Riksdagsbeslut 7 juni • Reaktorinnehavare får ökat ansvar för kärnkraftens risker (CU15) • Ja till system med avgiftsminskning i bygglovsärenden (CU27) • Tillståndskrav för vissa privata verksamheter inom välfärden införs (FiU43) • En reglering av vinsterna i välfärden ska inte införas (FiU44) • Ny möjlighet till uppehållstillstånd ger ändringar i budgeten (FiU49) • Nytt licenssystem införs på spelmarknaden (KrU8) • Nytt övergripande mål för en sammanhållen landsbygdspolitik (NU19) • Nytt nordiskt avtal ökar samarbetet i konkurrensfrågor (NU20) • Personer med syn- eller läsnedsättning får tillgång till fler böcker (NU21) • Ja till ändring i skatteavtal med Schweiz (SkU23) • Ändrade krav på apoteken (SoU24) • Polisen får rätt att göra inköp av nätdroger (SoU27) • Legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården införs (SoU28) • Skrivelse om strategisk exportkontroll har granskats (UU20) • Sveriges arbete i bland annat FN och Världsbanken har analyserats (UU22)
	Reaktorinnehavare får ökat ansvar för kärnkraftens risker (CU15)  Innehavare av kärnkraftsreaktorer ska i högre utsträckning än i dag ta ansvar för riskerna med kärnkraft. Det innebär att de blir ansvariga för skador upp till 11,8 miljarder kronor om en atomolycka skulle inträffa. Dessutom måste de teckna en ansvarsförsäkring för samma belopp. Tanken är att den som förorenar ska betala. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.
	Ja till system med avgiftsminskning i bygglovsärenden (CU27)  Den avgift som en kommun tar ut i samband med bygglovsärenden ska reduceras när handläggningstiden drar ut för mycket på tiden. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. En person som ansöker om bygglov eller ett förhandsbesked har rätt att få besked inom tio veckor efter att en fullständig ansökan har lämnats in till kommunen. Om det är nödvändigt på grund av att en större utredning krävs kan kommunen förlänga denna tid ytterligare tio veckor. När en person anmäler åtgärder som inte kräver bygglov ska anmälaren få beslut i ärendet inom fyra veckor, eller inom åtta veckor om frågan är av större vikt eller principiell betydelse. Byggnadsnämnden i en kommun får ta ut avgifter för dessa beslut. Detta enligt nuvarande regler. Nu införs ett system med avgiftsreducering. Systemet innebär att byggnadsnämnderna måste minska avgifterna om handläggningstiderna drar ut så mycket på tiden att tidsfristerna inte hålls. Avgiften ska reduceras med en femtedel varje vecka som tidsfristerna överskrids. Syftet är att uppnå en effektiv byggprocess. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.
	Tillståndskrav för vissa privata verksamheter inom välfärden införs (FiU43)  Det införs nya krav för tillstånd för att få bedriva enskild verksamhet inom hemtjänst, ledsagarservice, biträde av kontaktperson, skolverksamhet eller avlösarservice i hemmet. Syftet med förslaget är att se till att de som vill bedriva den typen av verksamhet har tillräckliga förutsättningar att bedriva verksamhet med god kvalitet och att stärka tilltron till sektorn. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019. Samtidigt riktade riksdagen två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen om att: • Även kommuner borde omfattas av kravet på tillstånd för att få bedriva verksamheter inom välfärdsområdet. • Regeringen borde säkerställa att kraven på tillstånd och ägar- och ledningsprövning inte hindrar små välfärdsföretag från att etablera sig.
	En reglering av vinsterna i välfärden ska inte införas (FiU44)  Riksdagen sa nej till regeringens förslag om att införa en reglering av vinsterna i välfärden. Regeringens förslag handlar om att begränsa vinstuttaget för att på så vis stärka förtroende för privata aktörer och tilltron till välfärdssystemet i stort. Regeringen vill bland annat göra det genom att införa ett krav på tillstånd för alla som vill ha offentlig finansiering. Till exempel när en kommun ingår ett avtal med en privat skola. Riksdagen tycker att problemet har en annan karaktär än vad regeringen beskriver. Förslaget är, enligt riksdagen, ett avsteg från den välfärdsmodell med möjlighet till valfrihet som har byggts upp i Sverige under en lång tid. Dessutom riktade riksdagen en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att återkomma till riksdagen med ett förslag om att inrätta nationella kvalitetskrav för de verksamheter som bedrivs inom välfärdsområdet.
	Ny möjlighet till uppehållstillstånd ger ändringar i budgeten (FiU49)  Regeringen har lagt fram ett förslag om en ny möjlighet till uppehållstillstånd för vissa ensamkommande unga. Utlänningar som kommit till Sverige som barn senast den 24 november 2015, som har fått eller annars skulle få ett beslut om utvisning och som väntat länge på ett beslut, ska kunna få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för studier på gymnasienivå om vissa andra krav är uppfyllda. De nya reglerna är tillfälliga och en ansökan får bara göras under en begränsad tid och vid ett tillfälle. Regeringen har också föreslagit att studier på yrkesutbildningar inom vuxenutbildningen och liknande utbildningar inom introduktionsprogram på gymnasieskolan ska kunna ge samma möjlighet till uppehållstillstånd som studier på ett nationellt program i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan. Som en följd av förslagen föreslog regeringen ändrade utgiftsramar och anslag i statens budget för 2018. Anslagen för migration, studiestöd samt jämställdhet och nyanlända invandrares etablering ökas med knappt 692 miljoner kronor. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
	Nytt licenssystem införs på spelmarknaden (KrU8)  Alla som bedriver någon typ av verksamhet på den svenska spelmarknaden ska ha en licens. Det ska gälla för spel i Sverige och spel över internet som riktar sig mot den svenska marknaden. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nuvarande regleringen togs fram då allt spel var fysiskt och är inte anpassad till de senaste årens utveckling med spel över internet. Genom att göra om reglerna ökar möjligheten att kunna kontrollera spelandet och förebygga negativa konsekvenser. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2019.
	Nytt övergripande mål för en sammanhållen landsbygdspolitik (NU19)  Regeringen har lagt fram förslag till övergripande mål för en sammanhållen landsbygdspolitik. Målet är att nå en livskraftig landsbygd med likvärdiga möjligheter till företagande, arbete, boende och välfärd som leder till en långsiktigt hållbar utveckling i hela landet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till övergripande mål. Riksdagen riktade samtidigt två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen: • Regeringen bör se över hur alternativ till kopparnätet ska kunna erbjudas innan det kopplas bort. • Regeringen bör så fort som möjligt återkomma till riksdagen med förslag om ett förändrat strandskydd. Riksdagen sa också nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 om bland annat näringsliv, digital kommunikation, kompetensförsörjning och samhällsplanering. Detta bland annat eftersom arbete och utredningar redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.
	Nytt nordiskt avtal ökar samarbetet i konkurrensfrågor (NU20)  Konkurrensmyndigheterna i Sverige, Norge, Finland, Danmark och Island ska få ökade möjligheter att samarbeta effektivt om konkurrensfrågor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att godkänna ett nytt avtal om nordiskt samarbete i konkurrensfrågor. I dag får konkurrensmyndigheterna i flera av länderna bland annat byta information om pågående utredningar. Det nya avtalet innebär att de nu får befogenheter att skaffa information och göra inspektioner hos företag på uppdrag av en annan konkurrensmyndighet. Det kan underlätta utredningar som till exempel rör karteller där leverantörer har verksamhet i olika nordiska länder eller över landsgränserna.
	Personer med syn- eller läsnedsättning får tillgång till fler böcker (NU21)  Regeringen föreslår ändringar i upphovsrättslagen som innebär att personer med syn- eller annan läsnedsättning får framställa tillgänglighetsanpassade böcker, exempelvis talböcker, utan att behöva få godkänt av den som har rättigheterna. Reglerna gäller också den som utför det här arbetet åt personen samt även bibliotek. Biblioteken har rätt att sprida det anpassade formatet av boken inom EES, Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Syftet är att öka utbytet mellan länder samt öka tillgången till böcker i alternativt format. Upphovsmannen till verken ska dock ha rätt till ersättning i vissa fall. Förslaget har sin bakgrund i ett direktiv från EU om genomförandet av FN:s så kallade Marrakechfördrag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 11 oktober 2018.
	Ja till ändring i skatteavtal med Schweiz (SkU23)  En ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz godkänns. Sedan 1965 finns det ett skatteavtal mellan de två länderna med syftet att undvika dubbelbeskattning när det gäller inkomst och förmögenhet. Nu godkänns en mindre avtalsändring och lagändring angående de pensionsfonder som omfattas av avtalet. Ändringen går ut på att en behörig myndighet i respektive land ensidigt kan intyga att en pensionsfond omfattas av avtalets definition av en pensionsfond. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
	Ändrade krav på apoteken (SoU24)  Regeringen föreslår att apotekens grunduppdrag tydliggörs och att det görs ändringar i de krav som ställs på apoteken. Förslaget innebär bland annat att den som expedierar recept måste ha farmaceutkompetens. Kraven på rådgivning och kontroll görs tydligare och det införs krav på erfarenhet, kompetens och inflytande för läkemedelsansvariga. Den som levererar mediciner till apoteken är också den som har huvudansvaret för att medicinen ska finnas på apoteket inom 24 timmar. Utöver detta införs också regler för returer av receptbelagda mediciner. Alla apotek ska också kunna ha apoteksombud. Riksdagen säger ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till följdmotioner med undantag för ett förslag om tillkännagivande till regeringen om att även läkemedel som kräver kyl- eller frysförvaring bör omfattas av returrätten. Olika delar i förslagen börjar gälla vid olika tidpunkter. En del lagändringar börjar gälla den 1 augusti 2018, en del 1 januari 2019 och ytterligare en del den 1 juli 2020.
	Polisen får rätt att göra inköp av nätdroger (SoU27)  Polismyndigheten ska få rätt att göra anonyma inköp av nya psykoaktiva substanser, ibland kallade nätdroger. Det är substanser som liknar narkotika men som ännu inte har blivit klassade som det och som vanligen säljs över internet. Syftet med förslaget är att effektivisera den så kallade klassificeringsprocessen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019. I dag görs klassificering med varje substans för sig, till skillnad från så kallad generisk klassificering där substanserna klassificeras i grupper utifrån sina kemiska grundstrukturer. Regeringen bedömer att ett system med generisk klassificering inte bör införas i nuläget eftersom det inte är tillräckligt rättssäkert. Riksdagen tycker att regeringen borde göra en mer djupgående analys av erfarenheterna från de länder som infört ett system med generisk klassificering. Därför riktar riksdagen en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om det.
	Legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården införs (SoU28)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag att införa en legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården. Syftet med förslaget är att öka patientsäkerheten dels genom att det ställs krav på lämplighet och kompetens för att få legitimationen och dels genom att legitimationen kan återkallas vid grov oskicklighet och olämplighet. Yrkestiteln för kuratorerna ska vara hälso- och sjukvårdskurator och för att få legitimationen kommer det att krävas en hälso- och sjukvårdskuratorsexamen. Under en övergångsperiod kommer de som redan arbetar som kuratorer ha möjlighet att få en legitimation om de har en socionomutbildning eller annan likvärdig utbildning och har arbetat som kuratorer i minst fem år, alternativt i två år och har en relevant vidareutbildning. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019.
	Skrivelse om strategisk exportkontroll har granskats (UU20)  Riksdagen har granskat regeringens skrivelse Strategisk exportkontroll 2017 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. I skrivelsen har regeringen redogjort för den svenska exportkontrollpolitiken 2017 när det gäller krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Dessutom finns det en redovisning av exporten under året och en beskrivning av samarbetet inom EU och i andra internationella forum för den här typen av frågor. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet, och sa samtidigt nej till motioner från allmänna motionstiden.
	Sveriges arbete i bland annat FN och Världsbanken har analyserats (UU22)  I en skrivelse beskriver regeringen Sveriges utvecklingsarbete och det humanitära biståndet som går via de multilaterala utvecklingsorganisationerna, såsom FN, EU och Världsbanken. Riksdagen har granskat skrivelsen och konstaterar bland annat att biståndet som kanaliseras genom multilaterala organisationer har ökat väsentligt under senare år. Riksdagen understryker vidare att det är viktigt att regeringen fortsätter bedriva ett aktivt påverkansarbete när det gäller bland annat kvinnors tillgång till mänskliga rättigheter samt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.