • Fastighetsinvesteringar blir en stor utmaning
  • 48,5 miljoner kronor för förbättrad tillgänglighet
  • Initiativ om att införa kriskommission avslogs
  • Revisorer nöjda med bland annat beredningen till fullmäktige
  • Mestadels positivt med utredning om hållbar turim
  • Bifall för initiativ om orosanmälningar


Region Uppsala budgeterar för ett överskott på 170 miljoner kronor

Prognosen för Region Uppsala 2018 per februari ligger i linje med budgeten på 170 miljoner kronor. Dock försämrar Akademiska sjukhuset sin prognos med 60 miljoner kronor, vilket främst beror på fortsatta kapacitetsproblem gällande vårdplatser inom slutenvården (som i sin tur beror framför allt på kompetensbrist, alltså svårigheter att rekrytera personal).
Förvaltningen Primärvården, Hälsa och habilitering försämrar sin prognos med 8 miljoner kronor, vilket beror på att vårdcentralsuppdraget uppvisar en fortsatt försämrad produktion. Vårdstyrelsen förbättrar samtidigt sin prognos med 12 miljoner kronor, på grund av lägre kostnader för köpt vård inom vårdvalet. Regionstyrelsens finansiella verksamhet förbättrar sin årsprognos med 56 miljoner kronor, vilket beror på högre generella statsbidrag och förbättringar på pensionssidan.

Region Uppsala har minskat sin klimatpåverkan med 27 procent på ett år

På bara ett år har Region Uppsala minskat sin klimatpåverkan med 27 procent (och med 36 procent sedan år 2014, som är basåret för miljöprogrammet). Det framgår av miljöredovisningen för år 2017. Region Uppsala uppfyller 14 av 24 miljömål. 7 mål går åt rätt håll, men för långsamt, medan 3 går åt fel håll.
Utsläppen av de växthusgaser som Region Uppsala kan mäta minskade med 27 procent år 2017 jämfört med år 2016. Den största utsläppsminskningen står kollektivtrafiken för, en minskning som motsvarar över 14 000 ton koldioxid. Det är den ökande andelen biodrivmedel som förklarar detta. År 2016 var 33 procent av busstrafikens kilometerproduktion fossilfri, en siffra som år 2017 hade ökat till hela 76 procent.
En annan pusselbit är Region Uppsalas projekt för energieffektivisering, där driftoptimering har lett till stora vinster. Exempelvis har energianvändning för fjärrkyla minskat med 41 procent, och för värme med 29 procent.
Av Region Uppsalas miljömål så uppnås 14 av 24 miljömål. 7 miljömål går åt rätt håll, men för långsamt. 3 miljömål går åt fel håll. Det rör sig om anställdas resor till och från jobbet, patientresor och utsläpp av medicinska gaser. Den huvudsakliga anledningen till att utsläppen av koldioxid på grund av anställdas resor till och från jobbet har ökat med 4 procent sedan år 2014 är att de anställda som kör bil har fått längre körsträcka. Vad gäller patientresor beror det huvudsakligen på att antalet mil taxiresor har ökat från 414 000 mil 2014 till 534 000 mil år 2017.

Fastighetsinvesteringar blir en stor utmaning

Stefan Olsson (M) inkom i oktober 2017 med ett initiativärende till regionstyrelsen, där han ville att regiondirektören skulle få i uppdrag att redovisa ett kunskapsunderlag över vilken betydelse investeringar i fastigheter har för Region Uppsalas ekonomi. Initiativet väckte bifall, och underlaget presenterades nu för regionstyrelsen vid deras möte.
Underlaget visar att fastighetsinvesteringar kommer att bli en mycket stor utmaning för Region Uppsala. En stor del av fastighetsbeståndet har ett omfattande behov av både investeringar och reinvesteringar. Orsakerna är både tekniska och verksamhetsmässiga.
Mellan 2012 och 2017 har Region Uppsala haft fastighetsinvesteringar motsvarande 6,2 miljarder kronor. Det innebär att fastighetsinvesteringarna per invånare ligger på en nivå mellan 1 956 kronor och 3 683 kronor per år under samma period. I jämförelse med övriga regioner och landsting ligger Region Uppsala på en relativt hög investeringsnivå per invånare.
Fastighetsinvesteringarna i Region Uppsala ligger på drygt 4 000 kronor per invånare för åren 2017 och 2018 och sjunker sedan till 2 500 kronor per invånare 2020. Efter år 2023 ökar investeringarna i Region Uppsala åter, då det finns fortsatta behov både på Akademiska sjukhusområdet och ute i länet. Enligt underlaget måste Region Uppsala säkerställa att Akademiska sjukhuset även i framtiden har en viktig roll vad gäller riksvård och regionvård, vilket kräver satsningar.
Samtidigt står Region Uppsala inför andra utmaningar, så som ökade pensionsåtaganden. För att Region Uppsala ska kunna absorbera alla de ökade kostnaderna och nå en ekonomi i balans måste regionen vida åtgärder för att minska kostnader och öka intäkter. I arbetet med regionplan och budget 2019–2021 behöver åtgärderna, enligt handlingarna, införlivas i verksamheten och börja genomföras under 2019 för att få full effekt i slutet av planperioden.

48,5 miljoner kronor för förbättrad tillgänglighet

48,5 miljoner kronor för tillgänglig, personcentrerad och samordnad vård med stöd av digitala verktyg. Denna satsning beslutade regionstyrelsen om vid sitt sammanträde på tisdagen. Insatserna kommer att finansieras genom riktade statsbidrag.
Pengarna ska gå dels till en förstärkt tillgänglighet inom primärvården, dels till att införa vad som kallas för ett "patientkontrakt". Detta ska säkerställa att patienter får den vård de har behov av inom rimlig tid. Det innefattar bland annat samordning av samtliga vårdkontakter och en kortning av den sammanlagda kötiden.
Under 2019 kommer en förstärkt vårdgaranti för primärvården att införas. Den innebär att dagens garanti om ett läkarbesök inom sju dagar ersätts med att patienten inom tre dagar ska få en medicinsk bedömning genomförd av en legitimerad yrkesgrupp (vilket alltså även kan innebära exempelvis sjuksköterskor). Utöver rena fysiska besök kan garantin omfatta även digitala hjälpmedel eller telefoni.
Satsningen är en del av fördelningen av de specialdestinerade statsbidragen som har avsatts i budget, och som ska gå till fyra prioriterade områden: förbättrad tillgänglighet, förstärkt primärvård, personalåtgärder och digitalisering.
(V) yrkade på återremiss.
Alliansen anmälde att de kommer att lämna ett särskilt yttrande, som kommer att vara kritiskt till regeringens politik med riktade statsbidrag.

Initiativ om att införa kriskommission avslogs

Kristdemokraten Anna-Karin Klomp (KD) yrkade i ett initiativärende att regiondirektören skulle få i uppdrag att ta fram en skrivelse till regeringen, med en begäran om en kriskommission för att granska vården i Region Uppsala. Detta med syftet att föreslå åtgärder för att säkerställa en kostnadseffektiv och tillgänglig vård i Region Uppsala.
Bakgrunden till initiativet är att regeringen den 16 februari meddelade att de kommer att tillsätta en statlig kriskommission för att granska sjukhuset Nya Karolinska Solna (NKS).
Initiativet avslogs, med motiveringen att granskningen särskilt ska studera effekterna av den OPS-lösning (Offentlig Privat Samverkan) som användes för finansieringen av NKS. Det innebär att granskningen inte kommer att omfatta hur Stockholms läns landsting har bedrivit hälso- och sjukvårdsverksamheten, vilket ingår i det kommunala självstyret, och därmed inte kan ingå i den statliga granskningen.
KD reserverade sig emot beslutet.

Revisorer nöjda med bland annat beredningen till fullmäktige

Region Uppsalas revisorer har genomfört en serie av granskningar som i allt väsentligt har utfallit på ett för Region Uppsala positivt sätt.
Revisorerna har granskat processen för beredning av ärenden till regionfullmäktige i syfte att bedöma om processen är ändamålsenlig. Efter genomförd granskning anser revisionen att ärendeprocessen är ändamålsenlig.
Region Uppsalas revisorer har även genomfört en granskning av hur klassificering av utgifter som drift eller investering sker. Revisorernas bedömning är att den interna kontrollen vad gäller klassificering är tillräcklig. Revisorerna har dock noterat några utvecklingsmöjligheter för att ytterligare stärka och utveckla den interna kontrollen.
Region Uppsalas revisorer har slutligen granskat principerna för redovisningen av materiella respektive immateriella anläggningstillgångar, samt efterlevnaden av dessa principer. Utifrån granskningen har Region Uppsalas revisorer bedömt att Region Uppsalas rutiner i allt väsentligt är goda, samt att de riktlinjer som tagits fram överensstämmer med Lagen om kommunal redovisning, och information som Rådet för kommunal redovisning tagit fram. Revisorerna avslutade med att lämna några rekommendationer för att ytterligare utveckla de interna processerna.
För den som önskar ta del av Region Uppsalas svar till revisorerna finns dessa som vanligt publicerade på Region Uppsalas webbplats.

Mestadels positivt med utredning om hållbar turism

Region Uppsala har fått yttra sig över betänkandet "Ett land att besöka. En samlad politik för hållbar turism och växande besöksnäring" (SOU 2017:95).
Utredningens syfte är att ge regeringen underlag för att stärka besöksnäringen som export- och jobbmotor. Något som välkomnas av Region Uppsala och som sammanfaller med Uppsala läns regionala utvecklingsstrategi. Region Uppsala instämmer också i huvudsak med utredningens bedömningar och förslag, men har några synpunkter.
En viktig synpunkt är att Region Uppsala avstyrker förslaget om skapande av ett nytt innovations- och utvecklingsinstitut. Det befintliga företags- och innovations-stödsystemet i Uppsala län är starkt, och här ser Region Uppsala stora fördelar i att använda befintliga strukturer till att även verka för utveckling av besöksnäringen.
En annan synpunkt är att Region Uppsala finner utredningens avsnitt om digitaliserad besöksnäring alltför smalt avgränsat. Ämnet är mycket större än enbart delnings- eller plattformsekonomi. Som vanligt kan yttrandet i sin helhet läsas i handlingarna på Region Uppsalas webbplats.

Bifall för initiativ om orosanmälningar

Stefan Olsson (M) inkom med ett initiativ till regionstyrelsen om brister i Region Uppsalas arbete med orosanmälningar. Bakgrunden är att all anställd personal inom Region Uppsala är skyldig att göra orosanmälningar enligt socialtjänstlagen, om ett barn far illa eller riskerar att fara illa. Men det är inte säkert att all personal vet hur de ska gå tillväga.
Enligt initiativärendet registrerade Akademiska sjukhuset 219 orosanmälningar under år 2017, medan primärvården bara registrerade en enda anmälan. Enligt barnrättsombudet är det därtill endast omkring 900 personer av Region Uppsalas cirka 12 000 anställda som har sett en film om hur orosanmälningar ska göras.
Initiativet väckte bifall. Regiondirektören får nu i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som kommer att vidtas under 2018 för att säkerställa att ett systematiskt arbete med att implementera socialtjänstlagen genomförs. Ärendet ska redovisas för regionstyrelsen på sammanträdet i ma
Skicka en kommentar