Fler anmälningar om brister i vården

"Allt fler patienter anmäler vården". Ökningarna kan ha flera förklaringar, till exempel, ökad benägenhet att anmäla och faktiskt ökat antal fel, som begås. Som vanligt berörs inte grundproblemet i artikeln. Jag beskrev det i en artikel i UNT 21 december 2018

Politiska ansvaret för patientsäkerheten otydligt och obetydligt

Både subjektiva iakttagelser och objektiv statsvetenskaplig forskning visar att den politiska styrningen av landstingen/regionerna är nästan obefintlig. Vi kan om Region Uppsala läsa att förvaltningar överskrider budget utan att åtgärder vidtas. I detta ligger ett dubbelfel. Det är alltid ett politiskt organ, som har ansvaret, inte förvaltningar. Den andra delen av dubbelfelet är avsaknaden av politiska beslut om åtgärder, för att undvika ekonomiska avvikelsen.

Den bristande styrningen får konsekvenser för patienterna i form av att sjukvårdsorganisationen ständigt lever i ovisshet om vad som gäller.

Det finns emellertid andra och mera, för patienterna, tydliga konsekvenser. Till dessa hör patientsäkerheten. Sverige har i en internationell jämförelse en hög grad av patientsäkerhet. Dock måste vi fortfarande se skador i vården som ett stort problem, trots att svensk sjukvård kännetecknas av hög kompetens hos personalen och av att vara sjukvårdstekniskt väl utvecklad.

Med vårdskada avses ”lidande, obehag, kroppslig eller psykisk skada, sjukdom eller död som orsakas av hälso- och sjukvården och som inte är en oundviklig konsekvens av patientens tillstånd”. Vårdskadorna har beräknats orsaka mer än100 000 extra vårdtillfällen, mer än 600 000 extra vårddygn och ca 50 000 extra besök i öppenvård. Vårdskadorna beräknas orsaka kostnader på över fem och en halv miljarder kronor per år.

Sjukvårdshuvudmännen talar allt mer om vikten av att komma åt orsakerna till vårdskador och att förhindra att sådana uppstår. Men toleransen är fortfarande för stor. Inom andra högriskverksamheter har man en lägre toleransnivå än man har inom sjukvården.

Professionen arbetar dagligen med att vidta åtgärder för att undvika vårdskador. Det handlar om att utveckla ledningssystem, genomföra riskanalyser, företa patientsäkerhetsronder och upprätta avvikelserapporter. Mycket handlar också om hur man ska finna former för kommunikation inom personalgruppen. Nämnas kan en minnesregel benämnd SBAR, som används vid rapportering och överlämning av patienter mellan avdelningar och som står för Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstånd och Rekommendation. För att stödja hälso- och sjukvården i arbetet att förebygga vårdskador har SKL tillhandahållit nio åtgärdspaket inom ett antal riskområden.

Även patienterna har fått en ökad roll för att öka patientsäkerheten. Exempel: råd ges om vad man ska iaktta före en operation och information om möjligheten att ta hjälp av Patientnämnden om man vill klaga.

Patientnämnden är en fristående och opartisk instans som enligt lag ska finnas i alla landsting/regioner och kommuner. (De flesta kommunerna har avtalat med sin region/landsting om gemensam patientnämnd.) Man kan kostnadsfritt vända sig till nämndens experter med frågor, synpunkter eller klagomål som rör hälso- och sjukvård eller tandvård.

Patientnämndens experter gör inga egna medicinska bedömningar och tar inte heller ställning till om vårdgivaren har gjort rätt eller fel. Syftet är istället att beskriva, informera, reda ut och förklara, och på så sätt bidra till att patienter och vårdgivare förstår varandra bättre.

Patientnämnden svarar för information till andra politiska organ, vård- respektive sjukhusstyrelsen, och medverkar till upprättande av patientsäkerhetsberättelse till fullmäktige och Sveriges kommuner och landsting årsvis. Nämndens experter avger rapporter till berörd verksamhetschef.

Den relativt omfattande rapporteringen leder emellertid sällan eller aldrig till politiska beslut. Rapporter till ansvariga politiska organ om brister, som framkommer i anmälningar läggs till handlingarna utan diskussion. Detta gäller även

Patientsäkerhetsberättelsen till fullmäktige. Den här ordningen, eller rättare oordningen, måste förändras. Tre förändringar kan bidra till att patientsäkerheten blir en politisk fråga och som kan undanröja en del av de brister, som medför onödiga skador i vården.

1. Patientnämnden avger regelbundet rapport till landstings-/regionstyrelse om vårdskador.

2. Patientnämnden hemställer om besked från Regionstyrelsen om vilka åtgärder den avser vidta för att undanröja brister som orsakar skador

3. Patientsäkerhetsberättelsen till fullmäktige blir ett huvudärende i vilket förslag på åtgärder med anledning av berättelsen framläggs.