30 maj 2018
Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 30 maj • Bygglov får genomföras fyra veckor efter dagen för beslutet (CU13) • Ny skrivelse om det finanspolitiska ramverket (FiU32) • Mediegrundlagarna ändras (KU16) • Två redogörelser om riksdagens skrivelser har behandlats (KU21) • Hänvisningar i lagar ändras när ny förvaltningslag börjar gälla (KU22) • Ordensväsendet och antalet allmänna flaggdagar borde ses över (KU28) • Relativt jämn könsfördelning i kommittéerna (KU39) • Riksdagens nämnder har redogjort för sin verksamhet (KU41) • Regeringen bör utforma politiken så att industrin kan nå full potential (NU16) • Det samlade stödet till solel har granskats (NU18) • Fler studenter och företagare ska få stärkt försäkringsskydd (SfU25) • Efterlevandestöd till barn ska betalas ut under kortare period (SfU27) • Elektroniska cigaretter och andra nikotinprodukter utan tobak ska beskattas (SkU17) • Strategi för självkörande fordon borde tas fram (TU15) • Motioner om FN och mänskliga rättigheter i utrikespolitiken har behandlats (UU15) • Sveriges arbete inom de nordiska och arktiska samarbetena har granskats (UU18) • Garanti införs för tidiga stödinsatser i skolan (UbU10) • Kraven på behörighet till högskolan ska bli tydligare (UbU25) • Svensk lag anpassas till EU-regler om klinisk läkemedelsprövning (UbU26)
	Bygglov får genomföras fyra veckor efter dagen för beslutet (CU13)  Om det har lämnats ett beslut om ja till bygglov, rivningslov och marklov ska det få genomföras tidigast fyra veckor efter att beslutet har offentliggjorts. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den här ändringen görs i plan- och bygglagen eftersom det införs nya regler i förvaltningslagen om att den här typen av beslut inte får genomföras innan beslutet har vunnit laga kraft, det vill säga att överklagandetiden har gått ut. Regeringens förslag om ändringar i plan- och bygglagen kommer att gälla i stället för det som står i förvaltningslagen. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.
	Ny skrivelse om det finanspolitiska ramverket (FiU32) Det finanspolitiska ramverket innehåller principer som finanspolitiken utformas efter. Syftet är att finanspolitiken ska vara tydlig och långsiktigt hållbar. Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen med en sammanfattning av det finanspolitiska ramverket och en redogörelse för sin tillämpning av det. Riksdagen välkomnar att regeringen har uppdaterat skrivelsen. Det är viktigt för att den ska stärka sin ställning som bedömningsnorm för både riksdagens egna och för externa uppföljningar av finanspolitiken. Enligt riksdagen bör skrivelsen kunna uppdateras en gång per mandatperiod. Liksom vid behandlingen av den senaste skrivelsen om det finanspolitiska ramverket, 2011, betonade riksdagen den breda parlamentariska förankring som finns kring vikten av sunda offentliga finanser och det finanspolitiska ramverket. Öppenhet och tydlighet är en förutsättning för att stärka förtroendet för finanspolitiken. Därför anser riksdagen att regeringen vid framtida uppdateringar av skrivelsen ska redovisa tydligt hur det finanspolitiska ramverket har ändrats och motiven bakom förändringarna. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Mediegrundlagarna ändras (KU16)  Riksdagen har behandlat förslag från regeringen som gäller ändringar i bland annat tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Regeringen har föreslagit att det ska bli möjligt att förbjuda söktjänster som innehåller personuppgifter om att privatpersoner har begått brott, förekommer i fällande domar eller har varit föremål för tvångsmedel. Riksdagen sa nej till det befintliga förslaget. I stället uppmanade riksdagen regeringen i ett tillkännagivande att låta utreda frågan om att begränsa grundlagsskyddet för dessa söktjänster igen. Riksdagen sa ja till att det ska bli möjligt att i vanlig lag införa förbud för söktjänster som innehåller vissa känsliga personuppgifter om de finns tillgängliga på ett sätt som innebär stora risker för att privatpersoners personliga integritet skadas. Det kan till exempel gälla uppgifter om etniskt ursprung eller politiska åsikter. Regeringen har även föreslagit ändringar i TF och YGL som gäller grundlagsskyddet för publicering på internet. Bland annat föreslås att om en utgivare av en databas som fått en underrättelse från Justitiekanslern om att material i databasen kan utgöra yttrandefrihetsbrott tar bort materialet kan han eller hon inte hållas ansvarig för material som har funnits tillgängligt i databasen i mer än ett år. Det kan till exempel gälla en dagstidnings webbplats. Flera av regeringens övriga förslag handlar om språk, struktur och samordning och syftar till att göra grundlagarna mer lättillgängliga och lättare att använda. Riksdagen sa ja till dessa förslag från regeringen som vilande. De ändrade reglerna ska börja gälla den 1 januari 2019. Eftersom det handlar om ändringar i grundlagar fattar riksdagen beslut två gånger med val emellan.
	Två redogörelser om riksdagens skrivelser har behandlats (KU21)  Regeringen har redogjort för sin behandling av riksdagens skrivelser under 2017. Bland annat redogör regeringen för åtgärder till följd av de tillkännagivanden, så kallade uppmaningar, som riksdagen riktar till regeringen. Konstitutionsutskottet, KU, har granskat regeringens redogörelse och konstaterar att själva redogörelsen har förbättrats för varje år. Det ser riksdagen positivt på. KU tycker också att det är bra att regeringen vill redovisa vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av tillkännagivanden så tidigt som möjligt. Däremot vill KU framhålla att syftet med uttalandet i utskottets betänkande förra året inte var att tillkännagivandena skulle redovisas i propositioner och skrivelser som behandlar sakfrågor som inte är direkt kopplade till tillkännagivandena. Riksdagsstyrelsen har också lämnat en redogörelse över hur riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen behandlats under 2017. Riksdagen lade båda redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena.
	Hänvisningar i lagar ändras när ny förvaltningslag börjar gälla (KU22)  I juli börjar en ny förvaltningslag att gälla, i samband med det behöver ett flertal andra lagar med hänvisningar till den gamla lagen också ändras. Det görs bland annat ändringar i: • Föräldrabalken • Miljöbalken • Socialförsäkringsbalken • Fastighetsbildningslagen Syftet med den nya förvaltningslagen är att enklare och modernare regler för förvaltningsmyndigheternas arbete ytterligare ska stärka rättssäkerheten för de enskilda medborgarna. Läs mer om lagen i riksdagsbeslutet. Beslut: Kontakten med myndigheter ska bli enklare med ny förvaltningslag (KU2)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.
	Ordensväsendet och antalet allmänna flaggdagar borde ses över (KU28)  Efter valet 2018 borde en parlamentarisk kommitté, med representanter från de olika riksdagspartierna, utses och sätta igång ett arbete med att se över bland annat ordensväsendet och antalet allmänna flaggdagar. Det tycker  riksdagen som riktar fyra uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen: • Att låta kommittén se över det offentliga belöningssystemet med fokus på bland ordensväsendet och regeringens belöningar. • Att låta kommittén se över de allmänna flaggdagarna i Sverige med utgångspunkt att antalet flaggdagar minskas vid nästa tronskifte. • Att låta kommittén se över utformningen av riksdagens ekonomiska anslag till hovet, alltså organisationen runt kungen och det svenska kungahuset. • Att regeringen borde överväga möjligheten att besluta om en tillfällig allmän flaggdag den 17 december 2018 med anledning av att det då är 100 år sedan riksdagen fattade det principiella beslutet att införa allmän och lika rösträtt. Förslagen om tillkännagivande kommer från ett så kallat utskottsinitiativ och från en motion. Ett utskottsinitiativ betyder att förslagen har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.
	Relativt jämn könsfördelning i kommittéerna (KU39)  Riksdagen har behandlat regeringens årliga skrivelse om arbetet inom de kommittéer, utredningar, som regeringen har tillsatt. Under 2017 tillsattes 71 kommittéer och utgifterna för dem var drygt 500 miljoner kronor. Skrivelsen redogör bland annat för fördelningen mellan män och kvinnor i kommittéerna. Utskottet konstaterar att det råder en jämn könsfördelning i tre av fyra yrkeskategorier i kommittéerna. När det gäller gruppen sekreterare och övriga är könsfördelningen inte jämn även om andelen män i den gruppen har ökat med tre procentenheter till 40 procent under 2017. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2016/17 och 2017/18.
	Riksdagens nämnder har redogjort för sin verksamhet (KU41)  Nämndmyndigheterna under riksdagen ska varje år lämna en redogörelse för sin verksamhet till riksdagen. Redogörelserna för 2017 har nu granskats av riksdagen. Alla verksamhetsredogörelserna innehåller uppgifter om kostnaderna för nämndernas verksamhet fördelade på kostnader för ledamöter och personal samt övriga kostnader. De innehåller även uppgifter om arbetsuppgifter, ledamöter, hur verksamheten bedrivs och beslut som fattades under året. Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Regeringen bör utforma politiken så att industrin kan nå full potential (NU16)  Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om förutsättningar för industrin. Regeringen bör utforma politiken så att den ger grundläggande och nödvändiga förutsättningar för att svensk industri ska kunna växa och nå sin fulla potential. Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av regeringens skrivelse En politik för tillväxt och utveckling i svensk industri. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Det samlade stödet till solel har granskats (NU18)  Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av det samlade stödet för produktion av solel. Ett stöd är exempelvis investeringsstödet för solceller. Riksrevisionen konstaterar bland annat att de underlag riksdagen har fått för att kunna besluta om effektiva åtgärder saknar analyser. Bland annat saknas ett helhetsgrepp om förnybar elproduktion där solel jämförs med andra tekniker och där kostnader ställs mot varandra. Regeringen bedömer att riktade stöd behövs för att gynna ny teknik. Risken är liten för att det riktade stödet till solel skulle ge långsiktiga negativa effekter eftersom det är tidsbegränsat. Däremot kommer regeringen att redovisa de långsiktiga statsfinansiella effekterna av stöden till solel och vilka motiv som finns för att ge teknikspecifika stöd. Riksdagen betonar att Riksrevisionens rapport och regeringens skrivelse är viktiga underlag för att riksdagen ska kunna följa och ta ställning till olika förslag som rör energipolitiken. Med det lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Fler studenter och företagare ska få stärkt försäkringsskydd (SfU25)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i socialförsäkringsbalken. Ändringarna innebär bland annat att även personer som studerar på eftergymnasial nivå utan studiemedel ska få rätt till sjukpenninggrundande inkomst, SGI. Det gäller också dem som går i grundskola eller gymnasium, då från det andra kalenderhalvåret det år som personen fyller 20 år. För den som startar upp ett aktiebolag så ska SGI beräknas på samma sätt som när en person startar upp en enskild firma. Tiden för hur länge bolaget räknas vara under uppbyggnad förlängs också från 24 till 36 månader. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.
	Efterlevandestöd till barn ska betalas ut under kortare period (SfU27)  Reglerna för den retroaktiva period ett barn kan ansöka om ekonomiskt stöd om barnets förälder eller föräldrar gått bort ändras. I dag betalas stödet ut retroaktivt för en period upp till två år efter att ansökan lämnades in. Nu ändras den perioden till sex månader. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ett barn har rätt till ekonomiskt stöd om barnets ena förälder eller båda föräldrar har avlidit, eller tros vara avlidna. Det här efterlevandestödet finns för att hjälpa barnet att ha en rimlig levnadsstandard och lämnas vanligtvis från och med den månad då föräldern eller föräldrarna avlidit. I vissa fall kan ett barn behöva ansöka om att få ekonomiskt stöd och det är de fallen som ändringen gäller. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2018 med vissa övergångsbestämmelser. Riksdagen riktade samtidigt en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att komma med ett förslag om skärpta regler för efterlevandestödet.
	Elektroniska cigaretter och andra nikotinprodukter utan tobak ska beskattas (SkU17)  Det införs skatt på vätskor med nikotin som används i elektroniska cigaretter och nikotinprodukter som används i mun eller näsa som inte innehåller tobak. Skatten ska betalas av den som tillverkar, importerar eller säljer sådana varor till Sverige genom distansförsäljning. Varor som privatpersoner själva transporterar till Sverige för sitt eget eller familjens personliga bruk behöver man inte betala skatt för. Det får dock vara högst 20 milliliter e-vätska och 200 gram andra nikotinhaltiga produkter per person och tillfälle. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till ett förslag till lagändring som gäller frihet från skatt vid import eftersom detta hänger ihop med ett annat förslag som ännu inte har behandlats av socialutskottet, som har ansvar för det ärendet.
	Strategi för självkörande fordon borde tas fram (TU15)  Utvecklingen med självkörande fordon går snabbt framåt. De senaste åren har flera olika myndigheter gjort utredningar inom området och i Göteborg pågår det redan en omfattande försöksverksamhet. Den visar att Sverige ligger i framkant när det gäller teknikutvecklingen. Riksdagen tycker att regeringen borde göra mer inom området och riktar därför en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att ta fram en strategi för självkörande fordon. Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden. Riksdagen sa nej till övriga motioner.
	Motioner om FN och mänskliga rättigheter i utrikespolitiken har behandlats (UU15)  Riksdagen har behandlat motioner från allmänna motionstiden 2015, 2016 och 2017 om FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik. Motionerna rör FN och FN-systemet samt situationen för de mänskliga rättigheterna i Eritrea, Etiopien, Somalia, Ryssland, Kina och Myanmar. Riksdagen sa nej till motionerna.
	Sveriges arbete inom de nordiska och arktiska samarbetena har granskats (UU18)  Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen om nordiskt samarbete 2017 och Nordiska rådets svenska delegations redogörelse för 2017. I regeringens skrivelse redogörs det för samarbetet mellan de nordiska regeringarna, med fokus på verksamheten i Nordiska ministerrådet. I redogörelsen finns information om rådets verksamhet under 2017, inklusive de parlamentariska samarbetena som finns för Östersjöregionen, Arktis och Barentsregionen. Riksdagen har valt att fokusera sin behandling på de nordiska och arktiska samarbetsområdena. Riksdagen tycker att det nordiska samarbetet ska fortsätta att utvecklas inom områden där det finns ett mervärde av samarbete och erfarenhetsutbyte. Dessutom välkomnar riksdagen att det nordiska utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet har fortsatt att utvecklas under de senaste åren. Riksdagen betonar att Sveriges samarbete med övriga arktiska stater är viktigt i en tid när Arktis strategiska betydelse ökar. Riksdagen la skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena. Dessutom sa riksdagen nej till ett trettiotal motioner om Norden.
	Garanti införs för tidiga stödinsatser i skolan (UbU10) Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen att det ska införas bestämmelser i skollagen om en garanti för tidiga stödinsatser i förskoleklassen och lågstadiet i grundskolan, specialskolan och sameskolan. Syftet med garantin är att en elev som är i behov av stöd tidigt ska få stöd som är utformat utifrån sitt behov. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019. Riksdagen riktade också två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen: • Regeringen bör göra en översyn och analys av den lagstiftning som gäller rätten till särskilt stöd och av hur skolorna praktiskt tillämpar lagstiftningen. Brister i de lägsta årskurserna ska särskilt belysas. Regeringen bör även ge Skolinspektionen ett uppdrag att under två år särskilt granska skolornas arbete med stöd till elever som inte når kunskapsmålen. • Regeringen bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att utvärdera effekterna av att införa en garanti för tidiga stödinsatser.
	Kraven på behörighet till högskolan ska bli tydligare (UbU25)  Regeringen vill kunna ändra reglerna om behörighet och urval till högskolan utan att behöva ta hänsyn till de ställningstaganden, så kallade riksdagsbindningar, som riksdagen gjort om detta tidigare. Riksdagsbindningar om behörighet och urval till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå ska därför tas bort. Riksdagen ska endast ta beslut om vilka ramar som gäller för tillträde till högskolan och inte längre ta ställning till regleringen i detalj om behörighet och urval. Syftet med förslaget är bland annat att regeringen vill ändra reglerna så att det blir tydligare och mer förutsägbart vilka krav som ställs för att kunna antas till en högskoleutbildning på grundnivå. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
	Svensk lag anpassas till EU-regler om klinisk läkemedelsprövning (UbU26)  Svensk lag kompletteras med bestämmelser om etisk granskning vid klinisk läkemedelsprövning, det vill säga undersökningar på människor för att studera effekten av ett läkemedel. Detta för att följa bindande EU-regler. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget innebär bland annat att en ny myndighet, Etikprövningsmyndigheten, ska göra etiska granskningar av verksamheters ansökningar om tillstånd för klinisk läkemedelsprövning. Myndigheten tar över det ansvaret från nuvarande regionala nämnder den 1 januari 2019. Den etiska granskningen ska utgå från samma bestämmelser som vid etikprövning av forskning och beslutsprocessen kommer att innehålla fler moment jämfört med idag. Den ska också redovisas i ett yttrande till Läkemedelsverket som beslutar om tillstånd för detta. Lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer