Riksda´n 2 maj

	2 maj 2018
Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 2 maj • Räntetak införs för snabblån (CU20) • Ansvaret för Försvarsmaktens materiel bör överföras till Försvarsmakten (FöU6) • Skrivelse om tillsynen av kärnkraftsreaktorer har behandlats (FöU12) • Amnesti för explosiva varor ska gälla under begränsad tid (FöU13) • En mer digital hantering av ärenden i myndigheter inom rättsväsendet möjliggörs (JuU31) • Regeringen borde verka för att tillåta viss gårdsförsäljning under vissa förutsättningar (SoU8) • Nej till motioner om folkhälsofrågor (SoU15) • Regler för behandling av personuppgifter anpassas till EU-förordning (SoU33) • Effektiva åtgärder behövs för fossiloberoende transporter (TU13)
	Räntetak införs för snabblån (CU20)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i konsumentkreditlagen. Det innebär bland annat att det införs räntetak och kostnadstak för snabblån och andra krediter med höga kostnader. Konsumenter som överväger att ta sådana lån ska även uppmärksammas på riskerna. Lagändringarna ska leda till rimligare villkor för snabblån och andra högkostnadskrediter. Färre människor riskerar då att hamna i överskuldsättning på grund av dessa lån. En särskild bestämmelse om att all marknadsföring av konsumentkrediter ska vara måttfull införs också. Marknadsföringen ska utformas på ett sådant sätt att den inte lockar konsumenter till ogenomtänkta beslut. Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2018.
	Ansvaret för Försvarsmaktens materiel bör överföras till Försvarsmakten (FöU6)  Ansvaret för Försvarsmaktens materiel bör överföras till Försvarsmakten. ÖB, överbefälhavaren, bör vara den som ansvarar för vidmakthållandet och tillhörande upphandling när det gäller logistikförsörjningen. Det anser riksdagen som riktar ett tillkännagivande till regeringen om detta. Syftet är att Försvarsmakten effektivt ska kunna hantera Sveriges beredskap vid en ändrad beredskapsnivå. Riksdagen riktar även en uppmaning till regeringen om att det bör införas ett tillfälligt stopp mot att avveckla befintliga övnings- och skjutfält. Riksdagen sa nej till övriga motioner inom området militära frågor.
	Skrivelse om tillsynen av kärnkraftsreaktorer har behandlats (FöU12)  Försvarsutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen. I skrivelsen kommenterar regeringen Riksrevisionens granskning av om den tillsyn som Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) gör av kärnkraftsreaktorer i drift är effektiv. SSM:s tillsyn omfattar bland annat inspektioner på plats vid kärnkraftverken, granskning av verksamhetsförändringar och uppföljning av händelser som inträffar i anläggningarna. Tillsynen finansieras med statliga anslag som föreslås av regeringen och beslutas av riksdagen. Anslagen har ökat sedan 2010 men granskningen visar att SSM inte utnyttjat det ekonomiska tillskottet fullt ut. Dessutom visar granskningen att det är oklart om tillsynen riktas mot de insatser som är mest angelägna. Riksrevisionens slutsats är att tillsynen bör bedrivas mer effektivt. I skrivelsen konstaterar regeringen att Riksrevisionens granskning bidrar till att identifiera möjliga förbättringar inom området även om man inte instämmer i alla av Riksrevisionens slutsatser. Försvarsutskottet håller med Riksrevisionen och regeringen om vikten av den svenska kärnkraftens säkerhet och ser positivt på regeringens och SSM:s utvecklingsarbete på området. Därmed lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Amnesti för explosiva varor ska gälla under begränsad tid (FöU13)  Det införs en tidsbegränsad lag om amnesti för explosiva varor, till exempel handgranater och sprängämnen. Syftet med den är att minska antalet illegala explosiva varor i samhället. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. I dag måste en person som hanterar, överför, importerar eller exporterar explosiva varor ha ett tillstånd för att få göra det. Dessutom måste en person som får tillgång till explosiva varor utan att ha tillstånd till det direkt ta kontakt med Polismyndigheten. Förslaget om amnesti innebär att personer som hanterar en explosiv vara utan att ha tillstånd att göra det inte ska kunna dömas för brott. Det gäller under förutsättning att hen frivilligt tar kontakt med polisen och lämnar information som gör att polisen kan ta hand om varan. Amnestin ska gälla från den 15 oktober 2018 till den 11 januari 2019.
	En mer digital hantering av ärenden i myndigheter inom rättsväsendet möjliggörs (JuU31)  Lagar ändras för att möjliggöra en mer digital hantering av ärenden i myndigheter inom rättsväsendet, exempelvis Polismyndigheten och Kronofogdemyndigheten. Syftet är att möjliggöra effektiviseringar inom myndigheterna och bättre service till medborgarna genom enklare kommunikation i elektronisk form med berörda myndigheter. Lagändringarna innebär att en mer digital hantering möjliggörs i flera fall. Det gäller exempelvis ordningsbot, alltså böter som kan beslutas exempelvis av polis och tulltjänstemän, och strafföreläggande, alltså när en åklagare vid vissa omständigheter, vid ett erkännande, kan lagföra brottet och bestämma straffet utan rättegång. Det ska även bli möjligt att lämna in ansökan elektroniskt om betalningsföreläggande och handräckning, alltså ansökan om att Kronofogdemyndigheten ska fastställa till exempel en skuld som ska betalas eller en egendom som ska överlämnas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.
	Regeringen borde verka för att tillåta viss gårdsförsäljning under vissa förutsättningar (SoU8)  De senaste åren har den svenska produktionen av alkoholhaltiga drycker utvecklats i snabb takt och det finns ett stort intresse för närproducerade alkoholdrycker i mindre upplagor. I dag är det endast Systembolaget som får bedriva detaljhandel med alkoholdrycker. Frågan om det även ska vara möjligt att bedriva gårdsförsäljning av alkohol har behandlats tidigare av riksdagen som då sagt nej till förslagen. Riksdagen tycker att regeringen borde verka för en lagstiftning som gör det möjligt att bedriva gårdsförsäljning av alkohol i begränsad utsträckning. Det gäller under förutsättning att Systembolagets monopol kan bevaras. Riksdagen riktade därför en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande till regeringen om det. Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från två allmänna motionstider om alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner.
	Nej till motioner om folkhälsofrågor (SoU15)  Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017 om folkhälsofrågor. Anledningen till det är bland annat att det redan pågår arbete inom många av de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om suicidprevention, smittskydd, vaccinationer och hälsoundersökningar av asylsökande.
	Regler för behandling av personuppgifter anpassas till EU-förordning (SoU33)  Flera lagar inom Socialdepartementets område anpassas till EU:s nya dataskyddsförordning. Ändringarna innebär att lagarna om personuppgiftsbehandling i de verksamheter som berörs ska vara kompletteringar till EU:s dataskyddsförordning och den nya svenska dataskyddslagen. De nya reglerna börjar gälla den 25 maj 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
	Effektiva åtgärder behövs för fossiloberoende transporter (TU13)  Transportsektorn står för ungefär en tredjedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Målet är att utsläppen av växthusgaser från inrikestransporter, förutom flyget, senast 2030 ska vara minst 70 procent lägre än 2010. För att nå dit bör fokus ligga på åtgärder som är samhällsekonomiskt och miljömässigt effektiva, exempelvis genom ta vara på möjligheterna med ny teknik och en ökad andel förnybara bränslen. Det anser riksdagen som riktar en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta. Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden om fossiloberoende transporter .